måndag 29 september 2014

Tomtdike, gropar och tobak i kv Mässingen

Under de senaste veckorna har arbetet i den östra delen av kv Mässingen intensifierats och på sina ställen har vi kommit ner på ursprunglig marknivå. Det innebär att alla ovanliggande lager grävts bort, och att vi därmed fått en tydligare bild av de anläggningar som finns på platsen. En av många intressanta lämningar är återstoden av ett nedgrävt dike i nord-sydlig riktning. Diket finns bevarat till en längd av ca 12 meter, är 0,5 meter djupt och har uppskattningsvis varit 1-2 meter brett; uppskattningsvis eftersom ena sidan grävdes bort då ett avloppssrör skulle läggas ner. Intill och parallellt med diket hittade vi dessutom spår efter störar som stått på rad. Dessa visar att det tidigare stått ett staket på platsen.

Det delvis regnfyllda tomtdiket med raden av störhål 
markerade med gula pinnar. 
Så vad säger då detta? Jo, att diket är ett gränsdike som grävts för att markera gränsen mellan två tomter. Detta bekräftas också av en karta från 1728 som visar att tomtgränsen mellan tomt 3 och 4 på kv Mässingen låg på denna plats. Antagligen är tomtgränsen äldre än så och hänger troligtvis samman med den tomtindelning som blev aktuell efter 1655 års stadsbrand. När diket sedermera spelat ut sin roll som tomtgräns ersattes det av ett trästaket – därav spåren efter störarna intill diket.









Gropar av olika slag
Det var nu inte bara ett dike som grävts ner utan även ett par avfallsgropar, en mindre och en större. Den mindre gropen var ca 1,4 x 1,2 meter stor och 0,2 meter djup. I den hittade vi ett avfallsmaterial bestående av bland annat slaktrester, glaserat golvflis av tegel, kakel och keramikskärvor från olika slags sönderslagna grytor och kärl. En del av materialet kan dateras till 1600-talet.

I förgrunden syns den större gropen med stolphål runtom och bakom den ligger den mindre
gropen. Båda är vattenfyllda då de fotograferades förra veckan efter ett rejält regn. 
Den större gropen var nästan 3 meter stor och ungefär lika djup som den mindre. I lagret i den övre delen av gropen fanns kasserade hushållsföremål från 1800-talet, men lite längre ner hittade vi en bit svartglaserad taktegelpanna och keramikskärvor som kan vara från 1600-1700-talen. Det som är särskilt intressant med just den här gropen är att den omges av flera stolphål. Det betyder att det kan vara frågan om en liten byggnad av något slag och det ska vi nu undersöka vidare.

Tobaksodlingar
Det är inte alltid så att det som är av arkeologiskt intresse är synligt för blotta ögat utan uppdagas först på mikroskåpnivå. Det gäller till exempel förekomsten av fröer. Av den anledningen samlar vi in jordprover för analys från de lager och anläggningar vi gräver. En sådan analys utfördes nyligen av Jens Heimdahl, vår inkallade expert på makrofossilt växtmaterial. I ett tjockt odlingslager som vi undersökt hittade han fröer efter tobaksväxter.

”Tobakslagret” undersöks på hackbord. Eftersom tobaksodlingarna gödslades med dynga och hushållsavfall
kan vi hitta föremål i lagret, till exempel kritpipsskaft, glasbitar och keramikskärvor av olika slag. 

Att hitta äldre spår efter tobaksodling i Norrköping är inte unikt för kv Mässingen utan har också påträffats vid arkeologiska undersökningar inom till exempel kv Ruddammen och kv Skeppet vid Nya Torget. Dessa undersökningar visade att tobaksodling förekommit i staden under perioden 1725-1775. Tillsammans med de nya fynden från kv Mässingen får vi en ännu bättre bild av ”tobaksstaden” Norrköping på 1700-talet. Norrköping var för övrigt en av de främsta städerna i Sverige när det gällde odling av tobak, och tobaksodlingar för kommersiellt bruk fanns kvar ända fram till 1940-talet.  

Kristina Jansson
Arkeolog

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar