torsdag 31 maj 2018

Drabo – sommarnöje för 150 år sedan


Solen strålar ute och inne på kontoret börjar man fundera på utflykter och semesterresor. Men hur reste man för ett par hundra år sedan och vart for man? En plats där människor samlades under sommarsäsongen var vid hälsobrunnarna runt om i landet. Till de mer kända hör Ronneby, Loka och Ramlösa. Här i Östergötland tänker vi nog mest på Medevi och Söderköping. Men det fanns ett otal andra brunnsorter runt om i landet och länet. En del av dessa var imponerande anläggningar med badhus, hotell, brunnsvillor, brunnspaviljong, olika medicinska kurer och en egen brunnsläkare. Andra var enklare och kallades lite nedvärderande för ”bondbrunnar”.

Brunnspaviljongen som finns över källan i Drabo

En av dessa brunnar fanns i Drabo, en by i Oppeby socken i Kinda kommun, knappt två kilometer från länsgränsen mot Kalmar län. Drabo blev känd som hälsokälla i omkring år 1800 men det var först från 1871 som brunnen drevs mer organiserat genom Drabo Brunns Bolag. Då genomförde regementsläkare Appelberg en undersökning av källans vatten och det visade sig innehålla 52 olika ämnen däribland järn, svavelsyrad kalk, klorkalium och fosforsyra. Vattnet i källan ansågs vara särskilt bra mot blodbrist, magkatarr och allmän svaghet.

Källan i Drabo har troligen varit känd av befolkningen långt innan den blev en hälsobrunn. Kanske var den en gång en offerkälla. I och med brunnsbolagets bildande byggdes en brunnssalong och ett badhus på platsen. Ett par år senare tillkom ett hotell med 16 rum och några fristående hus som kallades Drabohyddor. Brunnsgäster kunde också hyra rum av de som bodde i Drabo by.

Hit färdades man kanske enklast med båt. På Kinda kanal kunde man ta sig ända ner till Björkfors och när bolaget hade bildats köptes det in en båt som trafikerade sträckan Björkfors – Drabo över sjön Björkern. En resa den vägen från Linköping tog ca 10 timmar. Man kunde också ta tåget till Överum och därifrån ta sig med hästskjuts de sista dryga 2,5 milen.

Utsikt ner mot sjön från källan.

Det var inte bara om man var sjuk som man besökte en hälsobrunn. Det var viktiga sociala mötesplatser. Där kunde man träffas och umgås med sina jämlikar från andra orter på ett otvunget sätt. Hit reste man med sina giftasvuxna döttrar och söner i hopp om att hitta en lämplig äktenskapspartner för dem. Här kunde man också knyta intressanta affärskontakter.

När brunnen i Drabo var populär vistades ett par hundra gäster där under en säsong. Säsongen var uppdelar i terminer om fyra veckor. Trots mängden gäster så blev brunnsepoken kort i Drabo. Redan 1888 lades verksamheten ner och byggnaderna såldes och flyttades därifrån. Kanske var det den långa resvägen som avskräckte. Idag finns det bara en liten paviljong över själva källan. I sluttningen ner mot sjön kan man se rester av grunderna till de byggnader som ingick i anläggningen.

Mellan brunnsområdet i sluttningen och sjön finns en liten hage med konstiga gropar. De har inget med brunnens verksamhet att göra. Det var en samfälld mark för bönderna i Drabo där de brände tjära. Den platsen har jag berättat om vid ett tidigare tillfälle här på vår blogg.

Här på kartan från 1805 finns Drabo hälsobrunn markerad i den övre delen 
av kartbilden. Den lilla markplätten som har nr 108 är platsen för böndernas
tjärdalar (Lantmäteristyrelsens arkiv akt D78-8:1) 

Är du nyfiken på hur det ser ut i Drabo kan du följa med mig på en visning nu på lördag (2 juni 2018). Klockan 14.00 är jag på plats och berättar mer om både brunnen och tjäran i Drabo. Visningen ingår i en serie om Östergötlands #gömdaglömda platser och kostar 50 kr.

Det går givetvis också bra att besöka platsen själv när det passar. Från Kisa åker du väg 134 mot Björkfors. Kommer du från Linköping kan du svänga vänster i Rimforsa och köra väg 674 mot Björkfors tills du möter väg 134. Sväng till höger in på väg 666 och kör genom Björkfors mot Överum. Cirka 9 km efter Björkfors svänger du vänster in på enskild väg skyltad Björkesbo 2 km. Där finns också en liten blå skylt som visar mot Drabo brunn. Kör knappt 400 m in på den slingrande grusvägen. 

Koordinaterna dit är 57°59'53.5"N 16°0'56.3"E.

Vi kanske ses på lördag
Ann-Charlott Feldt
Arkeolog