Arkeologi på Rådhustorget i Vadstena

I mars 2020 påbörjas arbetet med att bygga om Rådhustorget i Vadstena. Torget nya gestaltning ska vara klar hösten 2021.  Arbetet utförs av Peab på uppdrag av Vadstena kommun. Rådhustorget ligger inom det medeltida stadsområdet. Därför utför museet arkeologer undersökningar samtidigt som de olika markingreppen görs.

Torgets ålder och utseende

Rådhustorget är stadens enda torg under medeltiden. De tidigaste skriftliga beläggen för torget är från början av 1400-talet. Kartor från 1600-talet visar att torget hade ungefär samma utbredning då som nu. Den största skillnaden består i att torgets sydvästra del (entrén till Coop och byggnaden för restaurang Vasa), fram till 1800-talet, bestod av tomtmark. Ytterligare en skillnad i gatunätet i anslutning till torget är att det sistnämnda kvarteret (sydost om torget) var uppdelat i tre tomtblock åtskilda av mindre gränder. Enligt äldre kartor ska en brunn ha legat på torget.

Utsnitt av 1705 års karta över Vadstena. Rådhustorget kallades då för Gamla torget.

Salubodar av trä

Enligt medeltida handlingar framgår också att klostret ägde salubodar kring Rådhustorget. Bodarna ska ha varit uppförda av trä. Enligt en källa från 1447 fanns då fyra bodar på Rådhustorgets södra sida. Ett par av dem hade nedfällbara bodluckor. Bodarna ska ha varit cirka 4,8 m långa och 3,6 m breda.

Foto: Medeltidsmuseet.

Stenbyggnader

Intill torget ligger stadens rådhus. Byggnaden består av tre byggnadskroppar där den äldsta delen ska vara från 1400-talets andra hälft. Innan Rådhuset uppfördes ska det ha funnits sex bodar på den sidan av torget. Inom kvarteret nordväst om torget (bakom Apoteket) finns idag två medeltida stenbyggnader varav en gränsar mot torgytan. På tomterna sydost om torgets (Coop-sidan) ska fyra stenhus från 1500-talet ha legat. Så sent som 1937 revs det sista av dessa hus.

Rådhustorget kring sekelskiftet 1900. Foto: Östergötlands museum.

Vad kan vi hitta?

Omgestaltningen av torget kommer innebära en rad olika markingrepp, exempelvis schakt för ledningar, planteringsgropar och dränering av fastigheter.

Vi förväntar oss spår efter:

-          ytbeläggningar (markytor) av torget, gator och gränder

-          handel och hantverk (metall, läder, ben),

-          tomtgränser

-          byggnader, avfall, gårdsplaner

-          lämningar från tiden före stadens tillkomst

Vad vill vi veta?

I samband med alla arkeologiska undersökningar ställs en rad frågeställningar upp. Här är några exempel på frågor vi vill försöka svara på med hjälp av undersökningarna:

-          När och hur tillkommer torget?

-          Kan spår efter handeln på torget identifieras?

-          Viken typ av hantverk har bedrivits?

-          Hur ser bebyggelsen ut inom tomtmark? 

-          Hur har platsen nyttjas under före stadens tillkomst?

-          Hur har miljön sett ut på platsen före stadens tillkomst?

Fortsättning följer...

Vi försöker lägga ut kontinuerlig information om våra undersökningar på Facebook-sida Arkeologi och Byggnadsvård på Östergötlands museum.

Emma Karlsson
Arkeolog