En tillbakablick på hösten 2018 med grävningar inför Ostlänken


Nu när det börjar lida mot jul, och år 2018 börjar gå mot sitt slut, så är det kanske många som blickar framåt inför vad som komma skall under 2019. Men vi, några arkeologer på Östergötlands museum, blickar inte bara framåt utan även en hel del bakåt på de grävningar som har gjorts under hösten inför det planerade ostlänksprojektet. Efter det utförda fältarbetet följer nämligen en hel del fortsatt arbete inne på museet när allt material ska bearbetas, tolkas, diskuteras och registreras och rapporter ska skrivas för att förmedla de resultat som har uppnåtts. Tiden för de stålhätte- och spiktrampsklädda fötterna grundade i den östgötska leran är för nu förbi, men mentalt är vi fortfarande där på åker- och skogsmarkerna för att sammanfatta vad vi har stött på under markytan.
 
Schaktning pågår för att komma ner under matjorden.
Vad är det då som har undersökts? Och vad är det som har hittats? Jo, stora områden har utretts öst och nordöst om Linköping inför den planerade tågsträckningen genom att utspridda schakt har dragits i syfte att lokalisera nya, eventuella fornlämningar. Dessa ”titthål” har resulterat i olika fynd som kan berätta om hur människor förr har använt platserna och vad det i sin tur har efterlämnat för material.

En hel del spridda boplatsindikerande lämningar har hittats i form av bland annat härdar, stolphål, gropar, kokgropar men också gravar. Fyndmaterialet består av mestadels kvarts, keramik, flinta, malsten i form av gnidkvarn med både underliggare och löpare, ytterligare löpare på andra ställen och ben, för att nämnda några. Ibland har vissa av lämningarna och fynden dykt upp tillsammans, eller i större mängd, och bildat ett sammanhang – och det är dessa sammanhang som kan vara extra intressanta att fortsätta undersöka vidare i senare skede. Exempel på sådana sammanhang är en härd (se bild nedan) som framkom ett par, tre decimeter under mark i närområdet till en registrerad grav (stensättning) och rester efter stensträng. Den redan registrerade graven och stensträngen är lämningar från troligtvis yngre bronsålder/äldre järnålder. Vi inväntar resultatet av dateringsanalys av träkol från härden, tillsammans med andra anläggningar som ska dateras, för att få veta mer.

Härden med mycket sönderbränd, skärvig och sotig sten 
och små rester av bränt trä i form av träkol och sot.
Det är inte bara under mark nya fynd görs inom undersökningsområdet. Mitt på den ovan nämnda registrerade graven hittades en hällristning i form av skålgrop (se bild nedan), inknackad uppepå berg i dagen som omslöts av gravens ditlagda stenar. Skålgropar brukar vanligtvis dateras till bronsålder.

Skålgrop i vackert släpande skymningsljus
Ett annat intressant område som vi har skrivit om på vår Facebooksida under hösten när det upptäcktes är två fina gravar bestående av flacka stensättningar. Stensättningarna har också en tydlig kantkedja som omsluter stensättningen. Gravarna framkom i närheten av ett redan registrerat gravfält med liknande gravar.

De två stensättningarna som ligger precis intill varandra i bildens mitt
Avslutningsvis har även en hel del av stenmaterialet kvarts hittats – både i form av restmaterial efter att det har arbetats med kvartsen i syfte för att få fram användbara redskap, samt i form av enstaka bearbetade redskap. En hel del av dessa har varit upplöjda och omrörda av senare tids odling på åkermarkerna, men det har också framkommit slagen kvarts på djupare nivåer i marken som i vissa fall kan indikera ett mer eller mindre ursprungligt läge för materialet. I vilket fall kan koncentrationer av dessa, på ytan eller djupare ned, vara en indikation på att det har varit någon typ av aktivitetsplats under förhistorien som i ett senare skede kan undersökas mer i detalj.

Med det önskar vi från Arkeologi och byggnadsvård på Östergötlands museum en God jul och god fortsättning!

Linnéa Hernqvist
Arkeolog

Kommentarer