Besök biskoparnas Munkeboda

Slottsholmarna ligger invid Motala ströms utlopp ur Roxen. Idag är de omgivna av en sankäng som betas av nötkreatur. På medeltiden gick sannolikt det öppna vattnet fram till holmarna. I sankmarken mellan de båda holmarna kan man ana en stenläggning. Kanske är det resterna av en väg.

På den norra holmen står ruinerna efter ett stenhus med kraftiga gråstensmurar. Inuti ligger stora mängder med nedrasade stenar. Äldre avbildningar visar att stenhuset har varit minst tre våningar högt. På västra sidan finns murar hörande till en senare tillbyggnad. Ytterligare spår av hus i form av syllstensgrunder och spismursrösen finns norr om ruinen. 

Tegel i murverket visar att stenhuset inte kan vara äldre än 1200-talets mitt. Men vem var det var som byggde huset? Äldre tolkningar har pekat ut biskopen Petrus Tyrgilli (biskop 1342-1351) som stenhusets byggherre. Ett annat förslag är den krigiske biskopen Nils Markusson (biskop 1352-1372). Om den senare vet vi att han hade en fånge på Munkeboda. Formuleringen tha han fangin war a munkkabodhæ husæ kan tolkas som att det handlar om ett stenhus- Kanske det vars ruin vi kan se där idag. Med så behöver givetvis inte vara fallet.

Schackpjäs från Munkeboda

På 1990-talet utfördes en mindre forskningsundersökning av en husgrund norr om stenhuset. Den kunde genom fynden dateras till 1400-talets andra hälft. Huset har haft trägolv, glasade fönster och tegeltäckt tak. Flera fynd pekade på en aristokratisk miljö. Förutom skärvor av lergods och stengods fanns där också skärvor från flera typer av importerade glasbägare, liksom en skärva från ett fajanskärl. Intill spisröset hittades fem mynt. Man hittade dessutom en svarvad schackpjäs och militära inslag i form av armborstbultar och en stjärntrissporre. 




I ett brev från 1240-talet skriver biskop Lars (biskop 1236-1258) att han uppfört ett kapell och ett cellarium (stenkällare med träöverbyggnad), som försetts med lämplig inredning vid Munkeboda. Dokumentet berättar inte var biskopen bygger men  kanske var det på den södra Slottsholmen som kapellet byggdes. Holmen upptas till största delen av en bergknalle. Vid foten av bergets östra sida, finns syllstenar och vid utgrävningarna hittades ett tegelgolv under torven, intill bergväggen.

Under eken finns rester av en byggnad 

med syllstensgrund och tegelgolv

Ute på den södra holmen undersöktes även lämningarna efter en smedja. Där fanns flera ässjor och mängden slagg visade att smedjans produktion varit omfattande. Arkeologerna hittade flera knivar, några punsar eller drivare, en fil och ett blästermunstycke av järn. Dessutom fanns stora mängder spik och hästskosöm samt häst- och oxskor, armborstbultar och nycklar bland fynden. 

Imorgon kan ni följa med mig och Stiftshistoriska Sällskapet på en utflykt till Munkeboda. Då besöker vi även Henriksborgen som jag berättade om här på bloggen i början av april. Efter Munkeboda går färden vidare till Skärkinds kyrka och dess medeltida altarskåp med konservatorn Eva Nyström Tagesson som ciceron. 



Program, tider och annan information finns på länken 
http://www.brask2013.se/kalendarium.html. 

Väl mött i försommargrönskan på Munkeboda
Ann-Charlott Feldt
1:e antikvarie