Igår, måndags, var jag i Stockholm på ett seminarium, med titeln Aktuell arkeologisk forskning kring äldre järnhantering. Det var Jernkontorets Bergshistoriska utskott som hade anordnat det. Ett femtiotal riktiga blästbruksnördar hade slutit upp. Vi avhandlade bland annat om det verkligen går att 14C-datera järn, d v s 14C-datera de oerhört små mängder med kol som finns i järnet; kol som har tillförts processen när järnet framställdes. Som man kanske kan ana finns det gott om felkällor vid sådana dateringar, vilket ibland kan resultera i att vissa järnföremål tidsmässigt hamnar i äldre stenåldern! En möjlig metod, men med många problem, med andra ord!
I övrigt presenterades flera forskningsprojekt från olika delar av Skandinavien. Moa Lorentzon från Jönköpings läns museum berättade om undersökningarna av medeltida blästugnar i utmarkerna söder om Jönköping, och om de kemiska analyser av slagg och järn, som har visat att järnet med stor sannolikhet har vidareförädlats inne i det medeltida Jönköping. Lena Grandin, geokemist på Geoarkeologiska laboratoriet i Uppsala gick igenom hur sådana analyser går till, med tillhörande problem och möjligheter. Den norske arkeologen Bernt Rundberget redogjorde för undersökningarna av det medeltida blästbruket på Gråfjellområdet, i norska Hedmark. Det var Nordens hittills största undersökning av blästbruk, och också grunden för Bernt Rundbergets avhandling Jernets dunkle dimension. Jernvinna i sörlige Hedmark. Sentral ökonomisk faktor og premiss for samfunnsutvikling c. AD 700 - 1300.
Lars Erik Englund, en av Nordens största experter på blästbruk, beskrev sina inventeringar och upptäcker av vattendrivna smedjor och blästugnar i Sunnerbo härad i sydvästra Småland. Själv pratade jag om min forskning av det hittills ganska okända blästbruket i Östergötland. Titeln var: En liten början på något mycket större? 500-tal i Hällestad och 1200-tal i Nykil, rapport från ett forskningsprojekt om äldre blästbruk i Östergötland, vilken anspelar dels på de olika dateringar jag har fått från olika lokaler i länet, dels att jag förmodligen bara har skrapat på ytan - än så länge. Mycket återstår att upptäcka i skogarna, både i södra och norra delarna av landskapet. Jag hoppas kunna prestera en skriftlig rapport om ämnet framåt våren.
Erika Räf, arkeolog och slaggnörd
 |
| Slaggvarp från blästbruk i Krankebo, Nykils socken |
Lars Erik Englund, en av Nordens största experter på blästbruk, beskrev sina inventeringar och upptäcker av vattendrivna smedjor och blästugnar i Sunnerbo härad i sydvästra Småland. Själv pratade jag om min forskning av det hittills ganska okända blästbruket i Östergötland. Titeln var: En liten början på något mycket större? 500-tal i Hällestad och 1200-tal i Nykil, rapport från ett forskningsprojekt om äldre blästbruk i Östergötland, vilken anspelar dels på de olika dateringar jag har fått från olika lokaler i länet, dels att jag förmodligen bara har skrapat på ytan - än så länge. Mycket återstår att upptäcka i skogarna, både i södra och norra delarna av landskapet. Jag hoppas kunna prestera en skriftlig rapport om ämnet framåt våren.
Erika Räf, arkeolog och slaggnörd
Kommentarer
Skicka en kommentar