Nu är vi mitt inne i påskveckan och i slutet av den långa
fastan, som inleddes med fastlagssöndagen den 7 februari i år. Vi passerade
midfastosöndagen den 6 mars och Jungfru Marie bebådelsedag den 13 mars. I
skrivande stund är det dymmelonsdag – den dag då påskfriden inleds.
Under påskfriden skulle man i stillhet och tystnad tänka
på Jesu liv och ångra sina synder. Under medeltiden ringdes inte i
kyrkklockorna under de här dagarna. På 1500-talet började man ringa i klockorna
med ett dämpat ljud som åstadkoms genom att metallkläppen byttes mot en
träkläpp, en dymmel, som användes fram till påskafton.
Linköpings biskopsgård på biskop Brasks tid. |
Givetvis påverkades alla aspekter av livet av kyrkoårets
växlingar – även maten. I den nyöversatta matordningen från biskop Brasks
hushåll kan vi följa vilka rätter som kunde serveras under hela den långa
fastan. Den perioden tar upp ett eget avsnitt i matordningen under rubriken Rætther i longafastonne. Maträtterna är
uppdelade efter veckodag samt om de är avsedda som middag eller som kvällsmat.
Det var nog inte så att alla de rätter som omnämns under en veckodag alltid serverades.
Snarare ska de ses som menyförslag där man kunde välja utifrån tillgängliga
råvaror. Samtidigt kan vi räkna med att det fanns mer än en maträtt på bordet.
Särskilt som det under den långa fastan inte åts någon kvällsmat annat än på
söndagarna.
Dymmelonsdagens meny hos biskopen omkring år 1520 såg ut
så här:
Kokt sill och stekt
spicken lax
Ärtor med spad och
sälspäck
Torsk eller
lättsaltad fisk
Gelé av ål eller
lax
Färsk fisk med salt
vatten
Stekt ål
Röding
Frukt
Fisken var givetvis ett viktigt protein under fastetiden,
då det inte var tillåtet att äta kött. Vissa fiskar har benämningar som visar
varifrån de kommer, t ex bergenfisk, finska gäddor och Rierska byttor, de sistnämnda ska sannolikt översättas med piggvar
från Rügen. Andra fiskar kom från biskopens egna ruddammar.
En damm i slottsträdgården. |
Genom biskopens gårdspraktika får vi veta mer om fisken.
Redan den första januari noteras att man ska låta forsla fisk från Söderköping
medan det är slädföre. Notiser om fisk och fiskeredskap återkommer året igenom.
I mitten av februari är det dags att köpa skånsk sill och lite tidigare påtalas
att de fasta fiskeverken ska ses över. Här finns instruktioner om tillverkning
av olika sorters fångstredskap (katsor, mjärdar, nät m m). I slutet av juli
noteras att man ska köpa värmländsk spickelax och torr gös på Skänninge
marknad. Fiskarna på Häradsskär ska ha lön och norsk fisk ska inhandlas i Lödöse.
Torrfisk importerades från Norge. |
I flera medeltida dokument framträder biskopsgården i Munkeboda,
vid Norsholm, som ett viktigt fiskeställe. Det var så betydelsefullt att kungen
kom att bli engagerad. Vid syn av fisket 1454 dömer östgötalagmannen Erik
Nipertz att ett lanawirkke oc bygning
för ålfiske i Munkeboda ström, som biskoparna i Linköping och hövitsmannen på
Ringstadsholm länge tvistat om, ska förbli i samma skick som hittills. Synen
hölls på order av kung Karl (Knutsson Bonde) och det påpekas att rannsakning
skett såväl i drottning Margaretas tid (1389-1412), som för 30 år sedan. Biskop
Brask refererar senare till domen och 1524 påpekar han att hans fiske inte
berör kungsådran utan höll sig på norra sidan.
Vid olika arkeologiska undersökningar på Linköpings
medeltida biskopsgård (Linköpings slott) har stora mängder fiskben och
fiskfjäll grävts fram. Bland alla ben som hittats var fiskbenen det största och
mest varierade benmaterialet. Det är även denna grupp som uppvisar störst
variation i biskopens matordning. Förutom den enkla benämningen fisk, finns
fjorton olika sorters fiskar omnämnda; sill, strömming, lax, gös, gädda,
braxen, långa, röding, makrill, torsk, nejonöga, ål, flundra och siklöja. Av
dessa har nio sorter identifierats bland fiskbenen som grävts fram. De som
saknas bland benfynden är långa, röding, makrill, nejonöga och siklöja.
Vi vet inte exakt vilka arter som ingår i det som kallas
Norsk fisk, stockfisk, spettfisk, Bergenfisk och småfisk. Norsk fisk och
Bergenfisk är sannolikt namn på torskfiskar. Förutom torsk finns bland
fiskbenen även kummel och lyrtorsk, arter som båda tillhör torskfiskarna. Ben
från mört och löja tillhör säkert det som i matsedlarna benämns småfisk. Bland
fiskbenen finns även karpfisk (kanske ruda från biskopens egna dammar), öring,
sik, lake och abborre som inte omnämns i handskriften, såvida de inte döljs
bland alla de fiskar som ingår i olika rätter utan att arten specificeras.
Benfynd från undersökningar på Linköpings slott. |
Efter sju veckors fasta med fisk av olika slag på menyn
återkommer så kötträtterna på biskopens bord på påskdagen. Dessutom blir det
även ett kvällsmål. Fiskarna försvinner dock inte helt. När det i menyn noteras
att en maträtt är till hela bordet visar det att vissa, rätter var reserverade
för de förnämsta personerna.
Påskdagens meny hos biskop Brask:
Förstek till hela
bordet (stek som förrätt)
Vinsoppa
Grovmat (kan vara t
ex stek av nötkött)
Ägg till hela
bordet
Lummer (något som
kan liknas vid svartsoppa eller blodpudding)
Färsk fisk med
salat vatten
En inbakad rätt
Småstek
Ost och frukt
Till kvällen:
Äggmjölk
Grovmat
En fiskrätt
Äggkaka
Steken och osten
Nu har ni fått tips på påskmenyer. Tyvärr kan jag inte
bjuda på några recept. Mer idéer, menyer och mycket annat finns i boken Biskop Brasks måltider. Svensk mat mellan
medeltid och renässans. Där finns dessutom en massa trevlig läsning.
Glad Påsk
Ann-Charlott Feldt
Arkelog
Enligt ett populärarkeologiskt tv-program som jag brukar titta på så skrevs i England på 1400-talet en skrift där man logiskt försökte bevisa att bäver var en fisk. Så att man skulle med gott samvete kunna äta den på fastan. Det gick säkert jättebra, tror jag. Men hur många bävrar fanns det i England på 1400-talet, frågar man sig?
SvaraRaderaGlad Påsk
Erik
Hej Erik. Vilken kul historia. Här räknades tydligen sälar som fisk eftersom att man fick äta sälspäck under fastan. Jag googlade Bäver i England och fick upp en artikel i DN från 2013 som berättar om en bäver som hittats i Devon. Annars ska de sista bävrarna funnits i Skottland och utrotats på 1500-talet http://www.dn.se/nyheter/varlden/forsta-bavern-i-england-pa-800-ar/. Hälsningar Ann-Charlott
SvaraRadera