Varmt och skönt och modernt på 1600-talet

Kakel från kvarteret Stenhuset i Norrköping.

Den här veckan har vi på museet besök av två forskare som studerar de reliefkakel från 1600-talet som finns i våra samlingar. Annika Jeppsson och Göran Tagesson arbetar i projektet Hus och sociala praktiker i svenska städer 1600-1850 vid Uppsala universitet. Projektet är tvärvetenskapligt och finansieras av Vetenskapsrådet. Inom projektet arbetar man med frågor kring husbyggande, hushåll, stadsgårdar och byggnadskultur. Förutom Linköping och Norrköping studeras även Kalmar, Jönköping och Vadstena.

Göran Tagesson och Annika Jeppsson registrerar kakel.

En liten del av projektet berör just husens uppvärmning och därmed kakelugnarna. I våra samlingar finns många kakelskärvor och enstaka hela kakel som grävts fram vid arkeologiska undersökningar i de östgötska städerna. En gång var dessa kakel och kakelskärvor delar av stiliga glaserade kakelugnar med motiv i relief. 

Ett kakelugnskrön från kvarteret Dalkarlen i Norrköping

Det finns många och varierande motiv såsom olika blommor, växtrankor, portiker, vapensköldar, djur, människofigurer av olika slag och mytologiska eller religiösa motiv. Annika och Göran registrerar de olika typerna av motiv som förekommer på 1600-talskakel från utgrävningar i Norrköping och Linköping. Det finns bland annat fina kakel från utgrävningar vid Louis de Geers stenhus i Norrköping och från kvarteret Ekollonet i Linköping i våra samlingar.

Ann-Charlott Feldt, arkeolog

Vill ni läsa mer om kakel finns en rapport här. 

Två kakelskärvor från samma list.

Rekonstruktion av en kakelugnen från kvarteret Gesällen i Kalmar. Den var tillverkad under 1600-talets andra hälft, men hade sekundärt murats upp vid 1700-talets mitt. Teckning Annika Jeppsson.