lördag 16 juni 2018

82 resta stenar på Lunds backe


Lunds backe är ett av Östergötlands märkligaste gravfält. På en långsträckt och välbetad åsrygg står 82 resta stenar. Många av stenarna står på rad och ger gravfältet ett monumentalt och mystiskt intryck. Förutom de resta stenarna finns också flera andra gravformer, däribland ca 80 runda stensättningar.

Ett urval av tidningsrubriker
Det är de resta stenarna som ger gravfältet dess unika karaktär och som säkert lockat människors fantasi i långa tider. Här finns historier om både trolltyg och traditioner. Här finns också en del av berättelsen om människorna som levde och dog i området under romersk järnålder för 1600-2000 år sedan och berättelsen om restaureringen av gravfältet på 1920-talet.

Bengt Cnattingius, från 1924 var han amanuens
på Östergötlands länsmuseum och 1933-1966 
var han museets chef.
I oktober 1927 besöker museimannen Bengt Cnattingius gravfältet tillsammans med fornminnesvårdaren och godsägaren T Jacobsson. Han kan då konstatera att ett 30-tal av de resta stenarna ligger ner. Han föreslår i ett brev till Riksantikvarien att gravfältet ska rensas upp från ris och att de stenar som fallit ska resas upp igen. Detta menar han kommer att förvandla gravfältet till en imponerande sevärdhet och att det kan vara ett exempel på vilken mäktig anblick ett gravfält i ursprungligt och vårdat skick ger.

I en skadeinventering i samband med besiktningen noteras att det funnits fler resta stenar på gravfältet men att en del försvunnit i samband med odling och andra förts bort för att användas till husgrunder i trakten. Många har också ”kullstörtats av okynniga pojkar eller sprängts sönder”. Dessutom berättas att folket i trakten tidigare brukade tända majbrasor på gravfältet – en sed som upphörde på 1880-talet.

Stenarbetaren och förre livgrenadjären Otto Almén.   
Cnattingius skickar med en kalkyl till Riksantikvarien, där han beräknar vad arbetet med återställning, röjning, kartering och fotodokumentation kan komma att kosta. Kostnaden för hela jobbet beräknades till 325 kr plus resekostnader. I museets arkiv finns bilder från restaureringen och rapporten från undersökningar som gjordes samtidigt.

Stenarbetaren och förre livgrenadjären Otto Almén i Götevi fick i uppdrag att resa 20 av de kullfallna stenarna och rikta ett par andra. För arbetet fick han 10 kr per sten. I arbetet ingick att gräva ner till frostfritt djup och att skaffa fram kilstenar som skulle stötta stenen som restes samt att röja bort ris runt stenarna.

Stenarna som skulle resas märktes ut med käppar och restes sedan med hjälp av 
stubbrytaren som syns i bakgrunden
Vid restaureringen stötte man på och undersökte två gravar. Det var två brandgravar där de brända benen lagts innanför kantställda stenar. I den ena graven hittades brända ben och bitar av en hartstätning som visade att benen antagligen legat i en hartstätad näverask. Den andra graven innehöll förutom ben också ett bronsbleck och en benkam. Fynden från undersökningen finns på Historiska museet men i Östergötlands museums samlingar finns också ett fynd från Lunds backe. Det är en liten sländtrissa som skänktes till museet av fornforskaren C F Nordensköld någon gång under senare delen av 1800-talet. Var och hur den hittades på Lunds backe vet vi inget om idag.

En lutande sten som rätades upp.
Blir du nyfiken och vill veta mer om Lunds backe?

På onsdag 20 juni 2018, kl 18.30, berättar jag om gravfältet på plats på Lunds backe. Passa på att ta med fikakorg om vädret tillåter. Visningen är gratis och ingår i en serie med visningar som genomförs i samarbete med Länsstyrelsen Östergötland under rubriken Det glömda Östergötland

Ann-Charlott Feldt 
Arkeolog

Vägbeskrivning:
Lunds backe ligger vid Hassla längs vägen mellan Skänninge och Fornåsa. Kör väg 1006 mellan Skänninge och Fornåsa. Vid Hassla är det skyltat mot Lunds backe med en blå fornlämningsskylt. Följ skyltningen fram till mötesplatsen ca 700 m in på grusvägen. Det är trångt på parkeringen så tänk på att samåka om det är möjligt.

