Bodde Maja Månsdotter vid Majlyckan på Öna?

Lördagen den 4 maj 2019 är det åter dags för museets evenemang Öna i körsbärsblom. Då har vi en massa olika aktiviteter ute på Öna i Nykil och vi kommer också att på allvar lansera våra digitala vandringar på Öna – där du kan få en guidning på plats i din mobiltelefon. En som inte fick någon plats i våra vandringar var Maja Månsdotter så henne tänkte jag berätta om här och någon kanske passar på att leta sig bort till Majlyckan.

Ekonomiska kartan från 1948 med platsen för husgrunden markerad.

Kulturreservatet Öna i Nykils socken ligger långt borta från den rika slättbygden med de bördiga jordarna. Här är jorden mager och stenig. Här fanns det inga stora åkrar. Än idag kan vi se spåren efter önabornas slit på de små och utspridda åkerlapparna. Flera gamla namn på åkerlyckorna finns bevarade. Här kan vi gå en tur förbi åkerlyckor som Kalvkätten, Ljunglyckan och Brödkakan. 

På väg tillbaka till Öna efter ett besök vid Majlyckan.

Om man följer stigen söderut från gårdsbebyggelsen, uppför backen, förbi gamla åkrar, genom hagmarken och ut på utmarken, då kommer man efter drygt 300 meter fram till en gammal åkerlycka som kallas Majlyckan. I kanten mellan åkern och skogen, med ryggen mot en bergknalle, finns en husgrund. Den syns som en rektangulär upphöjning intill åkern. Mot norrväggen, intill berget, finns en stenhög – resterna efter en spismur. Här finns också en liten jordkällare där taket för länge sedan rasat in.

Husgrunden och spismursröset syns bredvid bergknallen.

Vem har bott i stugan, eldat i spisen och förvarat mat i jordkällaren? Fanns det kanske en Maja som bodde vid Majlyckan?

Kanske kallas platsen så efter Maja Månsdotter. Hon var dotter till Måns Bengtsson och Ingrid Persdotter som bodde i den grå gården på Öna under senare delen av 1700-talet. Maja föddes 1748 och växte upp i ett hem som slets itu av föräldrarnas ständiga och våldsamma gräl. Måns hotade och misshandlade både fru och barn. Det gick så långt att såväl kyrkoherden, som häradsrätten och domkapitlet försökte lugna ner situationen.

När Maja var 20 år gammal gifte hon sig med den jämnårige Jonas Carlsson från Brånhult. Han var salpetersjudare, ett slitsamt och smutsigt arbete. Salpetersjudarna kallades lite föraktfullt ”pissegubbar” när de reste runt mellan gårdarna och grävde upp den urinindränkta jorden under ladugårdarnas golv. Troligen blev han torpare när han skaffade familj.

Maja och Jonas fick fyra söner - Johan, Carl, Per och Abraham. När yngste sonen föds 1787 är familjen torpare och bor i Krankebostugan men senast 1789 har de flyttat till Öna. I husförhörslängden noteras särskilt att de bor på ”Öna på Dockebo ägor i en stuga”. Någon motsvarande notering finns inte för de övriga familjerna som bor på Öna. Noteringen kan bero på att de inte hade någon egen mark att bruka på Öna. Några år senare dör Jonas av lunginflammation, bara 48 år gammal.

Husförhörslängden från 1790 i Nykils socken .Foto ArkivDigital.

Maja bor kvar på Öna som inhyses efter Jonas död och där stannar hon resten av sitt liv. Hon var fattig och vid sockenstämman år 1801 beslutar man att hon ska få två kappar (det motsvarar drygt 9 liter) råg ur fattigmagasinet. Det var nog inte hon som odlade på åkern intill stugan. Majlyckan hörde sannolikt till den grå gården på Öna som hennes bror brukade. I februari 1824 dör Maja Månsdotter av feber, 76 år gammal.

Kan det vara Majas stuga vi ser spår efter i kanten av åkerlyckan ute i skogen vid Öna? Det är nog en fråga som vi aldrig kommer att få något säkert svar på. Kanske skulle vi kunna komma lite närmare ett svar om vi undersöker husgrunden och om vi i så fall kan hitta några fynd som passar in i den tiden då Maja bodde på Öna, d v s 1789-1824. I nuläget är dock inga sådana undersökningar planerade men kanske de blir av nån gång i framtiden.

Väl mött på Öna

Ann-Charlott Feldt

Arkeolog