måndag 23 juli 2012

Nu har Urminne nr 9 kommit


Urminne behandlar arkeologi i sydöstra Sverige och ges ut av Östergötlands museum, Jönköpings läns museum, Kalmar läns museum, Smålands museum och Linnéuniversitetet i Kalmar.

Årets Urminne , som är det nionde sedan starten 2001 är ovanligt välmatat. Särskilt hedrande är det att i detta nummer kunna publicera en av Tore Artelius (1954 - 2011) sista artiklar: Gömd i kartans gröna mörker - Om gravplatsen ”Kullen” och järnålderns gravspråk i sydvästligaste Småland. I artikeln berättar Tore Arteliu, på ett fascinerande sätt, om gravplatsen Kullen, RAÄ 23 i Traryds socken i sydvästligaste Småland; en rik gravplats i en till synes öde bygd och därmed - som Tore skriver - ett spännande undantag från de normer som den vetenskapliga forskningstraditionen upprättat för att kunna organisera forntiden på ett sätt som passar våra föreställningar om densamma.

Även Jenny Ameziane behandlar spåren av hur människor i det forntida samhället har organiserat sin omgivning i artikeln Eldstäder och gravar i ett rituellt järnålderslandskap: exemplet Hedenstorp. Hennes framställning utgår ifrån en undersökning av en 250 meter lång linje med härdar från äldre järnålder, som låg intill ett gravfält från samma period.

Carl Perssons artikel Arkeologihistoria i Kronobergs län beskriver, med en god portion humor, stenåldersforskningens historia i Kronobergs län. Inte minst är det föregångsmännen
Knut Kjellmark, Uno Sundelin och Oscar Lidén som porträtteras.

I Ett arkeologiskt misstag med potential berättar Carl Persson om hur det kan gå när man av undersöker en trolig mesolitisk hydda, med sedvanliga stenåldersmetoder. Dessa visade sig vara ovanligt matnyttiga, när undersökarna insåg att hyddan var något helt annat.

Ole Stilborg och Magnus Pettersson presenterar resultaten från analyser av neolitiska keramikskärvor från kvarteret Havren i Kalmar. Analyserna har gjorts särskilt med tanke på förhållandet mellan den gropkeramiska kulturen och stridsyxekulturen. Tio små skärvor från Öland? är artikelns titel och syftar på ett resultat som visar att keramiken från Havren kan ha producerats på Öland.

Från neolitisk keramik i Kalmar beger vi oss till de östgötska skogarna. Kjell Svarvars artikel Tjärframställning i Östergötland - Ett förändrat kunskapsläge genom inventeringsinsatserna i projektet Skog & Historia ger en översikt över den östgötska tjärframställningen, även insatt i ett större historiskt perspektiv.

I Urminnes sista artikel denna gång, Järnframställning vid Dumme mosse och Axamo,
frågar sig Moa Lorentzon vilka som framställde järnet, varför och varför just på dessa platser?  Under flera årtionden har studierna av blästbruket i Jönköpingstrakten handlat om teknik och om hur produktionen har varit organiserad. Moa Lorentzon anser att det nu är dags att fråga sig vilka människorna var, som producerade järnet.

Urminne finns att köpa i Östergötlands museums museishop och kostar 85 kr.

Erika Räf, redaktör

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar