tisdag 21 januari 2014

Lite nytt om ett gammalt biskopshus i Vadstena

Baksidan på biskopshuset med privéten hängande på väggen.
Innanför finns den s k Brasks kammare
I oktober berättade jag på vår blogg om ett projekt där vi ska försöka reda ut Vadstena biskopshus byggnadshistoria. Fältarbetet med fotografering och provtagning på murbruket klarades av i höstas och nu är en genomgång av alla murbruks-prover gjord. Nu kan vi skriva om en del av husets historia.

Vi har nu kunnat konstatera att det ursprungliga husets väggar bestod av stenmurar och det hade plant trätak i botten-våningen. Hypocausten (värmeanläggningen) i ovan-våningen hör till detta första hus. Biskopens första hus förstördes i en brand, troligen stadsbranden 1423. Det återuppbyggdes i samma kvadratiska form och försågs med kalkstensgolv i källaren och gavlar åt söder och norr.

Förlängningen av källartrappan                                                     
På 1470-talet byggdes huset ut av biskop Henrik Tidemansson. Det är denna utbyggnad som kalk-stenstavlan på fasaden, med årtalet 1473 syftar på. 

Utbyggnaden åt norr var bara ett par meter och källartrappan förlängdes med motsvarande längd. Mer omfattande var tillbyggnaden av fint murad tegelmur som uppfördes åt öster. Samtidigt slogs tegelvalv i källaren och gavlar murades åt öster och väster. Sovkammaren med eldstad och privét, som tidigare har kallats biskop Brasks kammare, hör till denna utbyggnad.







Tegelutbyggnaden åt öster har tidigare ansetts vara utförd på uppdrag av Gustav Vasa. Nu visar det sig att den tveksamhet jag nämnde i blogginlägget i höstas var befogad. Vi har sett Gustav Vasas murverk i andra sammanhang, t ex på Linköpings slott, och de har sällan kännetecknats av ett enhetligt prydligt tegelmurverk. Snarare kan man väl säga att han levt upp till sitt rykte som den som lät riva kloster och kyrkor för att använda byggnadsmaterialet till sina egna byggnadsverk. På Linköpings slott tycks han ha låtit använda olika byggmaterial allt eftersom de levererats, vilket gett hans delar av slottsbygget ett närmast tvärrandigt murverk. Nu verkar det vara så att Gustav Vasas bidrag till biskopshuset i Vadstena år 1528 endast är en vidgning av fönstren, vilket skulle ske ”lika dem som gjordes året innan på Linköpings biskopsgård” d v s Linköpings slott. 

Ett av de fönsteröppningar som Gustav Vasa lät vidga. Det syns tydligt
på fönstrets högra sida hur murverket slagits upp och sedan putsats över. 

I förra inlägget om biskopshuset nämnde jag den försvunna dokumentationen från den undersöknings som gjordes i golvlagren för snart 30 år sedan. Det uppmärksammades av en kollega, Elisabet Regner, som bl a arbetar med samlingarna på Historiska museet i Stockholm. Hon har lyckats återfinna fynden från undersökningen och en kopia av en fyndlista i Statens Historiska Museers magasin. Bland fynden finns nycklar, skärvor av glasbägare, keramik, tappkranar till vin- eller öltunnor m m. Det verkar vara ett riktigt spännande material som vi hoppas få möjlighet att titta närmare på framöver. Nu fortsätter arbetet med att försöka återfinna resten av dokumentationen. Någonstans måste den finnas. Frågan är bara var.

Biskopshusets gavel åt öster med ett prydligt tegelmurverk från 1470-talet.
Ann-Charlott Feldt
1:e antikvarie

Länk till förra inlägget om Biskopshuset i Vadstena



2 kommentarer:

  1. Tack! Det tycker vi också som har haft förmånen att smyga runt i det fantastiska huset. /Ann-Charlott

    SvaraRadera