Ska det vara en sländtrissa i vår?

I våra arkeologiska samlingar på museet finns idag drygt 50 000 fyndposter registrerade i museets föremålsdatabas. Dessutom finns ytterligare ca 25 000 föremål som är registrerade i andra system som ännu inte hunnit konverteras till den stora föremålsdatabasen. En fyndpost kan vara allt från ett enda föremål till en ask med många spikar eller krukskärvor, eller kanske en låda med djurben. Bland alla dessa fynd finns 183 sländtrissor. Det kan finnas ytterligare några sländtrissor bland de fynd som ännu inte hamnat i den stora föremålsdatabasen, men de är nog inte särskilt många. Om jag ska vara generös så kanske vi har maximalt 250 sländtrissor bland föremålen i magasinet. Det innebär att de i runda slängar utgör ca 1,5 promille av vara arkeologiska fynd.

Några av sländtrissorna som finns i museets samlingar. 

Under våren ökade vår samling av sländtrissor med tre stycken nästan på en gång. Den första dök upp efter att en dam i Skäggetorp läst en artikel i Corren om utgrävningen i kvarteret Eddan i Linköping. Där såg hon en likadan sten med hål i, som den hon hade hemma i ett skrin. I tidningsartikeln kunde hon läsa att det var en sländtrissa. Hon kontaktade reportern på Corren som i sin tur ringde Östergötlands museum. Sländtrissan överlämnades som gåva till museet. Överlämnandet dokumenterades av reporter och fotograf från tidningen och några dagar senare kunde man läsa i Corren om sländtrissan från Bobergs lillgård i Fornåsa.

De tre sländtrissorna. Trissan överst är från Markeby storgård, 

den till vänster hittades under kyrkgolvet i Kullerstads kyrka 

och den till höger kommer från Bobergs lillgård 

Det gick några dagar och sedan fick vi ett samtal från en granne till damen med sländtrissan. Han hade en liknande sten som han hittade när han var barn och som han hade sparat i drygt 70 år. Han visste t o m den exakta platsen för fyndet – bland rötterna till vårdträdet som stod på gårdsplanen till Markeby storgård i Gistad socken. Nu undrade han om vi var intresserade. Vi svarade ja, trots att vi egentligen inte tar emot några föremål just nu eftersom att vi flyttar våra magasin. Även den här gången fanns Correns reporter och fotograf på plats när sländtrissan överlämnades till museet.

När sländtrissan från Markeby storgård anlände hade redan en tredje sländtrissa nått museet. Den följde med en av våra byggnadsantikvarier efter ett byggmöte i Kullerstads kyrka. Där renoveras för fullt och under kyrkgolvet hade hantverkarna hittat en underlig sten med ett hål i mitten. Nu ska de tre sländtrissorna placeras bredvid varandra i en fyndback i museets arkologiska magasin.

En kalkmålning från mitten av 1400-talet i Ärentuna kyrka i Uppland visar

hur Eva efter syndafallet spinner på slända. Beskuren bild från ATA.

Kanske någon undrar vad sländtrissorna användes till. De fungerade som en tyngd och lite som ett svänghjul när man spann garn med slända. Sländor användes redan på stenåldern och ännu idag finns det de som spinner med slända. Det var förresten en slända som Törnrosa stack sig på i sagan och som fick henne att sova i 100 år. Att sedan Disneys tecknare försett henne med en spinnrock kan vi lämna därhän. Sländan består av en träpinne med trissan fastsatt antingen upptill eller nedtill. Placeringen beror på vilken metod man föredrar att använda. På internet kan man finna många olika instruktioner och på Youtube finns instruktionsfilmer som visar olika tekniker. Varför inte passa på att prova på att spinna eget garn?

Nu är det dags att bära ner sländtrissorna till magasinet och önska bloggläsarna en trevlig helg.

Ann-Charlott Feldt

Arkeolog