Nu är det klart! Fönsterrestaureringen på Linköpings domkyrka är efter ungefär 12 år helt färdigställt.
De tre fönstren i det södra koret (sidokapellet) slutbesiktades förra veckan där murare och fönsterhantverkare fick visa upp sina jobb och lägga sina sista händer på masverken. Ett otroligt arbete, många timmar och en otrolig kulturgärning. En insats för kulturvården och kultarvet, minst sagt.
Alla fönster på domkyrkan har haft samma problematik; problem med kondensvatten som gör att järnet rostar och kalkstenen vittrar sönder. (lerkloven delar sig). Inne i domkyrkan har man därför satt upp nya kondensbleck som leder vattnet via vajrar ner till behållare som får tömmas. Vattnet hade annars sipprat in i murverket, men nu töms det manuellt av kyrkans personal.
Gjutjärnen från 1850-talet har skrapats, rostskyddsmålats med blymönja och Isotrol, kittet som finns på insidan av fönstren har skrotas och lags om. Vittrad sten har delvis ersatts med ny kalksten från Borghamn och delar av masverket har bytts ut. Fogarna har skrotats och ersatts med en nytt anpassat fogbruk.
Även om alla dessa åtgärder nu gjorts, måste sten och järn alltid underhållas - men inte än på ett tag. Nu njuter vi av domkyrkans fina fönster ett tag!
Jag som antikvarie är glad att få ha arbetat så nära 1400-talets stenhantverk och för varje gång man besöker arbetsplatsen, lär man sig något nytt. Det mest spännande i detta projekt var ju faktiskt alla järnstämplar som fönsterhantverkarna hittade i södra koret; om detta har jag skrivet ett inlägg om.
Är arbetet på domkyrkan helt färdigt nu, kan man undra? Svaret är nej, under jan-mars planeras tre valv bakom högkoret att restaureras. Om det kommer jag skriva mera om framöver.
//Byggnadsantikvarie, Maria Klint
Kommentarer
Skicka en kommentar