Ulvåsa, Gamlegården och Birgittas udde

En sådan här vacker dag, med fortfarande drygt en arbetsvecka kvar till semestern och inget fältarbete i sikte de närmaste dagarna - då längtar man ut ur museets arkeologkällare. Då är det lätt att börja tänka tillbaka på trevliga undersökningar man gjort och vackra platser man besökt. Det har ju blivit ganska många genom åren och varför inte berätta om några här på bloggen.

En ägomätning från 1708 över Ulvåsa ur Lantmäteristyrelsens arkiv (akt D20-14:1). 

Birgittas udde ligger längst ut på spetsen av udden uppe till vänster. 

Vill man verkligen känna av historiens vingslag rekommenderas en utflykt till Birgittas udde på Ulvåsa. Där finns en ruin från den heliga Birgittas tid. På vägen dit passerar man en plats som på de historiska kartorna kallas Gamlegården och uppe på en höjd ligger dagens huvudbyggnad som ursprungligen stod klar på 1580-talet men som byggdes om och försågs med flyglar vid mitten av 1700-talet. Där den ligger fanns under medeltiden Hamra by. På den 2,5 km långa och slingriga vägen ut till Birgittas udde finns dessutom spår av lertäkter, kalkbrytning, röjningsrösen och torp.

 

Modell som visar hur bebyggelsen ute på Birgittas udde kan ha sett ut på 1300-talet.

Två vallgravar skär av den långsmala udden som kallas för Birgittas udde. På den yttersta delen finns lämningarna efter ett stenhus och syllstensgrunder till timrade hus. Det var här hon bodde – vårt eget Europahelgon. Det var här hon verkade som maka till stormannen Ulf Gudmarsson och hovmästarinna vid drottning Blankas och kung Magnus hov. Här födde hon sina åtta barn. Platsen undersöktes, karterades och restaurerades redan 1924 av Axel Forssén.

Inför med Birgittajubileet 2003 beslöt vi oss för att titta närmare på den platts som kallades Gamlegården (RAÄ 63 i Ekebyborna socken). Traditionen berättar att en brand ute på Birgittas udde ledde till att ett nytt hus uppfördes på den plats som idag är en åker. Platsen var lättillgänglig och outforskad och dessutom hade man hittat både stenmurar och många lösfynd när man plöjt åkern genom åren. En silversked med vapensköld från 1300-talet och en glasskärva venetianskt 1500-tals laticinoglas hör till de mer spektakulära fynden.

En silversked som plöjts upp ur åkern invid Gamlegården

Under en tidig höstvecka för 12 år sedan letade vi efter resterna av Gamlegården på krönet av den stora åkern öster om vägen som leder fram motdagens huvudbyggnad. Vi öppnade sökschakt med grävmaskin. I två av schakten hittade vi härdar och stolphål från järnåldern. I det tredje schaktet fanns resterna av en husgrund. Grundens västra sida, som grävdes fram i hela sin längd, var 8,5 m lång. Mitt på den västra sidan hittades tämligen mycket fragmenterat tegel och fönsterglas – något som kan tyda på att byggnaden haft glasfönster med tegelomfattning. Vid den norra väggen fann vi resterna av en ingång.

Första schaktet grävs. I trädraden i bakgrunden anas dagens huvudbyggnad.

Ett beslag med punsad dekor.

Invid stengrunden hittade vi föremål som kunde dateras från tidig medeltid till 1500-tal. Bland fynden fanns bl a ett ornerat beslag av brons. Keramikfynden visar att det här var en plats där man bott redan innan borgen ute på Birgittas udde byggdes. Platsen verkar ha övergivits först när Hogenskild  Bielke på 1570-talet lät uppföra huset som blev grunden till dagens Ulvåsa. Kanske kom borgen ute på Birgittas udde bara att användas under en kortare period från sent 1200-tal till 1300-talets mitt.

Ann-Charlott Feldt

Arkeolog

En vetgirig skolklass på besök. I förgrunden syns en bit av husgrunden.

Vill du veta mer om Ulvåsa och besöka platsen – läs mer på gårdens hemsida

http://www.ulvasa.se/