Baksidan på biskopshuset med privéten hängande på väggen.
Innanför finns den s k Brasks kammare
|
I
oktober berättade jag på vår blogg om ett projekt där vi ska försöka reda
ut Vadstena biskopshus byggnadshistoria. Fältarbetet med fotografering och
provtagning på murbruket klarades av i höstas och nu är en genomgång av
alla murbruks-prover gjord. Nu kan vi skriva om en
del av husets historia.
Vi
har nu kunnat konstatera att det ursprungliga husets väggar bestod av stenmurar
och det hade plant trätak i botten-våningen. Hypocausten (värmeanläggningen) i
ovan-våningen hör till detta första hus. Biskopens första hus förstördes
i en brand, troligen stadsbranden 1423. Det återuppbyggdes i samma kvadratiska
form och försågs med kalkstensgolv i källaren och gavlar åt söder och norr.
Förlängningen av källartrappan |
På
1470-talet byggdes huset ut av biskop Henrik Tidemansson. Det är denna
utbyggnad som kalk-stenstavlan på fasaden, med årtalet 1473 syftar på.
Utbyggnaden åt norr
var bara ett par meter och källartrappan förlängdes med motsvarande längd. Mer
omfattande var tillbyggnaden av fint murad tegelmur som uppfördes åt öster.
Samtidigt slogs tegelvalv i källaren och gavlar murades åt öster och väster. Sovkammaren
med eldstad och privét, som tidigare har kallats biskop Brasks kammare, hör
till denna utbyggnad.
Tegelutbyggnaden
åt öster har tidigare ansetts vara utförd på uppdrag av Gustav Vasa. Nu visar
det sig att den tveksamhet jag nämnde i blogginlägget i höstas var befogad. Vi
har sett Gustav Vasas murverk i andra sammanhang, t ex på Linköpings slott, och
de har sällan kännetecknats av ett enhetligt prydligt tegelmurverk. Snarare kan
man väl säga att han levt upp till sitt rykte som den som lät riva kloster och
kyrkor för att använda byggnadsmaterialet till sina egna byggnadsverk. På
Linköpings slott tycks han ha låtit använda olika byggmaterial allt eftersom de
levererats, vilket gett hans delar av slottsbygget ett närmast tvärrandigt
murverk. Nu verkar det vara så att Gustav Vasas bidrag till biskopshuset i
Vadstena år 1528 endast är en vidgning av fönstren, vilket skulle ske ”lika dem
som gjordes året innan på Linköpings biskopsgård” d v s Linköpings slott.
Ett av de fönsteröppningar som Gustav Vasa lät vidga. Det syns tydligt på fönstrets högra sida hur murverket slagits upp och sedan putsats över. |
I
förra inlägget om biskopshuset nämnde jag den försvunna dokumentationen från
den undersöknings som gjordes i golvlagren för snart 30 år sedan. Det
uppmärksammades av en kollega, Elisabet Regner, som bl a arbetar med
samlingarna på Historiska museet i Stockholm. Hon har lyckats återfinna fynden
från undersökningen och en kopia av en fyndlista i Statens Historiska Museers
magasin. Bland fynden finns nycklar, skärvor av glasbägare, keramik, tappkranar
till vin- eller öltunnor m m. Det verkar vara ett riktigt spännande material
som vi hoppas få möjlighet att titta närmare på framöver. Nu fortsätter arbetet
med att försöka återfinna resten av dokumentationen. Någonstans måste den
finnas. Frågan är bara var.
Biskopshusets gavel åt öster med ett prydligt tegelmurverk från 1470-talet. |
Ann-Charlott
Feldt
1:e
antikvarie
Länk
till förra inlägget om Biskopshuset i Vadstena
Oerhört spännande!
SvaraRaderaTack! Det tycker vi också som har haft förmånen att smyga runt i det fantastiska huset. /Ann-Charlott
SvaraRaderaHej! Så spännande. Så Gustav Vasas insats var minimal vad gäller bygget och det var Tidemansson som byggde privet (toan) och hela tillbyggnaden? Med vänlig hälsning, Helene
SvaraRadera