Rakt genom kontorsgolvet ner till medeltiden på Linköpings slott

För två månader sedan berättade jag här på bloggen om ett lite annorlunda uppdrag, där jag ägnade mig åt antikvarisk medverkan vid ventilationsarbeten på slottet i Linköping. Nu är traskandet mellan slottet och museet avslutat för den här gången. I fredags hade vi slutbesiktning på jobbet. Då träffade slottsarkitekten de inblandade entreprenörerna, hyresgästen i södra flygeln och mig från museet. Nu har vi gått igenom vad som gjorts och kontrollerat att allt blivit rätt, ser bra ut och fungerar som det ska. Jag passade på att komplettera min dokumentation med efter-bilder som visar hur det ser ut nu när allt i stort sett är klart.

En "låda" i hörnet döljer effektivt nya ledningen 
från ett kontor ner till förrummet till Braskens 
kök. Lite småjobb är kvar att göra.
De senaste dagarna har jag ägnat åt att sammanställa min rapport från uppdraget. Det innebär att jag gått igenom murbruksprover, foton och anteckningar för att skapa en begriplig sammanfattning av vad som gjorts. Nu börjar pusselbitarna falla på plats och jag kan konstatera att den ”åverkan” som gjordes i det gamla slottet varit ytterst begränsad. Inga medeltida murar har berörts över huvudtaget. Vi har i stor utsträckning kunnat använda gamla rökgångar och andra gamla håltagningar. I de fall vi har behövt göra nya hål har de tagits upp i mellanväggar från 1900-talet.

Ett senmedeltida bjälklag var vi dock tvungna att ta oss igenom med ett hål. Givetvis undvek vi de bärande bjälkarna och tog oss istället ner genom golvplankor, trossbotten och blindbotten. Då fick vi se hur det bjälklag var uppbyggt, som antogs vara från biskop Henrik Tidemanssons tid, i slutet av 1400-talet. I Braskens kök, som jag berättat om tidigare, finns dendrodaterat timmer som fällts under vinterhalvåret 1473. Det här hålet togs upp från ett kontor en trappa upp, ner till den östligaste delen av biskop Henriks stora stenhus, till det s k förrummet till Braskens kök.

En titt rakt ner i golvet. I kanterna ses barr och halm. I botten
syns näverlagret som låg ovanpå bjälklagets blindbotten.
Det visade sig att golvet bestod av nio olika skikt under det moderna ytskiktet. Drygt 15 cm ner i golvet fanns det äldre bjälklaget. Det bestod av ett äldre träskikt som sannolikt är golvplankor till ett tidigare trägolv. Detta vilade på en trossfyllning bestående av halm och barr - kanske har man lagt in barr från en myrstack om isoleringsmaterial.  Längre ner i trossfyllningen övergick den till ett större innehåll av träflis och sand samt tegel- och murbruksbitar. I botten på fyllningen fanns flera lager med björknäver ovanpå ett tunt lager mossa, granbarr och kalk. Det sistnämnda låg direkt över bjälklagets blindbotten. Blindbotten bestod av ramsågade 3,5 cm tjocka furuplankor som var sotiga på undersidan.

En bit av bjälklagets blindbotten av fur. På ovansidan syns granbarr, mossa och kalkbruk.
Ramsågning förekommer i Sverige redan på 1400-talet och den ger karaktäristiska spår på plankorna. I trossfyllningen fanns två olika varianter av murbruk. Den ena kan kopplas direkt till biskop Henriks stenhusbygge. Kunde det vara en trossbotten från 1470-talet? Nä, så enkelt skulle det ju inte vara. Den andra varianten visade sig höra till ett murbruk som används i början av 1500-talet, d v s en kort tid efter att stenhuset färdigställdes. Kan det vara så att man av någon anledning bytt ut golvet eller har man kanske bara lyft på golvplankorna för att komplettera isoleringen, d v s trossfyllningen. Kanske var det vår välkände biskop Brask som frös om fötterna och såg till att få bättre isolerade golv.

Ann-Charlott Feldt
1:e antikvarie

Exempel på en trossbotten från 1500-talet på Kalmar slott.
(Ur Andersson K & Hildebrand A. 2002. Byggnadsarkeologisk
undersökning. Utgiven av Riksantikvarieämbetet)

Här kan du läsa mer om olika golv

Länk direkt till det tidigare inlägget om ventilationen på Linköpings slott http://arkeologiostergotland.blogspot.se/2013/07/hal-har-och-dar-pa-linkopings-slott-ett.html

och om Braskens kök


Kommentarer