måndag 14 maj 2012

"En sockerbagare här bor i staden...."

Inne i det medeltida stenhuset, som ligger på Rhyzeliusgårdens tomt i Linköping, visar Östergötlands museum arkitekturdetaljer bl a från Linköpings domkyrka. I utställningen finns allehanda gravkonst och gravmonument. Bland dessa återfinns en vacker gravvård över Daniel Behm och hans hustru Katarina Valentinsdotter Wefwer.

Daniel Behm föddes 1712 och levde till 1790. Han verkade som sockerbagare eller konditor i Linköping och var vi denna tid ensam i sin yrkesutövning. Hans hustru Katarina föddes kring 1709 och dog 1776. Mellan åren 1745 och 1778 ägde Daniel Behm fastigheten Apoteket nr 9 (tidigare nr 3 i S:t Kors kvarter). Tomten låg mellan Stora torget och Domkyrkogatan. Efter honom övertogs adressen av hans son och tillika sockerbagare och konditorn Pehr Behm. Släkten Behm härstammar ursprungligen från Böhmen.

Sockerbagaryrket var till en början knutet till städerna och överklassen. Det utvecklades ur bageriyrket när sockret blev vanligare. Socker infördes i Sverige under medeltiden och var till en början mycket dyrt. År 1767 bildade man ett eget skrå i Stockholm. Många av dessa sockerbagare kom från Schweiz, Italien och Frankrike. Änkor till sockerbagare hade rätt att driva sin mans rörelse vidare.



För att handla sockerbagarens varor fick man under medeltiden och framåt söka sig till apoteken. Från och med slutet av 1600-talet började sockerbagarna själva sälja sina produkter. På 1700-talet tillverkades bl a konfekt, bärsirap, sylter och bakverk såsom mandelsprits, biskvier, mandeltårtor, krokaner och maränger. Daniel Behm blev förmodligen med tiden relativt förmögen vilket hans vackra gravsten vittnar om.

Marie Ohlsén
avdelningschef





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar