Östergötland har många läckra platser att bjuda besökarna på men Öna - vårt kultur-reservat i Nykilsskogen - är en plats som berör. Öna tillhör den marginella skogsbygden där stenarna är flera och större än de små åkerplättarna. Här har folk livnärt sig sedan slutet av 1600-talet, när den förste inbyggaren Erik Bengtsson slog sig ner.
Det första torpet utvecklades till fyra små torp i slutet av 1800-talet. Öna representerar det fattigsverige som många lämnade på grund av begränsade försörjningsmöjligheter. Öna av i dag speglar den brytningstid mellan tiden då några få levde kvar ”vid det gamla” och det ”nya” med sommargäster som intresserar sig för det som var slitet, grått och ålderdomligt och som sökte avkoppling i vacker natur.
Som mest bodde här 20 personer vid tiden runt år 1800. I dag är det svårt att förstå hur man kunde försörja sig på de steniga och magra åker – och betesmarkerna. Och det kunde man inte heller. För att klara sig var man hänvisad till extraarbete, så kallade bisysslor. Vanligaste bisysslan var att jobba extra inom jordbruket på olika gårdar runt omkring i bygden. Bisysslorna innefattade olika hantverk, som tex skomakare, snickare och sömmerska. Man tillverkade bruksföremål av trä som; vispar, tallrikar eller takstickor. Kvinnor och barn plockade lingon och blåbär som de sålde. På Öna finns en bandvävstol som lär ha använts för att väva band som såldes.
På lördag den 10 maj kl 12 – 16 vill vi uppmärksamma bisysslor som var vanliga i olika torp och utmarksmiljöer på landsbygden. Enkla hantverkssysslor som kunde bidra till försörjningen av familjen. Vi visar också en del byggnadsvård med fönsterrenovering och tillverkning av takstickor. Vi visar dessutom luffarslöjd och färgglada band vävs på bandvävstolen. Du kan själv tillverka en björkvisp, prova på att kitta ett fönster och spinga ett takspån. Husen är öppna och visas, fryser du kan du värma dig vid kakelugnen eller öppna spisen. Passa på att gå en intressant vandring i markerna med naturguiden Lars Frölich. I en av de gamla åkerlyckorna jobbar brukshästarna Sally och Ester som förr, med att harva åkern.
Vi behöver piffa upp dassen invändigt. Har du någon äldre eller nytryckt pappersbonad eller bild på någon kunglighet tar vi gärna emot detta till våra dass.
Entrén på lördag är 50:- och glöm inte kaffekorg !
Vi ses på Öna
Marie Hagsten
Byggnadsantikvarie
Vägbeskrivning: Från Linköping kör väg 34 mot Kisa, tag av mot Haraldsbo. Följ därefter separat skyltning.
Lördagens arrangemang genomförs i samarbete med Folkuniversitetet , Hemslöjden i Östergötland, Svenska byggnadsvårdsföreningen och Länsstyrelsen Östergötland.
Läs mer om Öna på Östergötlands museums hemsida
http://ostergotlandsmuseum.se/pages/9
.JPG) |
| Öna i sommargrönska. |
Som mest bodde här 20 personer vid tiden runt år 1800. I dag är det svårt att förstå hur man kunde försörja sig på de steniga och magra åker – och betesmarkerna. Och det kunde man inte heller. För att klara sig var man hänvisad till extraarbete, så kallade bisysslor. Vanligaste bisysslan var att jobba extra inom jordbruket på olika gårdar runt omkring i bygden. Bisysslorna innefattade olika hantverk, som tex skomakare, snickare och sömmerska. Man tillverkade bruksföremål av trä som; vispar, tallrikar eller takstickor. Kvinnor och barn plockade lingon och blåbär som de sålde. På Öna finns en bandvävstol som lär ha använts för att väva band som såldes.
 |
| Passa på att vandra genom Önas steniga marker |
.JPG) |
| Önas dass behöver piffas upp invändigt. |
Entrén på lördag är 50:- och glöm inte kaffekorg !
Vi ses på Öna
Marie Hagsten
Byggnadsantikvarie
Vägbeskrivning: Från Linköping kör väg 34 mot Kisa, tag av mot Haraldsbo. Följ därefter separat skyltning.
Lördagens arrangemang genomförs i samarbete med Folkuniversitetet , Hemslöjden i Östergötland, Svenska byggnadsvårdsföreningen och Länsstyrelsen Östergötland.
Läs mer om Öna på Östergötlands museums hemsida
http://ostergotlandsmuseum.se/pages/9
Kommentarer
Skicka en kommentar