söndag 29 juni 2014

Utgrävningar i Stensö borgruin

På ett berg vid Bråvikens södra strand intill gården Stensö i Östra Husby står ruinen av en medeltida borg. Den är ovanlig på flera sätt: fastlandets mest välbevarade kastaltorn ingår i anläggningen och fastän borgen aldrig tycks ha tillhört Kronan har den ringmur. Inga arkeologiska utgrävningar har gjorts förrän nu. I skrivande stund är jag och mina studenter från Umeå universitet färdiga med den första av två veckors fältarbete. Länsmuseet står som alltid vid mina östgötaundersökningar generöst för undersökningstillstånd, utrustning och sakkunnigt stöd.

Christian Lovéns plan över Stensö borgruin med 2014 års schakt inlagda.

Den svenska östkustens många kastaltorn är byggda årtiondena kring 1200. Stensöborgens ringmur har tillkommit senare, oklart när. Först 1359 vet vi vem som äger stället. Då är Stensö sätesgård för Holmger Torkelsson av ätten Båt. Han tillhör högfrälset: både hans far och hans morfar har varit ledamöter av rikets råd. Just en sådan kungavänlig högfrälsefamilj är den sällsynta sortens människor som vid den här tiden kan förse en strategiskt belägen borg med en påkostad och lättförsvarad ringmur utan att kungen skickar dit en trupp för att hindra dem.

Schakt A: norra tornets nyframtagna mur, med ringmurens tjocka murbruksbleka kärna nere till höger.

Vi har öppnat tre små schakt bland ruinerna. Schakt A syftar till att studera det norra tornet, som hittills varit en övertorvad ruinhög med grop i mitten. Här har vi fått fram vackert murverk som står kvar inne i ruinhögen upp till en höjd av åtskilliga meter. Och ut ur tornmuren sticker en annan kraftig mur: den saknade västra delen av ringmuren som inte syntes alls ovan mark när vi kom. Den västra ringmuren är byggd i förband med det norra tornet. Eftersom den östra ringmuren är sekundärt anlagd mot det södra kastaltornets mur har vi därmed daterat även det norra tornet till en senare byggfas än kastaltornet: samma byggfas som ringmuren.

Även i schakt B hade vi hoppats att stöta på den västra ringmuren. I stället är det idel stora stenar utan murbruk och mellan dem matjord med många luftfickor och massor av välbevarade djurben. Benen är vi glada för: de kommer från mathållningen på borgen och säger något om livsstilen där.

Schakt C: ringmuren i fonden och
en syllstensgrund i förgrunden.
I schakt C har vi fått fram en tidigare dold bit av den välbevarade östra ringmurens insida och ett hörn av en syllstensgrund till en byggnad som stått på borggården. Rasmassorna är fulla av tegelkross, för teglet från ringmurens övre delar är så dåligt bränt att det helt har fallit sönder av frostsprickning. Men vi har också hittat tegelstenar som hettats upp sekundärt till en sådan temperatur att de delvis förvandlats till glas, svällt upp som jäsande limpor och helt tappat formen. Det avslöjar en tidigare okänd eldsvåda och kan säga något om hur det gick till när borgen övergavs. Blev Stensö borg nedbränd av fiender? Stridigheter var vanliga och många krigshändelser gick aldrig till den skrivna historien. Men exempelvis intogs under Engelbrektsupproret på 1430-talet borgen vid Rönö bara 17 km söder om Stensö. Hur som helst: senast 1480 var det slut med borglivet på Stensö. Vid den tiden lät ägarna sina landbor driva gården. Det var enkla arrendebönder och de fick alldeles säkert inte bo på borgen eller hålla den i försvarbart skick.

Men låt oss återvända lite till Herr Holmger som ägde Stensö 1359. Hans mödernesläkt bildar en intressant länk till den andra borgen vi skall undersöka den här sommaren. Holmgers morfar, riksrådet, var Ulf Holmgersson av ätten Ama. Ulfs mor, Kristina Fastadotter av ätten Växt, hade sin sätesgård vid Landsjö i Kimstad socken omkring 1280. Och där, på en holme i Landsjön, har vi ännu en av de sällsynta frälseborgarna med ringmur. Ulf bodde säkert där i långa perioder. Var hans egen sätesgård låg säger inte källorna, men han ägde jordagods bland annat på Vikbolandet och vårt projekts huvudrådgivare Christian Lovén har föreslagit att Stensö kanske var Ulfs sätesgård. Holmger Torkelsson till Stensö härstammade hur som helst på mödernet från en familj där man döpte pojkar till Holmger och byggde påkostade ringmursborgar under 1200-talet.

Jag hoppas få återkomma med mera iakttagelser från Stensö och Landsjö.

Martin Rundkvist
Arkeolog & projektledare

Följ också undersökningarna på min blogg Aardvarchaeology:
http://scienceblogs.com/aardvarchaeology/category/archaeology/

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar