En sådan
här vacker dag, med fortfarande drygt en arbetsvecka kvar till semestern och
inget fältarbete i sikte de närmaste dagarna - då längtar man ut ur museets
arkeologkällare. Då är det lätt att börja tänka tillbaka på trevliga
undersökningar man gjort och vackra platser man besökt. Det har ju blivit
ganska många genom åren och varför inte berätta om några här på bloggen.
En ägomätning från 1708 över Ulvåsa ur Lantmäteristyrelsens arkiv (akt D20-14:1).
Birgittas udde ligger längst ut på spetsen av udden uppe till vänster.
|
Vill man
verkligen känna av historiens vingslag rekommenderas en utflykt till Birgittas
udde på Ulvåsa. Där finns en ruin från den heliga Birgittas tid. På vägen dit
passerar man en plats som på de historiska kartorna kallas Gamlegården och uppe
på en höjd ligger dagens huvudbyggnad som ursprungligen stod klar på 1580-talet
men som byggdes om och försågs med flyglar vid mitten av 1700-talet. Där den
ligger fanns under medeltiden Hamra by. På den 2,5 km långa och slingriga vägen
ut till Birgittas udde finns dessutom spår av lertäkter, kalkbrytning,
röjningsrösen och torp.
Två
vallgravar skär av den långsmala udden som kallas för Birgittas udde. På
den yttersta delen finns lämningarna efter ett stenhus och syllstensgrunder
till timrade hus. Det var här hon bodde – vårt eget Europahelgon. Det var här
hon verkade som maka till stormannen Ulf Gudmarsson och hovmästarinna vid
drottning Blankas och kung Magnus hov. Här födde hon sina åtta
barn. Platsen undersöktes, karterades och restaurerades redan 1924 av Axel
Forssén.
Inför med
Birgittajubileet 2003 beslöt vi oss för att titta närmare på den platts som kallades
Gamlegården (RAÄ 63 i Ekebyborna socken). Traditionen berättar att en brand ute
på Birgittas udde ledde till att ett nytt hus uppfördes på den plats som idag
är en åker. Pla tsen var lättillgänglig och outforskad och dessutom hade man
hittat både stenmurar och många lösfynd när man plöjt åkern genom åren. En
silversked med vapensköld från 1300-talet och en glasskärva venetianskt
1500-tals laticinoglas hör till de mer spektakulära fynden.
En silversked som plöjts upp ur åkern invid Gamlegården |
Under en
tidig höstvecka för 12 år sedan letade vi efter resterna av Gamlegården på
krönet av den stora åkern öster om vägen som leder fram motdagens huvudbyggnad.
Vi öppnade sökschakt med grävmaskin. I två av schakten hittade vi härdar och
stolphål från järnåldern. I det tredje schaktet fanns resterna av en husgrund. Grundens
västra sida, som grävdes fram i hela sin längd, var 8,5 m lång. Mitt på den
västra sidan hittades tämligen mycket fragmenterat tegel och fönsterglas –
något som kan tyda på att byggnaden haft glasfönster med tegelomfattning. Vid
den norra väggen fann vi resterna av en ingång.
Första schaktet grävs. I trädraden i bakgrunden anas dagens huvudbyggnad. |
Ett beslag med punsad dekor. |
Invid
stengrunden hittade vi föremål som kunde dateras från tidig medeltid till
1500-tal. Bland fynden fanns bl a ett ornerat beslag av brons. Keramikfynden
visar att det här var en plats där man bott redan innan borgen ute på Birgittas
udde byggdes. Platsen verkar ha övergivits först när Hogenskild Bielke på 1570-talet lät uppföra huset som
blev grunden till dagens Ulvåsa. Kanske kom borgen ute på Birgittas udde bara att
användas under en kortare period från sent 1200-tal till 1300-talets mitt.
Ann-Charlott Feldt
Arkeolog
En vetgirig skolklass på besök. I förgrunden syns en bit av husgrunden. |
Kommentarer
Skicka en kommentar