I mars 2020 påbörjas arbetet med att bygga om Rådhustorget i Vadstena. Torget nya gestaltning
ska vara klar hösten 2021. Arbetet
utförs av Peab på uppdrag av Vadstena kommun. Rådhustorget ligger inom det
medeltida stadsområdet. Därför utför museet arkeologer undersökningar
samtidigt som de olika markingreppen görs.
Torgets ålder och utseende
Rådhustorget är stadens enda torg under medeltiden. De tidigaste
skriftliga beläggen för torget är från början av 1400-talet. Kartor från
1600-talet visar att torget hade ungefär samma utbredning då som nu. Den
största skillnaden består i att torgets sydvästra del (entrén till Coop och
byggnaden för restaurang Vasa), fram till 1800-talet, bestod av tomtmark.
Ytterligare en skillnad i gatunätet i anslutning till torget är att det
sistnämnda kvarteret (sydost om torget) var uppdelat i tre tomtblock åtskilda
av mindre gränder. Enligt äldre kartor ska en brunn ha legat på torget.
Utsnitt av 1705 års karta över Vadstena. Rådhustorget kallades då för Gamla torget. |
Salubodar av trä
Enligt medeltida handlingar framgår också att klostret ägde salubodar
kring Rådhustorget. Bodarna ska ha varit uppförda av trä. Enligt en källa från 1447
fanns då fyra bodar på Rådhustorgets södra sida. Ett par av dem hade
nedfällbara bodluckor. Bodarna ska ha varit cirka 4,8 m långa och 3,6 m breda.
Foto: Medeltidsmuseet. |
Stenbyggnader
Intill torget ligger stadens rådhus. Byggnaden består av tre
byggnadskroppar där den äldsta delen ska vara från 1400-talets andra hälft.
Innan Rådhuset uppfördes ska det ha funnits sex bodar på den sidan av torget.
Inom kvarteret nordväst om torget (bakom Apoteket) finns idag två medeltida
stenbyggnader varav en gränsar mot torgytan. På tomterna sydost om torgets (Coop-sidan)
ska fyra stenhus från 1500-talet ha legat. Så sent som 1937 revs det sista av
dessa hus.
Rådhustorget kring sekelskiftet 1900. Foto: Östergötlands museum. |
Vad kan vi hitta?
Omgestaltningen av torget kommer innebära en rad olika markingrepp,
exempelvis schakt för ledningar, planteringsgropar och dränering av
fastigheter.
Vi förväntar oss spår efter:
-
ytbeläggningar
(markytor) av torget, gator och gränder
-
handel och
hantverk (metall, läder, ben),
-
tomtgränser
-
byggnader,
avfall, gårdsplaner
-
lämningar från
tiden före stadens tillkomst
Vad vill vi veta?
I samband med alla arkeologiska undersökningar ställs en rad
frågeställningar upp. Här är några exempel på frågor vi vill försöka svara på
med hjälp av undersökningarna:
-
När och hur
tillkommer torget?
-
Kan spår efter
handeln på torget identifieras?
-
Viken typ av hantverk har bedrivits?
-
Hur ser
bebyggelsen ut inom tomtmark?
-
Hur har platsen
nyttjas under före stadens tillkomst?
-
Hur har miljön
sett ut på platsen före stadens tillkomst?
Fortsättning följer...
Vi försöker lägga ut kontinuerlig information om våra undersökningar på
Facebook-sida Arkeologi och Byggnadsvård
på Östergötlands museum.
Emma Karlsson
Arkeolog
Emma Karlsson
Arkeolog
Kommentarer
Skicka en kommentar