Spår av Hunnebergs by – hur Linköping fick en ny fornlämning

Många minns säkert hur det för ett par år sedan grävdes gropar längs Vasavägen, mellan Abiskorondellen och Östgötagatan. Kanske kikade ni ner i något schakt och såg ett virrvarr av olika rör. Men även i den röran kan det finnas bevarade spår efter gångna tider. Till och med spår som kan leda till en ny fornlämning.

Ett virrvarr av olika sorters rör i ett av schakten längs Vasavägen.

Vasavägen tillhör Linköpings nyare gator och den första delen tillkom mot slutet av 1800-talet. På 1920-talet var tomterna på båda sidor av Vasavägen bebyggda fram till korsningen med Gråbrödragatan. Bebyggelsen längs den övre delen av Vasastaden, uppfördes i etapper. År 1930 hade den hunnit fram till korsningen med Vallgatan. Då var fortfarande området väster därom obebyggd odlingsmark. Under 1940-talet förlängdes Vasavägen västerut. Huvuddelen av bebyggelsen från Vallgatan till Abiskorondellen uppfördes under 1940-talet. På andra sidan om Götgatan tillkom Abisko centrum 1956-1958.

Artikel ur Östgöta Correspondenten från 5 april 1944 som berättar om rivningen av
den sista bebyggelsen i Hunneberg. Östergötlands museums topografiska arkiv.

I området norr om den nuvarande Vasavägen, mellan Abiskorondellen och Berzeliusskolan, har det dock funnits bebyggelse långt tidigare. Där låg under medeltiden byn Hunneberg. Det äldsta skriftliga belägget är från 6 mars 1309 då curiam in hunddabierg (d v s en gård i Hunneberg) säljs. Gården var då arvejord och såldes med byggnader och åkrar för 50 mark penningar. Samma datum utfärdas ett andra dokument där vittnen intygar att gården sålts sönernas och arvingarnas samtycke.

Fram- och baksida på det äldsta belägget på Hunneberg
från 6 mars 1309 (SDHK 2230). Foto Riksarkivet. 

År 1319 inrättas ett prebende vid domkyrkan i Linköping kallat Hunnebergsprebendan. Ett prebende var ett godsinnehav i form av gårdar eller andra ägor vars inkomst användes till att betala lönen för en befattning inom en kyrka eller skola. Det är domprosten Björn och kaniken Olof i Linköping som stiftar prebendet. De skänker sina gårdar och jordlotter i bl a Säby, Hunneberg, Patastad, Tiærathorp, Tindirboscoghe, Torbergaskog. Under medeltiden kom prebendet att innehas av domkyrkans syssloman som hade sin residensgård i Hunneberg.

Den första avbildningen av byn finns på en geometrisk avmätning av stadens jordar som upprättades 1639. Där har lantmätaren ritat in sju byggnader inom bytomten. Dessa representerar sannolikt sju gårdar. På de historiska kartorna kan vi följa byn framåt i tiden. Både en tomtmätning från år 1800 och stadskartan från 1898-1900 visar att Hunneberg då bestod av tre fastigheter. En tidningsartikel i Östgöta Correspondenten från 5 april 1944 beskriver hur den sista bebyggelsen inom Hunneberg rivs. Därmed var byn borta och ersatt med Linköpings stadsbebyggelse.

Rektifierat utsnitt ur en geometrisk avmätning av Linköpings stads ägor från 1639
(Lantmäteristyrelsens arkiv D64-1:1) med Topografiska webkartan i bakgrunden.
På kartan syns byn Hunneberg markerad med nr 242 innanför en blå kontur. 

I ett av schakten på Vasavägens norra sida, direkt väster om Ullevigatan, fanns kultur- och odlingslager bevarade i schaktväggen. De bedömdes höra samman med Hunnebergs by. I ett av lagren påträffades ett djurben som ¹⁴C-daterats till 1200-talet. Där hittades även en skärva från ett stengodskrus. I samband med undersökningen registrerade vi Hunnebergs bytomt utifrån den utsträckning den hade på de äldsta kartorna och du hittar byn som L2024:5649 i Fornsök. Rapporten från den arkeologiska undersökningen (Spår av Hunnebergs by – Rapport 2024:35) hittar du på museets hemsida.

Kulturlager kan anas i den norra schaktväggen.

Nu önskar vi alla en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År

När vi återkommer 2026 är det inte längre här på bloggen utan på Östergötlands museums hemsida. Vi ser där!

Ann-Charlott Feldt, arkeolog

Hunnebergs bytomt som en fornlämning på Topografiska webkartan markerad med en blå ring.