Biskop Haquins gamla tegelgolv

Linköpings biskopsgård sedd från domkyrkans torn.
Av en händelse blev jag tillfrågad om jag ville skriva något till en kommande bok om biskop Haquin Spegel, som Skara stiftshistoriska sällskap planerar att ge ut framöver. Då slog det mig att det hade hittats rester av ett hus som biskop Spegel lät bygga på Linköpings biskopsgård på 1690-talet.

Haquin (eller egentligen Håkan) Spegel föddes år 1645 som son till en borgare i Ronneby. Han studerade i Lund och utomlands. År 1675 utnämndes han till överhovpredikant och biktfar åt kung Karl XI. Dessutom var han superintendent över den svenska armén i Skåne. År 1679 blev han kyrkoherde i sin gamla hemstad Ronneby men blev strax därpå utnämnd till superintendent i Visby stift. Sex år senare vigdes han till biskop i Skara stift. År 1693 tillträdde han som biskop i Linköpings stift. I Linköping kom han att verka som biskop fram till 1711, då han utnämndes till ärkebiskop och därmed fick flytta till Uppsala. Han kom dock tillbaka till Linköping efter sin död och är begravd inne i domkyrkan.
 
Ett utsnitt ur den översiktsplan som ritades vid undersökningarna på 1960-talet. Tegelgolvet är inritat direkt till vänster om källaren, som är byggnaden längst ner på ritningen.. Observera att söder är uppåt på ritningen. 

I början av 1960-talet av utfördes arkeologiska undersökningar inom Biskopsgården, Rhyzelusgården och nuvarande Biskopsparken i Linköping. Tanken var att man skulle hitta lämningar efter stadens franciskanerkonvent. Senare har det visat sig att detta inte alls låg där man letade utan istället i den södra delen av staden, intill nuvarande Hospitalstorget. Men det är en helt annan historia. Vid utgrävningarna på biskopsgården hittades ett stort antal byggnadslämningar och däribland ett golv belagt med en blandning av tegelstenar och kvadratiska golvtegel. Vid undersökningarna antogs att golvet hört till den s k Spegelsbyggningen.

Biskop Spegels tegelgolv från 1690-talet. 

I en syn förrättad innan Haqvin Spegel tillträdde som biskop konstaterades att ”alla till biskopsgården hörande hus till väggar, murar, golv, tak och allt annat var så fördärvade att de icke kunde bebos eller nyttjas utan total omlagning”. Biskop Spegel stod dock på god fot med kung Karl XI som lät Statskontoret utbetala en summa för att renovera biskopsgården. Genom att också skjuta till egna pengar kunde biskopen, förutom renoveringen, även bygga ett nytt hus som placerades över den medeltida källare som än idag finns på gården. Den s k Spegelbyggningen kom att finnas på Linköpings biskopsgård under ca 100 år.

Ann-Charlott Feldt
1:e antikvarie


Vi har tidigare berättat här på bloggen om Rhyzeliusgården


Kommentarer