måndag 8 juni 2015

Har du sett tjärdalarna i Drabo?

Vårt nya magasin som utkommer 9 juni 2015
Så här, när vi börjar närma oss semestertider, är det lätt att bli sugen på en utflykt ut i naturen och imorgon släpps ett nytt magasin som kan tipsa om spännande och ganska bortglömda utflyktsmål. Det är museets nya ”årsbok” som denna gång fått formen av en lättsam utflyktsguide. Den har fått titeln Har du varit här? med underrubriken Östergötlands #gömdaglömda platser. Här får ni ett litet smakprov från den vackra Kindabygden.

Om man åker de slingrande vägarna öster om sjön Åsunden hittar man till slut fram till Drabo. Här svänger man av från landsvägen som går mellan Horn/Hycklinge och Överum. Kör in på en liten grusväg vid Drabo och följer sjön Björkerns nordöstra strand. Snart är man framme vid en ovanligt knölig hage invid sjön. På andra sidan vägen stiger terrängen och i den branta sluttningen finns det flera gamla husgrunder. Nu är du framme vid Drabo hälsobrunn och byns tjärdalar.  
 
Tjärdalar i Drabo en solig dag i början av mars 2015.
I hagen finns fem stora runda gropar (tjärdalar) med mindre uppsamlingsgropar intill. Det är platsen där byn framställde tjära ur tallstubbar och annan kådrik tallved. Tjäran samlades upp i byttor eller strutar av bark. Tjärdalarna i hagen användes samfällt av bönderna i byn och de finns inritade på en skifteskarta från år 1805 som finns i Lantmäteristyrelsens arkiv.

Utsnitt ur skifteskarta över Drabo år 1805 med tjärdalarna markerade 
som nummer 108. Lantmäteristyrelsens arkiv, akt D78-8:1.
Tjäran användes för att impregnera trävirke och rep som skydd mot röta. Den kunde också användas som medicin och tjära finns än idag i vissa salvor. Dessutom användes den för magiska ändamål som t ex när man målade kors med tjära på ladugårdsdörren för att skydda kreaturen.  Kokades tjäran blev den till beck och fungerade som tätningsmedel.

Tjära tillverkades redan under järnåldern och troligen hade vikingarna med sig tjära som en av sina handelsvaror. Under århundraden var tjäran en av Sveriges viktigaste exportvaror som såldes bl a till stora sjöfartsnationer som England, Frankrike och Holland. Tjärproduktionen var dessutom viktig för den svenska flottan. Den svenska flottan försågs med tjära genom fasta stående naturaskatter från Finland, Norrland och Gotland.



Tjäran som producerades i Östergötlands södra skogsbygder skeppades ut från hamnarna i Kalmar och Västervik. I Norrköping och Västervik fanns dessutom skeppsvarv som behövde stora mängder tjära. Från mitten av 1500-talet finns även uppgifter om exporterade tjärtunnor från Söderköping. När segelfartygen ersattes av fartyg av järn minskades behovet. Tjärbränningen fortsatte dock på sina håll i husbehovssyfte. Från Östergötland finns uppgifter om att den sista tjärdalen i Tjärstads socken brann så sent som på 1920-talet.

Innan projektet Skog & Historia startade, hade bara en handfull östgötska tjärframställningsplatser registrerats i fornminnesregistret. Genom projektet ökade registreringarna till flera hundra. Det visar hur omfattande tjärframställningen var i Östergötland. Ännu har ingen östgötsk tjärdal blivit undersökt av arkeologer och daterad. Men traditionen med att framställa tjära i Östergötlands södra skogsbygder går med största sannolikhet ner i medeltid. Carl Fredric Broocman berättar i sin östgötabeskrivning från år 1760 att ”beck- och tjärubrännande” var en viktig inkomstkälla för allmogen i ett tiotal socknar i länets södra skogsbygd.
 
Ibland kanske det inte gick som man tänkt sig vid tjärframställningen. 
Tjärslaggen visar att tjärdalen brunnit.
Vill du veta mer om tjärframställningen i Östergötland kan du läsa Kjell Svarvars artikel i tidskriften Arkeologi i Östergötland från 2012. Mer om Östergötlands gömda och glömda platser hittar du förutom i det nya magasinet även på Kulturarv Östergötland, Facebook och Instagram. Där finns platser vi fick plats för i magasinet.

Utsikt från tjärdalarna upp mot hälsobrunnen.
Väl mött i sommarsverige
Ann-Charlott Feldt
Arkeolog

Koordinater till Drabo är 
N 57° 59' 53,75", 
E 16° 0' 53,53" (WGS84)












Inga kommentarer:

Skicka en kommentar