I samarbete med museet grävde jag och mina Umeå-studenter
förra året två veckor i borgruinen vid Stensö i Östra Husby och två veckor i
den vid Landsjö i Kimstad. I år gör vi om bravaden. När jag skriver dessa rader
är vi nästan klara vid Stensö.
Denna borgruin, på en höjd vid Bråvikens södra strand,
började som ett ensamt kastaltorn kring år 1200. Senare under 12/1300-talen
försåg man tornet med en ringmur så att det blev en riktig borg. Men halva
ringmuren saknas idag. Förra året konstaterade vi att det finns ett mindre
norrtorn i borgen, uppfört tillsammans med ringmuren, och ur tornet sticket en
stump av den saknade murhalvan. I år begrep vi äntligen vad de branta
rasmassorna väster och söder om kastalen egentligen representerar: ringmuren
har gått runt kastalen på ansenligt avstånd så att anläggningens planform mest
liknar ett näckrosblad med den urnupna basen i söder.
I år har vi grävt tre schakt och fem provgropar. Norr om
kastaltornet undersökte vi en puckel i markytan som visade sig bestå av
uppstaplat byggnadsmaterial. Flera sådana travar tycks finnas på borgområdet
och verkar vara spår av täktverksamhet efter att borgen förlorat sin
försvarsfunktion. Man har staplat upp utvald byggsten och tegel i väntan på en
transport som aldrig blev av. På muren bakom traven vid kastaltornet fann vi
till vår förvåning en runristning på en utstruken murfog, med fyra läsliga och
en inkomplett runa. Det står ”Helge”. Vem han kan ha varit vet vi inte. I
medeltida kyrkor klottrades det friskt med runor, men på profana byggnader är
inskrifterna ytterst sällsynta.
Inuti kastaltornet undersökte vi halva golvlagret. Det
består av rasmassor blandade med sopor, däribland vackert medeltida glaserat
rödgods av både yngre och äldre modell, delvis reliefornerat. Därtill fann vi
ett kupigt lock av kopparplåt som ser ut att höra till en kanna eller ölstånka.
Under golvlagret finns en brant sluttande berghäll. Märkligt nog har vi inga
spår av något plant golv före rasmassorna.
I vårt schakt i öster innanför ringmuren fann vi ett
föremålsrikt kulturlager under rasmassorna, innehållande bland annat
krukskärvor av stengods och rödgods samt en kniv, ett bryne, ett eldstål och
annat.
Provgroparna grävde vi borgbergets fot i öster. Detta var
närmsta lämpliga båtplats under medeltiden. Vi fann dock inga spår av
verksamhet under borgens livstid: tegelflisor och murbruksklumpar verkar
snarare härröra från ett skede då man hämtade byggnadsmaterial i ruinerna och
skeppade iväg det till andra byggen i trakten, kanske vid Mauritzberg och
Skenäs.
Såhär kort efter utgrävningen finns ännu ingen rapport. Men
rapporten för 2014 kan man hämta på http://scienceblogs.com/aardvarchaeology/2015/05/18/2014-castle-excavation-reports-2/
Martin Rundkvist
Arkeolog & projektledare
Kommentarer
Skicka en kommentar