tisdag 10 juli 2018

Många har petat i gravarna i Ringstad


Ibland är det inte så lätt att veta vad det är man visar och berättar om som arkeolog. Vi försöker förklara hur det såg ut på en plats för många hundra (eller kanske flera tusen) år sedan. Men hur många har varit och pillat på fornlämningarna under alla dessa år? Och vad har dom egentligen gjort som förändrat lämningarnas utseende?

Ibland är det klart och tydligt att någon varit där. Kanske har man grävt in en jordkällare i en gravhög eller så har graven fått besök av en skattsökare som grävt sig ner mitt i den. Ibland försvinner delar av gravar för att användas som grusfyllning. Och så har vi ju naturen som gör sitt för att ställa till det för oss när vi ska tolka hur en fornlämning ursprungligen sett ut. Trädrötter, rotvältor, grävlingar och vildsvin kan röra till det ganska ordentligt.

En av ekergravarna på Ringstad.

På onsdag kväll (11 juli 2018, kl 18.30) ska jag visa det fina gravfältet i Ringstad strax nord-nordväst om Norrköping. Delar av gravfältet undersöktes av Arthur Nordén under åren 1926-1928. Det var också Nordén som inventerade och karterade lämningarna – både gravarna och husgrunderna som finns intill. Husgrunderna undersökte han tillsammans med Bror Schnittger några år före gravfältsundersökningarna.

Det var inte första gången gravfältet undersöktes. Åren 1913 och 1915 undersökte arkeologen och senare professorn Nils Åberg sex av gravarna vid Ringstad. Alla gravar som undersöktes av Åberg och Nordén återställdes efter undersökningarna. Men något hade hänt där redan innan undersökningarna på 1900-talet.

År 1855 flyttar i riksdagsmannen Carl Lönnberg och hans hustru författaren Mathilda Lönnberg till Ringstad. I sina skrifter skildrade hon ofta det forntida och samtida svenska folklivet. Även mannen hade ett intresse för forntiden. Det visar sig, när man läser Arthur Nordéns verk om Östergötlands Järnålder, att Lönnbergs intresse särskilt var riktat mot gravarna vid Ringstad. Han ville ”förhjälpa dessa fornminnen till sin rätt”.

Författaren Mathilda Lönnberg
Riksdagsman Carl Lönnberg       

Nordén konstaterar att han vid sina undersökningar på gravfältet kunde se hur Carl Lönnberg hade lyft upp och frilagt stenar som var övertorvade i flera av de större stensättningarna. Nordén bedömde dock att Lönnberg inte förändrat gravarnas utformning. Det gäller särskilt de intressanta ekergravarna som finns på gravfältet.

Oftast hade gravgömmorna under stensättningarna klarat sig från åverkan men i vissa fall hade Lönnberg grävt ner kompost i gravar, för att kunna försköna gravfältet med plantering av, i hans tycke, lämpliga träd och buskar. Bland annat planterade han lind, kastanj, bok och vildrosor där.

Vildros
Man kan än idag nästan känna Noréns frustration när han konstaterar att skadegörelsen i och med planteringen på vissa av gravarna var så allvarlig att all undersökning av gravarna var omöjliggjord.

När vi besöker gravfältet vid Ringstad nära 100 år efter Noréns undersökningar får vi lita på hans beskrivningar av vad som skett på platsen och hur gravarnas utformning påverkats. De speciella ekergravarna har få paralleller i Götalandskapen men väl i Mälardalen. Men vi kan också fundera på vad som hänt under den långa tiden mellan gravarnas tillkomst på 200-600-talen och Lönnbergs förskönande verksamhet under senare delen av 1800-talet.


Kung Harald Hildetand kör in i striden för att få dö ärofullt. Illustration av
Hugo Hamilton, som ingår i Teckningar ur Skandinaviens Äldre Historia. 

Kanske var det här i närheten som, det i den isländska saga-litteraturen omtalade, slaget vid Bråvalla stod på 700-talet. Det var då danernas kung, den åldrige Harald Hildetand ställde till med krig mot Svearnas kung Sigurd Ring bara för att slippa dö av ålderdom hemma i sin säng. Åtminstone är det så de betydligt yngre uppteckningarna berättar historien. 

Ses vi i Ringstad?
Ann-Charlott Feldt 
Arkeolog

Vägbeskrivning: 
Ringstad ligger alldeles bredvid gamla väg 51 (Finspångsvägen) strax utanför Norrköping. Åk gamla E4:an/Riksvägen i kanten av Norrköping. Efter Himmelstadlund om du kommer söder ifrån (eller efter rondellen vid Stockholmsvägen om du kommer norrifrån) svänger du av mot Finspång. Kör Finspångsvägen i ca 5 km och sväng sedan vänster mot Knivberga och Hillerstad strax efter Ringstad gård. Efter ca 200 m är du framme. Vi samlas vid gravfältets södra ände, strax norr om nuvarande Ringstad gård.

Koordinat till samlingsplatsen: 58°37'41.4"N 16°6'34.9"E

Visningen sker i samarbete med Länsstyrelsen Östergötland och är gratis.





x

tisdag 3 juli 2018

Spår av grisar vid Grävsten

Den fina fornlämningsmiljön vid Grävsten.

Att vildsvin kan ställa till det ute i landskapet är väl ingen nyhet för de flesta. Vanligen tänker man på trafikolyckor eller uppbökade trädgårdar, fotbollsplaner och grödor. Vildsvinen har under senare år blivit ett allt vanligare inslag i naturen och det ökade antalet har också inneburit fler skador orsakade av vildsvin. Men det är inte bara naturen som kan råka illa ut, även fornlämningar kan skadas av grisarnas framfart.

För ett par månader sedan besökte jag det fina fornlämningsområdet vid Grävsten i Bankekinds socken, ett par mil sydöst om Linköping. Här hade grisarna gått loss på gamla stubbar där det antagligen fanns något gott som de ville komma åt. Tyvärr var det inte bara de gamla stubbarna som strök med av djurens framfart. Även en del av fornlämningarna hade fått påhälsning av grisarnas effektiva trynen.


Här har grisarna hittat något gott bland skärvstenarna.

Jag var egentligen inte alls där för att titta på spår efter vildsvin. Mitt uppdrag var att planera en fornvandring i det välbevarade äldre järnålderslandskapet. Öster om Grävstens gård finns ett sammanhängande område med lämningar från romersk järnålder och folkvandringstid. Det består bl a av fyra gravfält, spridda stensättningar, fossila åkerytor, stensträngar och boplatser. Här finns också en fornborg.


En bekymrad markägare tittar på spåren efter grisarnas framfart.

Nu blev det en kombinerad planering av fornvandring och skadebesiktning av vildsvinsskadorna. Det visade sig bl a att grisarna hade bökat runt på ett av gravfälten och i en av skadorna fanns kol och brända ben. De hade m a o grävt upp en grav. De hade också varit på en skärvstenssamling invid ett större stenblock och bökat mitt i en fägata.

Vildsvinsskadad grav på gravfältet RAÄ 207 i Bankekinds socken.

I höst kommer vi att undersöka de skadade fornlämningarna och snygga upp efter grisarnas besök. Men innan dess ska vi ha vår fornvandring. Den kommer att ske redan imorgon kväll (onsdagen 4 juli 2018) med start kl 18.30. Då samlas vi vid ladugården på Grävstens gård. Vi kommer att gå ca 2,5 km i bitvis kuperad och stenig terräng.

Passa på att ta med fika och njut av den fina miljön. Fornvandringen ingår i serien Det glömda Östergötland som genomförs i samarbete med Länsstyrelsen Östergötland och är gratis.

Vi möts i järnåldern
Ann-Charlott Feldt Arkeolog


Vägbeskrivning:
Åk väg 35 mellan Linköping och Åtvidaberg. Sväng in på väg 749 mot Björsäter ca 2 km söder om Bankekind. Efter ca 600 m ta till höger mot Björsäter in på väg 750. Härifrån är det skyltat med fornlämningsskylt till Grävsten. Vi samlas på Grävstens ladugårdsplan.

Koordinat till samlingsplatsen 58°21'5.4"N 15°53'35.1"E. Lägg in koordinaterna i Google Maps. Klicka på vägbeskrivning och skriv in varifrån du startar resan.