Nu när det börjar lida mot jul, och år 2018 börjar gå mot
sitt slut, så är det kanske många som blickar framåt inför vad som komma skall under
2019. Men vi, några arkeologer på Östergötlands museum, blickar inte bara
framåt utan även en hel del bakåt på de grävningar som har gjorts under hösten inför
det planerade ostlänksprojektet. Efter det utförda fältarbetet följer nämligen
en hel del fortsatt arbete inne på museet när allt material ska bearbetas,
tolkas, diskuteras och registreras och rapporter ska skrivas för att förmedla
de resultat som har uppnåtts. Tiden för de stålhätte- och spiktrampsklädda
fötterna grundade i den östgötska leran är för nu förbi, men mentalt är vi
fortfarande där på åker- och skogsmarkerna för att sammanfatta vad vi har stött
på under markytan.
Vad är det då som har undersökts? Och vad är det som har
hittats? Jo, stora områden har utretts öst och nordöst om Linköping inför den
planerade tågsträckningen genom att utspridda schakt har dragits i syfte att
lokalisera nya, eventuella fornlämningar. Dessa ”titthål” har resulterat i
olika fynd som kan berätta om hur människor förr har använt platserna och vad
det i sin tur har efterlämnat för material.
En hel del spridda boplatsindikerande lämningar har hittats i form av bland
annat härdar, stolphål, gropar, kokgropar men också gravar. Fyndmaterialet består av mestadels
kvarts, keramik, flinta, malsten i form av gnidkvarn med både underliggare och
löpare, ytterligare löpare på andra ställen och ben, för att nämnda några.
Ibland har vissa av lämningarna och fynden dykt upp tillsammans, eller i större
mängd, och bildat ett sammanhang – och det är dessa sammanhang som kan vara
extra intressanta att fortsätta undersöka vidare i senare skede. Exempel på
sådana sammanhang är en härd (se bild nedan) som framkom ett par, tre decimeter
under mark i närområdet till en registrerad grav (stensättning) och rester efter
stensträng. Den redan registrerade graven och stensträngen är lämningar från
troligtvis yngre bronsålder/äldre järnålder. Vi inväntar resultatet av
dateringsanalys av träkol från härden, tillsammans med andra anläggningar som
ska dateras, för att få veta mer.
Härden med mycket sönderbränd, skärvig och sotig sten
och små rester av bränt trä i form av träkol och sot.
|
Det är inte bara under mark nya fynd görs inom
undersökningsområdet. Mitt på den ovan nämnda registrerade graven hittades en
hällristning i form av skålgrop (se bild nedan), inknackad uppepå berg i dagen
som omslöts av gravens ditlagda stenar. Skålgropar brukar vanligtvis dateras
till bronsålder.
Skålgrop i vackert släpande skymningsljus |
Ett annat intressant område som vi har skrivit om på vår
Facebooksida under hösten när det upptäcktes är två fina gravar bestående av
flacka stensättningar. Stensättningarna har också en tydlig kantkedja som
omsluter stensättningen. Gravarna framkom i närheten av ett redan registrerat
gravfält med liknande gravar.
De två stensättningarna som ligger precis intill varandra i bildens mitt |
Avslutningsvis har även en hel del av stenmaterialet kvarts
hittats – både i form av restmaterial efter att det har arbetats med kvartsen i
syfte för att få fram användbara redskap, samt i form av enstaka bearbetade redskap.
En hel del av dessa har varit upplöjda och omrörda av senare tids odling på
åkermarkerna, men det har också framkommit slagen kvarts på djupare nivåer i
marken som i vissa fall kan indikera ett mer eller mindre ursprungligt läge för
materialet. I vilket fall kan koncentrationer av dessa, på ytan eller djupare
ned, vara en indikation på att det har varit någon typ av aktivitetsplats under
förhistorien som i ett senare skede kan undersökas mer i detalj.
Med det önskar vi från Arkeologi och byggnadsvård på
Östergötlands museum en God jul och god fortsättning!
Linnéa Hernqvist
Arkeolog
Kommentarer
Skicka en kommentar