Koordinat till samlingsplatsen: 58°26'0.3"N 15°9'4.7"E


fredag 8 juni 2018

Tåby – en spännande plats på forntiden


Tåby kyrkby ligger på den sydvästra delen av Vikbolandet, ca 6 km nordöst om Söderköping. Byn ligger på en flack grusås omgiven av ett öppet odlingslandskap. Landskapet är omväxlande med skogar och hagmarker på höjdstråken och bördiga lerjordar i de smala dalarna. Tåby har växt fram i en vägkorsning där vägen mellan Mem och Dagsberg korsar vägen mellan Söderköping och Östra Husby.

Området runt Tåby är mycket rikt på fornlämningar från bronsåldern och järnåldern. Här finns bl a gravfält, fornborgar, hägnader i form av stensträngar, boplatser, hålvägar, skärvstenshögar och runstenar. Från historisk tid finns dessutom by- och gårdstomter och torplämningar m m. På gravfälten finns många olika gravformer som t ex högar, rösen, stensättningar, treuddar, domarringar och resta stenar.

Gravfältet RAÄ 4 i Tåby fotograferat i april i år.

Inom Tåby socken finns flera välbevarade gravfält från järnåldern. Två fina gravfält ligger i en vacker hagmark alldeles intill Tåby samhälle, vid Kämpestad på Skjorstads ägor (RAÄ 2 och 4). Där finns lämningar från både den äldre och yngre järnåldern. Gravfälten har tillsammans över 100 synliga gravar. Hur många gravar det finns som saknar synlig markering kan vi bara gissa. Bland gravarna finns också ovanligare former som treuddar och domarringar.

En av stensättningarna på gravfältet RAÄ 2 i Tåby.

Till området ansluter omfattande hägnadssystem i form av stensträngar som på flera platser bildar fägator. Till de äldre lämningarna vid gravfälten hör också skålgropar och skärvstenshögar. Inte särskilt långt därifrån finns dessutom en gravhög från bronsåldern, som undersöktes 1926 (RAÄ 10). Fornlämningarna visar att det funnits bosättningar här sedan bronsåldern.

När man byggde ut skolan i Tåby på 1990-talet genomfördes arkeologiska undersökningar på platsen. Då hittades boplatslämningar från brons- och järnåldern och ett gravfält med ca 40 gravar från bronsåldern. Där fanns också medeltida lämningar, som en husgrund från 1200-talet och en järnframställningsplats från 1400-talet.

En gravurna från bronsåldern delvis framgrävd vid Tåby skola på 1990-talet.

Gravarna vid Tåby skola utgjordes av olika former av brandgravar. Bland gravfynden fanns bl a en vackert ornerad rakkniv, en liten bronskniv med rester av läder på handtaget och flera småsaker av brons. I flera gravar var de brända benen lagda i en lerkruka av typisk bronsålderskeramik med rabbig yta. Vill du läsa mer om undersökningen vid Tåby skola finns rapporten här.

Rakkniv från bronsåldern som hittades vid utgrävningar för Tåby skola på 1990-talet.

Blir du nyfiken på att se fornlämningarna på de två gravfälten (RAÄ 2 och 4) invid Tåby? Då har du tur. I samarbete med Länsstyrelsen Östergötland är just de gravfälten en av sju platser som visas i en serie fornvandringar under sommaren och den tidiga hösten. Den serien kallar vi Det glömda Östergötland och på Correns och NT:s hemsidor finns en samling filmer under samma rubrik som bl a berättar gravfälten.

På tisdag kväll, 12 juni 2018, kl 18.30 samlas vi  väster om gravfälten, där vi kan parkera våra bilar och cyklar (koordinater till samlingsplatsen är 58°30'53.0"N 16°20'34.5"E). Därifrån går vi en tur på sammanlagt ca 2 km över gravfälten. Visningen är gratis och terrängen vi går i är ganska lätt. Vägbeskrivning finns på Östergötlands museums hemsida.

Ses vi i Tåby på tisdag?

Ann-Charlott Feldt 
Arkeolog