För
två månader sedan berättade jag här på bloggen om ett lite annorlunda uppdrag,
där jag ägnade mig åt antikvarisk medverkan vid ventilationsarbeten på slottet
i Linköping. Nu är traskandet mellan slottet och museet avslutat för den här
gången. I fredags hade vi slutbesiktning på jobbet. Då träffade slottsarkitekten
de inblandade entreprenörerna, hyresgästen i södra flygeln och mig från museet.
Nu har vi gått igenom vad som gjorts och kontrollerat att allt blivit rätt, ser
bra ut och fungerar som det ska. Jag passade på att komplettera min
dokumentation med efter-bilder som visar hur det ser ut nu när allt i stort
sett är klart.
 |
En "låda" i hörnet döljer effektivt nya ledningen
från ett kontor ner till förrummet till Braskens
kök. Lite småjobb är kvar att göra.
|
De
senaste dagarna har jag ägnat åt att sammanställa min rapport från uppdraget. Det
innebär att jag gått igenom murbruksprover, foton och anteckningar för att
skapa en begriplig sammanfattning av vad som gjorts. Nu börjar pusselbitarna
falla på plats och jag kan konstatera att den ”åverkan” som gjordes i det gamla
slottet varit ytterst begränsad. Inga medeltida murar har berörts över
huvudtaget. Vi har i stor utsträckning kunnat använda gamla rökgångar och andra
gamla håltagningar. I de fall vi har behövt göra nya hål har de tagits upp i
mellanväggar från 1900-talet.
Ett
senmedeltida bjälklag var vi dock tvungna att ta oss igenom med ett hål. Givetvis
undvek vi de bärande bjälkarna och tog oss istället ner genom golvplankor,
trossbotten och blindbotten. Då fick vi se hur det bjälklag var uppbyggt, som antogs vara från
biskop Henrik Tidemanssons tid, i slutet av 1400-talet. I Braskens kök,
som jag berättat om tidigare, finns dendrodaterat timmer som fällts under
vinterhalvåret 1473. Det här hålet togs upp från ett kontor en trappa upp, ner
till den östligaste delen av biskop Henriks stora stenhus, till det s k
förrummet till Braskens kök.
 |
| En titt rakt ner i golvet. I kanterna ses barr och halm. I botten syns näverlagret som låg ovanpå bjälklagets blindbotten. |
Det visade sig att golvet bestod av nio olika skikt under det moderna
ytskiktet. Drygt 15 cm ner i golvet fanns det äldre bjälklaget. Det bestod av
ett äldre träskikt som sannolikt är golvplankor till ett tidigare trägolv.
Detta vilade på en trossfyllning bestående av halm och barr - kanske har man
lagt in barr från en myrstack om isoleringsmaterial. Längre ner i trossfyllningen övergick den
till ett större innehåll av träflis och sand samt tegel- och murbruksbitar. I
botten på fyllningen fanns flera lager med björknäver ovanpå ett tunt lager
mossa, granbarr och kalk. Det sistnämnda låg direkt över bjälklagets blindbotten.
Blindbotten bestod av ramsågade 3,5 cm tjocka furuplankor som var sotiga på
undersidan.
 |
| En bit av bjälklagets blindbotten av fur. På ovansidan syns granbarr, mossa och kalkbruk. |
Ramsågning förekommer i Sverige redan på 1400-talet och den ger
karaktäristiska spår på plankorna. I trossfyllningen fanns två olika varianter
av murbruk. Den ena kan kopplas direkt till biskop Henriks stenhusbygge. Kunde
det vara en trossbotten från 1470-talet? Nä, så enkelt skulle det ju inte vara.
Den andra varianten visade sig höra till ett murbruk som används i början av
1500-talet, d v s en kort tid efter att stenhuset färdigställdes. Kan det vara
så att man av någon anledning bytt ut golvet eller har man kanske bara lyft på golvplankorna
för att komplettera isoleringen, d v s trossfyllningen. Kanske var det vår
välkände biskop Brask som frös om fötterna och såg till att få bättre isolerade
golv.
Ann-Charlott Feldt
1:e antikvarie
 |
| Exempel på en trossbotten från 1500-talet på Kalmar slott. (Ur Andersson K & Hildebrand A. 2002. Byggnadsarkeologisk undersökning. Utgiven av Riksantikvarieämbetet) |
Här kan du läsa mer om olika golv
Länk direkt till det tidigare inlägget om ventilationen på Linköpings slott http://arkeologiostergotland.blogspot.se/2013/07/hal-har-och-dar-pa-linkopings-slott-ett.html
och om Braskens kök
Kommentarer
Skicka en kommentar