Den arkeologiska förundersökningen genomförs inom det markerade området. |
Förra året grävde vi i kv Mässingen på Saltängen
(läs mer i bloggarkivet för augusti-oktober 2014). Den här gången är vi på
andra sidan Motala ström. Vi gör en arkeologisk förundersökning längs Södra
kajen, i Kalvhagen och på Strömsholmen. Det är vi som gräver gropar här och där
i grönytorna. Med lite tur, om vi hittar någon plats utan en massa VA-ledningar
och el-/telekablar, så ska vi även gräva ett par schakt i Hamngatan och
Flemminggatan. Projektet är inte så stort. Vi ska bara vara där i elva
arbetsdagar och vi är redan inne på den femte när jag skriver det här.
Genom våra provgropar hoppas vi att få se hur
långt åt öster stadens kulturlager sträcker sig längs med strömmen. Vi vill
också titta på vilka verksamheter som bedrivits längs stranden under olika
tider och hur tidigare kajer har varit konstruerade. Ute på Strömsholmen ska vi
se hur holmen är uppbyggd. Den lär bestå av muddermassor men det är ingen som
vet säkert hur det är med den saken. Dessutom måste massorna den är uppbyggd av hållas
på plats av någon sorts konstruktion, t ex timmerkistor.
I ett av schakten har vi fått "besök" av Motala ström. |
I tisdags grävde vi ett ca 3,5 m djupt schakt
mellan träden mitt emot Hamngatan 12. Det schaktet visade sig hamna i
1700-talets strandkant, en liten bit ut i strömmen. Då schaktet var så djupt, kunde vi inte stå nere i det på grund av rasrisken. Istället fick vår
grävmaskinist fick ta upp lagren med sin skopa och sedan grävde vi igenom
massorna i skopan, för att få en uppfattning om datering och innehåll. Det var
inte bara schaktdjupet som var ett problem här. Vi var nere på djup under
Motala ströms yta och det innebar att det ganska snart tryckte in vatten i
schaktet.
Om det inte går att gräva nere i schaktet så får man gräva ur skopan istället. |
Några av fynden från den gamla strandkanten. |
Tre av spetsglasen som hittades i strandkanten. |
Där nere, i de blöta gruslagren, hittade vi
saker som tappats eller kastats i vattnet. Det ser ut som om det festats en hel
del invid strömmen. Tillsammans med de vanligt förekommande skärvorna från
olika sorters buteljer hittade vi också flera spetsglas (snapsglas) och skärvor
av flintgodsfat.
Förutom spåren efter fester så fanns en hel del träkäppar och
grövre störar, svartglaserat kakelugnskakel, kritpipor, skärvor av
lergodskrukor och mycket annat. De flesta av fynden från schaktets botten kan
dateras till mitten och andra hälften av 1700-talet.
Nu fortsätter arbetet med nya gropar i det
vackra sensommarvädret
Ann-Charlott Feldt
Arkeolog
Kommentarer
Skicka en kommentar