Arbeten på Byggnadsminnet Olivehult

Olivehult säteri är en speciell plats intill sjön Stråken, strax norr om Borensberg. 

Den första säteribyggnaden uppfördes omkring 1650, men det är något oklart om var den låg. Med hänvisning till bottenvåningens planlösning i dagens huvudbyggnad finns teorier att bottenvåningen står kvar från den äldsta säteribyggnaden.

Stofttapeter och målade väggtapeter tyder på att huvudbyggnaden renoverades – eller nybyggdes- under första hälften av 1700-talet. Sannolikt på 1780-talet byggdes en övervåning och huvudbyggnaden fick sin nuvarande storlek. På 1880-talet genomfördes en omfattande restaurering, som verkar ha varit mest omfattande för exteriören. Den försågs med panel och omfattningar som var tidstypiska och de smårutade fönstren byttes ut mot fönsterbågar med större indelning. År 1922 genomfördes en ny restaurering då byggnaden, så långt det var möjligt, återgavs sitt 1700-tals utseende. Idag är fasaderna klädda med en rödfärgad locklistpanel och det kraftiga mansardtaket är täckt med enkupigt rött tegel. 

Olivehults säteri, uppfört 1650 och påbyggt 1780. 

I veckan har vi varit på plats för att följa upp arbetet med de elinstallationer som gjorts i byggnaden. Elen har uppdaterats och nya uttag och strömbrytare har monterats. Eftersom byggnaden är ett byggnadsminne krävs tillstånd och möjligheter för bidrag finns att söka. 

Johan Roos, konservator på Östergötlands museum har även varit med vid arbeten vid de känsligaste rummen. Det är främst matsalen, stora salen, lilla kabinettet med ålderdomliga stofttapeter och gyllenläderrummet som är extra speciella och känsliga. I utrymmena har kablage målats in i underliggande färg och skador från demontering av det äldre systemet har retuscherats. 

Installationerna följer de tidigare dragningarna och arbetet har utförts med mycket stor hänsyn till byggnaden och interiörerna samt med ett tillfredställande resultat.  

 

Nya strömbrytare av äldre modell, infällt och utanpåliggande installationer. 

Kablage och ledningar är infärgade av konservator, för att inte bli så iögonfallande.

Stora salen. Tapeterna är målade på väv och motivet föreställer Ester och Ahasverus historia. De har varit uppsatta i ett annat rum och enligt Åke Nisbeth är de övre partierna ommålade i samband med att de sattes upp i salen. De är daterade till 1700-talets första hälft och sattes troligen upp i stora salen på 1780-talet.