fredag 6 december 2013

Gubbar under gatan

Dubbelgraven som hittades vintern 2001/2002






































Då och då händer det att man som arkeolog återvänder till platsen för någon av sina gamla undersökningar. Nu i höst var precis ett sådant tillfälle. Vintern 2001/2002 grävdes fjärrkyla ner i Kungsgatan och Platensgatan i Linköping. För ett par veckor sedan var det dags att gräva en anslutning från den 12 år gamla ledningen och tvärs över Kungsgatan. Nu visade det sig att det nya schaktet inte blev så spännande. I stort sett hela sträckan var utschaktad genom de ledningsdragningar som skett under 1900-talet. Mer intressant var det förra gången jag var där.

Eftersom att Kungsgatan är placerad i det medeltida Linköpings norra utkant är kulturlagren i området inte särskilt tjocka. När fjärrkylan grävdes ner för 12 år sedan, var vi arkeologer inte på plats hela tiden utan tittade till schaktet då och då under dagen. Resterande tid satt vi i värmen inne på kontoret och skrev rapporter. 

Men så ringde telefonen. Maskinisten meddelade att nu hade det hittats ben och dom trodde det var en grav. Vi arkeologer tyckte väl inte att det verkade så särskilt troligt. Det fanns ingen känd kyrkogård i området, så det var väl lite djurben (matrester eller slaktavfall) dom hittat. Men jag traskade ut och ser man på - det var en grav!

Senare, när vi rensat fram den, kunde vi se att det var en dubbelgrav med två vuxna personer som låg med armarna om varandra. Dom var nedgrävda direkt nordöst om korsningen Kungsgatan – Klostergatan. Lokaltidningen, Corren, var där och gjorde reportage. Var det en medeltida Linköpingsversion av Romeo och Julia vi hittat? Corren utlyste t o m en uppsatstävling vars resultat senare publicerades.

Blykulan som hittades i bröstkorgen på den ena mannen hade 
ett slagmärke som visade att den stött emot något hårt, kanske
ett harnesk på sin väg in i mannens kropp. 


















Nu visade det sig att graven innehöll två män, den ena i 30-årsåldern och den andra 45-55 år gammal. Osteologen kunde se skärskador (avvärjningsskador?) på armarna och över revbenen på ett av skeletten. I bröstet på det andra hittade vi en blykula. Dom var begravda tillsammans utanför stadens kyrkogårdar, i åkerkanten intill den landsväg (Gamla Stångsgatan) som på den tiden ledde ut till Stångebro där det fanns en bro över Stångån. Dom verkar inte ha lagts till rätta utan mer eller mindre kastats ner tillsammans i graven och därför hamnat så att det såg ut som om de höll om varandra.


Gamla Stångsgatan framgrävd i kvarteret
Brevduvan 1987. 
En 14C-datering av ett ben visar att de begravdes under andra hälften av 1500-talet. Utifrån fyndet, läget och dateringen kan vi gissa att det rör sig om främmande soldater som antingen hamnade där under danskarnas fälttåg till Östergötland vintern 1567-68 under Nordiska sjuårskriget, eller i samband med slaget vid Stångebro 1598. Kanske var det ett par danskar eller polacker som begravdes där invid vägkanten.

Ann-Charlott Feldt, 1:e antikvarie

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar