Nu menar jag förstås inte den nya, moderna Storgatan i
Linköping, som bara har drygt 350 år på nacken. Nej jag tänker på den ”riktiga”
Storgatan. Gatan som fanns redan på 1100-talet och som det fortfarande finns
kvar en liten snutt av, gömd inne i kvarteret Abboten.
Det står en bil på den gamla Storgatan. Här ses gatan
från öster och på gatans högra sida syns domkyrkans
församlingshem. Delar av byggnaden fanns redan på
1200-talet och här låg domskolan.
|
På 1600-talet motsvarade inte Linköpings trånga och
vindlande gator vad man önskade visa upp i en residensstad. Staden skulle
moderniseras och på modet var rutnätsplanen med långa raka gator och kvadratiska
kvarter. På den tiden var Storgatan en viktig gata i staden och en ny
sträckning behövdes. Den gamla gatan gick från landshövdingens dåvarande residens
på yttre borggården uppe vid slottet, ner för backen och mynnade ut på stadens torg.
Stadskartan från år 1651 över Linköping visar den gamla Storgatans sträckning mellan torget och slottet (Lantmäteristyrelsen Akt D64-1:3 |
På den äldsta stadskartan från år 1651 kan man se hur sträckningen av Storgatan fram till den nya bron över Stångån finns på plats. Bron stod klar redan 1646 och gatusträckningen på kartan kallades då Landzgatan. Mellan slottet och torget har Storgatan vid denna tid fortfarande kvar sin gamla sträckning. På kartan kan man också se att nya kvarter med tomter lagts ut närmast Stångån. När staden karteras på nytt, på den detaljerade kartan från 1696, finns hela den nya Storgatan med. Men inne i kvarteren mellan slottet och torget finns fortfarande den gamla gatan kvar.
På stadskartan över Linköping från 1696, som även visar de olika tomterna,
syns både den gamla och nya Storgatan (Linköpings stiftsbiblioteks samlingar).
|
Den västra schaktväggen i vår provgrop. Här syns de olika
gatunivåerna som mörka och ljusa ränder.
|
Förra hösten gjorde vi en liten arkeologisk
förundersökning i kv Abboten. Vi grävde tre provgropar på innergården där
restaurangen Johannes kök har sin uteservering sommartid. En av groparna placerades
på platsen för den gamla Storgatan. Där fanns lager som växlade mellan sand och
sandiga kulturlager ner till ett djup av nära 2 m under nuvarande markyta. De
ljusa sandlagren är spår efter att man ersatt en gammal gata med en ny. Gatan
har byggts på eller lagats sex eller sju gånger där vi grävde vårt schakt
En bit av ett djurben som hittades i ett lager som
motsvarar den tredje gatan från botten har 14C-daterats till
intervallet 1030-1190 e Kr. En rimlig datering är troligen mot slutet av
tidsintervallet. Direkt under det daterade lagret fanns en tunn trähorisont som
kan vara rester efter en träbroläggning i den medeltida Storgatan.
Kanske var det så här det såg längs den medeltida Storgatan. Ett myller
av folk och en blandning av stenhus och timmerhus, bodar och bostäder.
Teckning Mats Gilstring, Östergötlands museum.
|
Delar av den gamla Storgatan har undersökts tidigare. År 1970
schaktades stora delar av kv Apoteket (som ligger mellan kv Abboten och Stora
torget) ut och då hittades bl a flera nivåer av gatans fortsättning ner mot
torget, liksom en äldre något förskjuten föregångare. Där fanns även rester av
bebyggelse. De undersökta lämningarna kunde delas upp i fem faser, från tidig
medeltid till mitten av 1600-talet.
Ann-Charlott Feldt
Antikvarie/arkeologVill ni veta mer om vad vi hittade vid den arkeologiska förundersökningen så finner ni rapporten här.
Kommentarer
Skicka en kommentar