fredag 15 november 2013

Gustav Vasas nya kök

Förra veckan hade vi ett spännande mat- och måltidshistoriskt seminarium här på museet. Det anordnades av Hagdahlsakademin och Linköpings slotts- och domkyrkomuseum. Seminariet handlade om den fantastiska handskriften Kh54 som bl a innehåller biskop Brasks matsedlar och tjänstebeskrivningar för biskopens tjänarstab. Min plan för seminariet var att lyssna och lära men dagen innan det hela skulle dra igång fick jag ett telefonsamtal - En av föredragshållarna var sjuk. Kunde jag tänka mig att hoppa in och berätta om köken på Linköpings slott? Jag svarade ja och sedan var det bara att sätta igång med att leta bilder och uppdatera minnet.

Yttre borggården och parkeringen. Markeringen av källargrunden finns bakom
träden ungefär vid den mellersta lyktstolpen till höger om träden.

Jag har tidigare berättat om Braskens kök här på vår blogg. Nu, när jag gick igenom de olika köksutrymmena på slottet inför mitt föredrag, kom jag att tänka på ett kök som faktiskt inte låg inne i själva slottet. Det finns en stensatt markering i den östra delen av Yttre borggården, precis i kanten av parkeringen. Många har nog gått rakt över markeringen utan att fundera närmare över vad den visar. Där låg Gustav Vasas nya kök. Och där kom det att finnas kvar ända till dess att det ödelades i den stora stadsbranden år 1700.


Utsnitt ur 1651 års stadskarta över Linköping (Lantmäteristyrelsen Akt D64-1:3) som visar slottet med 
Stallgård och Konungsgård. På gårdsplanen till Konungsgården finns Gustav Vasas kök markerat.

När det gäller kunskapen om byggnaden så är vi lyckligt lottade. Den finns utritad på den äldsta stadskartan från 1651 och där anges tydligt att det rör sig om ett kök. En senare karta från 1729 berättar att det på platsen finns "En gammal källare ovan jorden". Genom Gustav Vasas räkenskaper vet vi att köket byggdes 1553, samtidigt med att flera andra ekonomibyggnader uppfördes på Yttre borggården. 1962 undersöktes kökets källarvåning av arkeologen och sedermera museichefen Gunnar Lindqvist. Undersökningen är rapporterad och i museets arkiv finns både foton och ritningar. I våra magasin finns dessutom alla föremålen som hittades.

Kökets källare vid undersökningen 1962. 
Kökets källare var 5,5x7,8 meter stor och man gick ner i den via en sten-trappa i öster, d v s från den nuvarande parkeringen. Källar-murarna, som var av kalksten, fanns kvar till en höjd av 1,2 m. Ursprungligen har källaren varit välvd och delar av en dörromfattning var murad av tegel. Golvet var stenlagt. Längs den norra väggen fanns rester efter parallellt liggande stockar som sannolik varit underlag för hyllor eller avsedda att placera öl- och vinfat på.  

Bland fynden fanns bl a tre tappkranar av brons, varav en var försedd med Antwerpens stadsstämpel i form av en hand. Där fanns också rester av lås, en mässingsljusstake, flera knivar, skärvor av keramik, ostronskal, skärvor av olika sorters glasbägare och mycket annat. I raseringslagren inuti källaren fanns spår som visar att den brunnit och mängden kalksten i raslagret tyder på att även källarens övervåning var uppförd i sten. Knappt 15 meter öster om källargrunden hittades en stensatt brunn som användes samtidigt som köket ovanpå källaren var i bruk.

En mässingsljusstake och en tappkran om hittades vid undersökningen.
Vi vet inte varför Gustav Vasa lät bygga ett nytt kök. Kanske var det på grund av eldfaran som han ville flytta ut köket från själva slottet. Kanske var köket avsett att betjäna de som hade sitt arbete på Yttre borggården. Kanske var de gamla köksutrymmena dåliga och omoderna.


Ann-Charlott Feldt
1:e antikvarie

Här är direktlänk till inlägget om Braskens kök

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar