tag:blogger.com,1999:blog-80500442958696856422024-03-08T22:09:47.681+01:00 Arkeologi och byggnadsvård i ÖstergötlandBloggen ägs av Östergötlands museum, Raoul Wallenbergs plats, Box 232, 581 02 LinköpingÖstergötlands Museumhttp://www.blogger.com/profile/03987523381856627813noreply@blogger.comBlogger292125tag:blogger.com,1999:blog-8050044295869685642.post-5890154218336482692024-03-08T15:39:00.004+01:002024-03-08T15:39:46.240+01:00En eremit vid gatans slut?<div style="text-align: left;"><span style="font-family: arial;">En liten del av det arkeologiska arbetet utförs i våra
arkiv. På Östergötlands museum finns ett omfattande topografiskt arkiv, ett rapportarkiv
och många enskilda arkiv. Där finns många godbitar och det är lätt förvilla sig
in bland alla gamla bilder och berättelser. Just det hände för en tid sedan då
jag skev en rapport på en undersökning i <a href="https://arkeologiostergotland.blogspot.com/2024/02/en-glimt-av-den-medeltida.html" target="_blank">Hunnebergsgatan</a>. I en arkivkapsel
snubblade jag över ett gammalt foto från slutet av 1800-talet.</span></div><p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjaaN1DNSrCw6Q0kB9ouA1xNA9s8Gd9_XA2th318AYbJoi0PpR6UVJlsWt9CNUfHe3sYvfmpl_XFcHGAwYOna-fyoA5qf3CvMqXtWwajkYJV8Qyi1JWTGxo7S1GWBVJQOJM5k4UJRNwIp-shqH6GgPFq9e9hyoAiWTcGKlcdFmLl8dr1wg_RpYABi4DehAB/s3207/MX-3060V_20240206_133739_0001.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1352" data-original-width="3207" height="270" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjaaN1DNSrCw6Q0kB9ouA1xNA9s8Gd9_XA2th318AYbJoi0PpR6UVJlsWt9CNUfHe3sYvfmpl_XFcHGAwYOna-fyoA5qf3CvMqXtWwajkYJV8Qyi1JWTGxo7S1GWBVJQOJM5k4UJRNwIp-shqH6GgPFq9e9hyoAiWTcGKlcdFmLl8dr1wg_RpYABi4DehAB/w640-h270/MX-3060V_20240206_133739_0001.jpg" width="640" /></a></div><p></p><p class="MsoNormal"><o:p></o:p></p>
<div style="text-align: left;"><span style="font-family: arial;">Den enda informationen om fotot fanns på baksidan där jag
kunde läsa: <i style="mso-bidi-font-style: normal;">Eremitbostad utanför
Hunnebergstullen i Linköping i slutet av 1890-talet</i>. Vad var detta? Där
slog nyfikenheten till för fullt. När jag letade vidare hittade jag artikel i museets
(eller egentligen Östergötlands fornminnes och museiförenings) årsbok från
1933-1934 skriven av konstnären Waldemar Bernhard. Där fick jag min första
kontakt med gubben Alrik med träbenet.</span></div><div style="text-align: left;"><span style="font-family: arial;"><br /></span><span style="font-family: arial;">Waldemar berättar om Hunnebergsgatan vid slutet av
1800-talet – en fattig gata där alla kände varandra. Han målar med ord en
beskrivning av små stugor, blomsterrabatter, soptunnor och skjul, rödmålade
staket och böljande sädesfält där stadens gårdar tog slut. Han berättar också om
olika människor längs gatan och en av dessa var gubben Alrik. Han var klädd i
gamla kläder, hade ett träben och långt grått hår som hängde ner på ryggen. Alrik
var i sjuttioårsåldern, försörjde sig som skomakare och var alltid glad och
skojfrisk.</span></div><p class="MsoNormal"><br /><o:p></o:p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgR8JpVv4-RUqMQhnfTKSnV-Ck_zfpA-XKzOHcJgJwRWe6OcokBAG5HjElnEgt__HvmXmaeo-sLxaJvf4rV3Pl5nuO8LbaKmyeGTw8OLZFBhF_QgIjcMNsw7OR0u0hsR71Q8Dx4_goUfiiUsr9QIHj-vheuKUq7JACY5FCUxOiTLX2pTEg4ZfUrA9Xhlemm/s2644/MX-3060V_20240206_133703.tif" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1956" data-original-width="2644" height="474" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgR8JpVv4-RUqMQhnfTKSnV-Ck_zfpA-XKzOHcJgJwRWe6OcokBAG5HjElnEgt__HvmXmaeo-sLxaJvf4rV3Pl5nuO8LbaKmyeGTw8OLZFBhF_QgIjcMNsw7OR0u0hsR71Q8Dx4_goUfiiUsr9QIHj-vheuKUq7JACY5FCUxOiTLX2pTEg4ZfUrA9Xhlemm/w640-h474/MX-3060V_20240206_133703.tif" width="640" /></a></div><p></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: arial;">Men vad har gubben Alrik med eremiten att göra? När jag
