fredag 2 mars 2018

Renovering ger kunskap – Vi kryper innanför skinnet på husen

När man får möjlighet att krypa innanför skinnet (läs panelen) på en byggnad kan mycket kunskap komma upp till ytan. Ett bra exempel på detta är gårdshuset till Gamla domprostgården. Den senare är tidigare omskriven i ett blogginlägg från januari 2017.

Stadskartan från 1898 visar Gamla domprostgården till vänster i kartbilden. Tomten är markerad med ett A.

Gamla domprostgården fotograferad våren 2017.
Domprostgårdens huvudbyggnad är ett representativt reveterat timmerhus från början av 1800-talet. Den stora byggnaden flyttades ca 35 m in på tomten i samband med att Storgatan breddades 1953. Längre in på tomten fanns även ett timrade gårdshus, en mindre byggnad i två våningar med en lägre tillbyggnad i väster.

Gårdshuset - fint men i behov av en renovering.

Den lägre tillbyggnaden innehöll bykhus och ett bostadsrum men var i mycket dåligt skick och gick inte att spara.
Under 2016 påbörjade Linköpings domkyrkopastorat en utvändig renovering av gårdshuset på Gamla domprostgården. Det visade sig att den tillbyggda delen, som var byggd i en stolpkonstruktion, var i allt för dåligt skick för att räddas. Den är dock dokumenterad och kan byggas upp igen.

Bykbasen finns kvar i gårdshuset.

På övervåningen finns denna kakelugn i senempire, ca 1850.

Både i tillbyggnaden och i gårdshuset fanns det bykbasar (tvättkar med inbyggd eldstad) där man värmde vatten och tvättade. I båda byggnadsdelarna fanns dessutom bostadsrum med eldstäder. På gårdshusets övervåning har man haft både bostad och magasin. Det har alltså fyllt många viktiga funktioner för en stor stadsgård. På kartor från sekelskiftet 1900 finns ytterligare en träbyggnad längre in på tomten.Troligen innehöll den stall och avträden (d v s dass). Denna byggnad är dessvärre riven.









När tillbyggnaden hade rivits och delar av panelen tagits bort kunde man göra flera intressanta iakttagelser. Huset har ursprungligen varit både lägre och mindre. Norr om högra dörren är byggnaden tillbyggd och den är höjd med fem stockvarv. Skalar man bort dessa tillägg så återstår det; en liten enkelstuga med en mindre krypvind. Som byggnadsantikvarie börjar man undra om stugan kan vara från tiden före domprostgården.

Byggnaden är höjd med fem stockvarv vilket gjorde att man kunde nyttja övervåningen som en bostad.

Det omålade timret visar att norra delen är tillbyggd.
I början av 1800-talet köpte landskamrer J O Hertzman fem tomter i den västra infarten till Linköping. Tomterna uppges då vara bebyggda med låg kåkbebyggelse. Han lät riva kåkbebyggelsen och sedan bebygga tomten med det fina bostadshuset i empirestil som lite senare blev domprostbostad. Kanske låg det en fullt användbar stuga inne på tomten som passade in i sammanhanget.
Delar av fasaden har haft synligt timmer som var målat med röd slamfärg.

Fasaden var målad med plastfärg i sen tid. Under fanns minst två lager gul oljefärg.
Nu är gårdshuset väl rustat för framtiden med nytt plåttak, nya uppmurade skorstenar, upplagad timmerstomme och ny fasadpanel som är målad med linoljefärg i panelens originalkulör. Om det i framtiden görs en invändig renovering finns det möjligheter att söka efter ytterligare spår som kan föra oss närmare en tidsbestämning av byggnaden och när tillbyggnaderna är utförda.


Marie Hagsten
Byggnadsantikvarie
Gårdshuset efter renovering.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar