tisdag 17 maj 2011

Pestkyrkogården vid Kampen

Ibland leder ett arkeologiskt uppdrag till att man äntligen får tid att titta lite närmare på en fråga som man burit på i flera år. Redan vid en av mina första utgrävningar i Linköping i slutet av 1980-talet kom jag i beröring med gravar från pestens härjningar i Linköping 1710-1711. Det var inte första gången staden drabbades av en pest. Den mest omtalade pesten är Digerdöden som hemsökte världen vid mitten av 1300-talet. Sedan dess har ett stort antal mer eller mindre omfattande pestepidemier svept över landet.
Vid ”min” pest noterades det första dödsfallet i Linköping den 23:e oktober 1710, då en köpman bosatt vid Ågatan avled. Inledningsvis begravdes stadens pestoffer i den västra delen av domkyrkans kyrkogård, intill kyrkogårdsmuren mot slottsträdgården. Det var där som jag under några höstdagar för drygt 20 år sedan undersökte ett par gravar, där de döda begravts i sina gångkläder. Förmodligen var det gravar från pestens första tid under 1710. Året därpå, i juni 1711, valde man en yta norr om staden som begravningsplats. Den har varit belägen intill Campen, borgerskapets gamla excersisplats, vid Hunnebergsgatan. På gravplatsen har minst 84 personer fått sin sista vila.
Exakt var vid Campen som begravningsplatsen legat, har med åren fallit i glömska. Vid ett par tillfällen, 1936 och på 1953, har gravar hittats i närheten av Hunnebergsgatan. Det har inte skett någon ordentlig arkeologisk undersökning och platsen har inte registrerats i fornminnesregistret. Nu, när jag arbetade med en liten utredning i närheten, hittade jag plötsligt ett par kartor i Lantmäteristyrelsens arkiv där pestkyrkogården finns inritad. Den äldsta kartan är från 1711, samma år som begravningsplatsen anläggs och där går att läsa "Ny grafplats" på en yta norr om Campen. På kartan från 1732 är gravplatsen inritad i norra änden av Hunnebergsgatan. På platsen har lantmätaren ritat ut ett antal gravkors. Vid en jämförelse med dagens karta kan man se att pestkyrkogården ligger där Hunnebergsgatan strålar samman med Västra vägen och Vasavägen strax söder om Abiskorondellen. På bilden har den historiska kartan från 1732 lagts över den nutida stadskartan och de två blå ringarna visar var Campen och pestkyrkogården fanns.

Ann-Charlott Feldt, 1:e antikvarie

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar