fredag 21 augusti 2015

Nu gräver vi i Norrköping igen

Den arkeologiska förundersökningen genomförs inom det markerade området.
Förra året grävde vi i kv Mässingen på Saltängen (läs mer i bloggarkivet för augusti-oktober 2014). Den här gången är vi på andra sidan Motala ström. Vi gör en arkeologisk förundersökning längs Södra kajen, i Kalvhagen och på Strömsholmen. Det är vi som gräver gropar här och där i grönytorna. Med lite tur, om vi hittar någon plats utan en massa VA-ledningar och el-/telekablar, så ska vi även gräva ett par schakt i Hamngatan och Flemminggatan. Projektet är inte så stort. Vi ska bara vara där i elva arbetsdagar och vi är redan inne på den femte när jag skriver det här.

Genom våra provgropar hoppas vi att få se hur långt åt öster stadens kulturlager sträcker sig längs med strömmen. Vi vill också titta på vilka verksamheter som bedrivits längs stranden under olika tider och hur tidigare kajer har varit konstruerade. Ute på Strömsholmen ska vi se hur holmen är uppbyggd. Den lär bestå av muddermassor men det är ingen som vet säkert hur det är med den saken. Dessutom måste massorna den är uppbyggd av hållas på plats av någon sorts konstruktion, t ex timmerkistor.

I ett av schakten har vi fått "besök" av Motala ström.
I tisdags grävde vi ett ca 3,5 m djupt schakt mellan träden mitt emot Hamngatan 12. Det schaktet visade sig hamna i 1700-talets strandkant, en liten bit ut i strömmen. Då schaktet var så djupt, kunde vi inte stå nere i det på grund av rasrisken. Istället fick vår grävmaskinist fick ta upp lagren med sin skopa och sedan grävde vi igenom massorna i skopan, för att få en uppfattning om datering och innehåll. Det var inte bara schaktdjupet som var ett problem här. Vi var nere på djup under Motala ströms yta och det innebar att det ganska snart tryckte in vatten i schaktet.

Om det inte går att gräva nere i schaktet så får man gräva ur skopan istället.
Några av fynden från den gamla strandkanten.
Tre av spetsglasen som hittades i strandkanten.

Där nere, i de blöta gruslagren, hittade vi saker som tappats eller kastats i vattnet. Det ser ut som om det festats en hel del invid strömmen. Tillsammans med de vanligt förekommande skärvorna från olika sorters buteljer hittade vi också flera spetsglas (snapsglas) och skärvor av flintgodsfat. 

Förutom spåren efter fester så fanns en hel del träkäppar och grövre störar, svartglaserat kakelugnskakel, kritpipor, skärvor av lergodskrukor och mycket annat. De flesta av fynden från schaktets botten kan dateras till mitten och andra hälften av 1700-talet.





Nu fortsätter arbetet med nya gropar i det vackra sensommarvädret

Ann-Charlott Feldt
Arkeolog

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar