Nu närmar vi oss slutet på vår undersökning av torngrunden i slottsträdgården i Linköping. Ett par dagar i fält är kvar och de kommer till största delen att ägnas åt undersökning av de sista detaljerna och den kvarvarande dokumentationen.
Utbredningen av en äldre avfallsgrop ska undersökas, liksom djupet på en annan grop. Ritningarna av tornkällarens östra vägg ska kopplas samman med de ritningar av västra slottsfasaden som vi gjorde 1996. En ritning ska göras av tornets utsida för att dokumentera såväl fönstergluggen, som murens sockel och 1200-1300-talens marknivå. Poifiler genom golv- och byggnadslager inne i torngrunden ska ritas. Prover på murbruk och för 14C-analys ska samlas in. Sedan är det dags att packa ihop redskapen, återvända till museet och låta grävmaskinen göra sitt jobb med igenfyllningen. På museet väntar tvätt och registrering av fynden, blanketter som ska fyllas i och prover som ska sändas iväg.
Byggnadslagren under tornets golvnivåer har bjudit oss på några överraskningar. Vi hade förväntat oss att nedgrävningen för tornkällaren skulle innehålla ett lager byggnadsavfall från själva tornbygget men att alla äldre lämningar på platsen förstörts när den stora gropen för tornets källarvåning en gång grävdes. Nu har det visat sig att det finns kvar rester av en stor avfallsgrop, som fortsätter in under torngrundens norra vägg. Gropen kan genom sitt innehåll dateras till mitten eller andra hälften av 1200-talet. Den var grävd bara några meter från det äldsta kalkstenshuset, där slottets första kök fanns och det antyder att det funnits en köksdörr, som lett ut till till den köksträdgård som säkert fanns i trädgården. Det här är det första indirekta spåret efter en sådan dörr som vi funnit, eftersom att just den delen av kalkstenshusets vägg murades om på 1380-talet, vilket jag berättade om i min förra blogg.
Utbredningen av en äldre avfallsgrop ska undersökas, liksom djupet på en annan grop. Ritningarna av tornkällarens östra vägg ska kopplas samman med de ritningar av västra slottsfasaden som vi gjorde 1996. En ritning ska göras av tornets utsida för att dokumentera såväl fönstergluggen, som murens sockel och 1200-1300-talens marknivå. Poifiler genom golv- och byggnadslager inne i torngrunden ska ritas. Prover på murbruk och för 14C-analys ska samlas in. Sedan är det dags att packa ihop redskapen, återvända till museet och låta grävmaskinen göra sitt jobb med igenfyllningen. På museet väntar tvätt och registrering av fynden, blanketter som ska fyllas i och prover som ska sändas iväg.
Byggnadslagren under tornets golvnivåer har bjudit oss på några överraskningar. Vi hade förväntat oss att nedgrävningen för tornkällaren skulle innehålla ett lager byggnadsavfall från själva tornbygget men att alla äldre lämningar på platsen förstörts när den stora gropen för tornets källarvåning en gång grävdes. Nu har det visat sig att det finns kvar rester av en stor avfallsgrop, som fortsätter in under torngrundens norra vägg. Gropen kan genom sitt innehåll dateras till mitten eller andra hälften av 1200-talet. Den var grävd bara några meter från det äldsta kalkstenshuset, där slottets första kök fanns och det antyder att det funnits en köksdörr, som lett ut till till den köksträdgård som säkert fanns i trädgården. Det här är det första indirekta spåret efter en sådan dörr som vi funnit, eftersom att just den delen av kalkstenshusets vägg murades om på 1380-talet, vilket jag berättade om i min förra blogg.
Förutom den stora avfallsgropen har vi hittat ytterligare en grop. Denna kan sannolikt kopplas till själva tornbygget och är placerad i anslutning till och under den östra väggen, d v s den vägg som byggdes mot det äldsta kalkstenshuset. Vår arbetshypotes just nu är att gropen har ett samband med att man inför bygget undersökt behovet av eventuella förstäkningar av tornmuren, på det parti som vetter direkt mot brunnen inne i kalkstenshuset. Just här har man också förstärkt muren, dels genom att den grundlagts djupare, dels genom att den gjorts tjockare och sluttar in i källarrummet.
Att undersöka gropar kan innebära alldeles speciella problem. Avfallsgropen fortsatte in under tornmuren varför en del av undersökningen utfördes i framstupa position. Förstärkningsgropen var både djup och smal och resulterade i ett stort antal varierande arbetsställningar och flera spännande sätt att ta sig i och ur gropen. Även om bilderna kan se lite otäcka ut var det dock ingen risk för skador. Såväl murar som omgivande lager är mycket stabila.
Inför sista veckan i slottsträdgården
Ann-Charlott Feldt
1:e antikvarie
Ann-Charlott Feldt
1:e antikvarie
Kommentarer
Skicka en kommentar