Det är intressant att
studera de äldre kartorna över staden för att se om vi kan hitta det som syns
på kartorna vid de arkeologiska undersökningarna. Hur är marken använd? Syns
vår tids gator på 1700-talskartorna? Från vilka byggnader kommer de
grundstenarna vi hittar? Hur har dessa byggnader använts? Vilka bodde och
arbetade här?
Hertig Johan, son till
kung Johan III, bygger Johannisborgs slott 1614 en bit utanför den dåtida
staden. Samtidigt börjar man förbereda för bebyggelse i området norr om Motala
ström. Området kallas då Nya Staden. Den äldsta bevarade kartan över Norrköping
är daterad till 1640. Tyvärr är den svårtolkad och därmed är den inte till
mycket hjälp när det gäller att förstå bebyggelsen. En nästan samtida karta visar
stadsjordarna, som är åkermarken kring staden och ägs av invånarna. Dessa
kartor visar hur stadsjordarna börjar direkt norr om stadsområdet Saltängen och
troligen har området för Nya staden under medeltid varit en del av
stadsjordarna. Det har gjorts 14C-analyser som visar att äldre
odlingslager kan dateras så tidigt som 1400-talet.
Kopparstick från 1706 som ingår i Suecia et Hodierna. |
Ett kopparstick daterat till 1706 och visar en vy över Norrköping sedd uppe från slottet. Man
ser stadsjordarna som låg runt stadsbebyggelsen och Saltängen med Louis de
Geers palats Stenhuset. Naturligtvis var det fint att bo nära palatset och här
bodde flera förmögna köpmän, men här bodde även andra yrkesgrupper.
1719 var ett katastrofår
för Norrköping. Staden anfölls av ryska soldater som plundrade och i stort sätt
utplånade staden. Redan året efter byggs
staden upp igen med ny rätvinklig stadsplan och kvarteren redovisas med namn.
Tomtkarta över kvarteret Saltängen från 1728-1729. Tomt 1-4 blir senare
kvarteret Mässingen där vi nu gräver. Då ägdes tomterna av Mässingsbruket.
(Karta ur Lantmäteristyrelsens arkiv)
|
1728-1729 upprättas en
karta där de enskilda tomterna är markerade. Tidigare kartor har endast visat
kvarteren. Till kartan hör en ägarförteckning. Där kan man läsa namnet på
ägarna till tomterna och även vilken titel de har. Det är viktigt att notera
att det inte alltid är ägaren som bor på tomten. Man hyrde ut bostäder,
verkstäder och butikslokaler
Stadskarta från 1783-1784 (Lantmäteristyrelsens arkiv) |
På 1879 års karta syns
Sveaparken för första gången med gångar lagda i ett fint symetriskt mönster. Rodgagatan
känner man igen och den har samma utsträckning som idag. Det syns några nya
gatusträckningar i anslutning till vårt arbetsområde som t.ex. Norra Promenaden,
Järnvägsgatan, Magasinsgatan, Godsgatan.
Stadskarta från 1879 (Norrköpings stadsarkiv) |
Byggnader är utritade så
man kan få en aning om vad för sorts bebyggelse där varit och hur tomterna
varit disponerade. I kvarteret Mässingen som vi undersöker, ser man två större
byggnader ut mot Slottsgatan, vilka bör tolkas som bostadshus, medan det inne i
kvarteret är en annan typ av byggnader. Dessa har förmodligen varit gårdshus
med enklare bostäder, stall, förråd, brygghus, dass, verkstäder och andra
uthus. Andra historiska källor kan ge
information om vilka människor som bodde och verkade här. De två större
byggnaderna ut mot Slottsgatan har vi redan lokaliserat i vårt schakt.
Annika Jeppsson
Arkeolog
Kommentarer
Skicka en kommentar