läser vidare i Waldemars beskrivning av honom inser jag att det är Alriks hus
som syns på fotot. Han hade blivit intagen på fattighuset men där ville han
inte bli kvar. Istället gick gubben runt och samlade gammalt tegel, takplåt och
annat byggmaterial. Han hittade t o m en gammal kamin och från ett bygge i
staden fick han murbruk så han kunde bygga sitt eget hem just där
Hunnebergsgatan tog slut. <o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: arial;">Waldemar beskriver hur det såg ut. Inne i huset var golvytan
bara 2 x 2 meter men det fanns plats för en säng, ett bord där Alrik hade
verktygen och i ett hörn stod kaminen. Det var rent och prydligt både ute och
inne. Runt huset hade Alrik planterat solrosor och ringblommor. Waldemar berättar
att han som barn tyckte om att besöka den gamle skomakaren som han menar nog
var Hunnebergsgatans lyckligaste människa. <o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: arial;">Jag snokade runt lite till för att se om jag kunde hitta något
mer om Alrik och hans hus. Bland Kungliga bibliotekets digitaliserade
<a href="https://tidningar.kb.se/ " target="_blank">dagstidningar </a>hittade jag en artikel i Östgötaposten från 10 september 1897.
Där får vi veta lite mer om Alrik men artikeln saknar det lite romantiska
skimmer som Waldemars barndomsminnen hade. Här får vi lite mer av en krass
verklighet. Huset kallas koja och skribenten tycker inte att det ser ut som en
mänsklig bostad. Vi får veta att Alrik tidigare varit murare och att en del av
byggnaden utgörs av ett gammalt kasserat bodstånd. Alriks hus hade först stått i
lä bakom en loge men blivit fristående när logen revs. Någon kamin, som Waldemar
nämner, verkar inte skribenten ha sett till. Hela artikeln kan läsas i bilderna
på bilderna sist i inlägget.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: arial;">Enligt fotot i vårt arkiv tycks gubben Alrik ha haft
sällskap av en stor gårdshund. Den ligger utanför dörren på fotot men varken
Waldemars barndomsminnen av Alrik eller Östgötapostens skribent nämner någon
hund.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: arial;">Vill man läsa mer om Hunnebergsgatan och de som bott där så
finns boken <i style="mso-bidi-font-style: normal;">Hunnebergsgatan. Småfolk och
herrskap i samma gård</i> av Anna Lundqvist från 2012. Dessutom har jag tidigare
berättat om <a href="https://arkeologiostergotland.blogspot.com/2011/09/papegojskytte-i-linkoping.html" target="_blank">Kampen </a>och <a href="https://arkeologiostergotland.blogspot.com/2011/05/pestkyrkogarden-vid-kampen.html" target="_blank">pestkyrkogården </a>här på vår blogg.</span></p><p class="MsoNormal"><span style="font-family: arial;">Ann-Charlott Feldt, arkeolog</span></p><p class="MsoNormal"><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEixRX6Okr-Z6HBNtsxY8u5iIdS6vpP-ujkICCmHsb5-Xmm8KfNg510tfFkb3uLnVhUZkAAKVs3NSnFRLZT5opEE-GqD6pOg5cPKfL9ttBMYxILM5Xn-59SDJ-6nTgq0HrWNc8TbsC4Pt8IrJ5nGMdljQMa2TnIdINhtLu7ejxTYHqEEFwCKFhFRXyBF-DHQ/s502/Alrik%201.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="368" data-original-width="502" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEixRX6Okr-Z6HBNtsxY8u5iIdS6vpP-ujkICCmHsb5-Xmm8KfNg510tfFkb3uLnVhUZkAAKVs3NSnFRLZT5opEE-GqD6pOg5cPKfL9ttBMYxILM5Xn-59SDJ-6nTgq0HrWNc8TbsC4Pt8IrJ5nGMdljQMa2TnIdINhtLu7ejxTYHqEEFwCKFhFRXyBF-DHQ/s16000/Alrik%201.png" /></a></div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgdIclt1XY2V_vax_yiUnRZRYaBt01bJwMJDVeY47xmP1bLrVeUrQDDeI15oGXQ_XOJvynakt1SNUfE2P-ZmL6S58g_Cy2vjPxNi2gE7t9D-R8FlVSRH3RH9cy5SOnxgEGHQdRzC0yREf1xtilushPx3EYS_bPyWOf9rSu9jAep8IaWEskAQl1fBorlGSB8/s626/Alrik%202.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="626" data-original-width="532" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgdIclt1XY2V_vax_yiUnRZRYaBt01bJwMJDVeY47xmP1bLrVeUrQDDeI15oGXQ_XOJvynakt1SNUfE2P-ZmL6S58g_Cy2vjPxNi2gE7t9D-R8FlVSRH3RH9cy5SOnxgEGHQdRzC0yREf1xtilushPx3EYS_bPyWOf9rSu9jAep8IaWEskAQl1fBorlGSB8/w544-h640/Alrik%202.png" width="544" /></a></div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEga5IDNspr5JgG2h4059K9ibw96MsW96tLIKVBb6Iq7noihO3BJGWJzortG8ZqdQm00hLsqRornLLWqsFlQ0ySXBUmmzGYFg-HBkbTSKmc99QztfJMAs8_mO9IUbMgriHfWfF7dm4v9aJNSGSclo4d-xQnSsmQvPP4O9EqCzlcAkglQKovJ3Qm1m4AkTqJM/s1037/Alrik%203.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1037" data-original-width="550" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEga5IDNspr5JgG2h4059K9ibw96MsW96tLIKVBb6Iq7noihO3BJGWJzortG8ZqdQm00hLsqRornLLWqsFlQ0ySXBUmmzGYFg-HBkbTSKmc99QztfJMAs8_mO9IUbMgriHfWfF7dm4v9aJNSGSclo4d-xQnSsmQvPP4O9EqCzlcAkglQKovJ3Qm1m4AkTqJM/s16000/Alrik%203.png" /></a></div><br /> <o:p></o:p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div></div><p></p>Östergötlands Museumhttp://www.blogger.com/profile/03987523381856627813noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8050044295869685642.post-57923348820569989932024-02-07T15:43:00.000+01:002024-02-07T15:43:22.022+01:00En glimt av den medeltida Hunnebergsgatan<p style="text-align: left;"><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjEE5UpzV7uMPtx2T71ZEnZvJeBvnvwBjC5qJnzQ7HRyvQJDaWUUxE79JKj90ee1cTQu27q6mz3kcv2BEv6oloOwnqPe_OEFNujYGjk6vmhsRWHSFg-a4FyD6f8_o8XWL7ZpqvpEpLpIy8NfsOSnaoUedTYk41jdF_xBcRLXYii6orbmlaqj9OZbs7stMlJ/s895/1639.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="722" data-original-width="895" height="516" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjEE5UpzV7uMPtx2T71ZEnZvJeBvnvwBjC5qJnzQ7HRyvQJDaWUUxE79JKj90ee1cTQu27q6mz3kcv2BEv6oloOwnqPe_OEFNujYGjk6vmhsRWHSFg-a4FyD6f8_o8XWL7ZpqvpEpLpIy8NfsOSnaoUedTYk41jdF_xBcRLXYii6orbmlaqj9OZbs7stMlJ/w640-h516/1639.jpg" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><div style="text-align: left;">Utsnitt ur en geometrisk avmätning av Linköpings stads ägor från 1639 med undersökningsområdet markerat och med en modern karta i bakgrunden. På kartan syns byn Hunneberg markerad med nr 242. Nr 283 betecknar tomter som är bebyggda på Hunnebergsgärdet (Lantmäteristyrelsens arkiv akt D64-1:1). </div><br /></td></tr></tbody></table></p><div><span style="font-family: arial;">Under oktober – november förra året grävde Tekniska Verken ner en ny fjärrvärmeledning i Hunnebergsgatan, intill korsningen med Östgötagatan. Hunnebergsgatan är en av de medeltida gatorna i Linköping. Den har lett västerut från staden förbi byn Hunneberg och vidare mot Vreta kloster. Vad gatan ursprungligen hade för namn vet vi inte idag. När den första gången dyker upp i de historiska källorna 1622 kallas den Hundebergsgatan, ett namn den fått efter byn Hunneberg som låg ungefär strax norr om den nuvarande Abiskorondellen.<br /><br /></span></div><div><span style="font-family: arial;">På båda sidor om Hunnebergsgatan fanns stadsgårdar som enligt de historiska kartorna från 1600-talet sträckte sig ut från stadens centrum fram till tullstugan strax innan man når fram till den nuvarande Onkel Adamsparken. Utanför tullen låg den s k Kampen som var Linköpings borgerskaps exercisplats och längre bort inrättades en begravningsplats under pesten 1710-1711. Jag har berättat om <a href="https://arkeologiostergotland.blogspot.com/2011/09/papegojskytte-i-linkoping.html " target="_blank">Kampen </a>och <a href="https://arkeologiostergotland.blogspot.com/2011/05/pestkyrkogarden-vid-kampen.html" target="_blank">pestkyrkogården </a>tidigare här på vår blogg.</span></div><div><span style="font-family: arial;"><br /><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhufDgjRus0jiSn9wVS2JJZ68frQH-tXkQZZJFtr30viRZ4d4xdM0clnDcMZylFD4P0b5R8-elxXziIBQpECT0_pAYp_jOieyYTcAUCOHttoELkldkbq95Y0_FsxE4ih932-BnObf-GEiiFKuV0YbyRl5GAEkOJ9pLwSletPbTCHSU-HCGQgOuoyuKQDHbG/s4624/PXL_20231018_132526016.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="4624" data-original-width="3472" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhufDgjRus0jiSn9wVS2JJZ68frQH-tXkQZZJFtr30viRZ4d4xdM0clnDcMZylFD4P0b5R8-elxXziIBQpECT0_pAYp_jOieyYTcAUCOHttoELkldkbq95Y0_FsxE4ih932-BnObf-GEiiFKuV0YbyRl5GAEkOJ9pLwSletPbTCHSU-HCGQgOuoyuKQDHbG/w480-h640/PXL_20231018_132526016.jpg" width="480" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Det var rörigt i schaktet men det fanns ändå en del äldre lämningar bevarade.</td></tr></tbody></table></span>.</div><div><span style="font-family: arial;">Vid ledningsarbeten i Östgötagatan, precis intill korsningen med Hunnebergsgatan, hittades för några år sedan en stenläggning på ungefär en meters djup. Ett ben i tramplagret över stenläggningen har daterats till 1440-1640 e Kr. Det fyndet gjorde att vi hade förhoppningar om att hitta medeltida gatunivåer även under Hunnebergsgatans asfalt. Vi blev inte besvikna. </span></div><p></p><div style="text-align: left;"><span style="font-family: arial;"><br /><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhbKwXwhENz-zs4szhPT1D1cuXtmWeAKGpXmgf9G6N3Us3AJmCZ7O834VCIgkvcgsDAbTNGVGn74yZL-pBotpvKLyLt9QaEee7bNwlA-u_wHVNTJmrt_4gGbnjrOEQdRmge5Ms5Hyzblqt50jbG3GEpYV2mCFSunEuwp2ALmwK3LrmAHrd4f9a35VJSrwol/s4624/Hunnebergsgatan%20gata%201.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="3472" data-original-width="4624" height="480" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhbKwXwhENz-zs4szhPT1D1cuXtmWeAKGpXmgf9G6N3Us3AJmCZ7O834VCIgkvcgsDAbTNGVGn74yZL-pBotpvKLyLt9QaEee7bNwlA-u_wHVNTJmrt_4gGbnjrOEQdRmge5Ms5Hyzblqt50jbG3GEpYV2mCFSunEuwp2ALmwK3LrmAHrd4f9a35VJSrwol/w640-h480/Hunnebergsgatan%20gata%201.jpg" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Under de mörka jordlagren skymtar stenar som hör till en medeltida gatunivå i Hunnebergsgatan.</td></tr></tbody></table></span></div><div style="text-align: left;"><span style="font-family: arial;"><br /></span></div><div style="text-align: left;"><span style="font-family: arial;">Under asfalt, moderna bärlager och en dryg halvmeter med kulturlager hittade vi en äldre gata. Den låg cirka en meter under markytan, direkt över den naturliga orörda leran. Det var en gles och ojämn stenläggning – den sortens stenläggning vi arkeologer kallar knadderstensläggning. Att den ligger direkt på den orörda leran, utan något matjordslager eller annat mellan stenarna och leran, kan tyda på att man grävt bort äldre lämningar när stenläggningen anlades. Stenläggningen representerar, i alla fall i nuläget, den äldsta bevarade nivån av Hunnebergsgatan.</span></div><div style="text-align: left;"><span style="font-family: arial;"><br /><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhDyfb1qdUc9COGt0R0khtz52Hhr9HI2JYnOfddMGxYrkqWyU0vC55knIiwxE5jkWhNottnIhRQ6XL5UBTkj3WUci-E6CWVKsR_wRc_raEFHinrMsAUwNI2qCoBX7eYDU_0jlMgQ9LUk-XYvcdamgU7C58PsnEDSqyjLV6pmb4Nm7Rk0HXfn5IxtDTJ_RXX/s4624/Hunnebergsgatan%20gata%203.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="3472" data-original-width="4624" height="480" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhDyfb1qdUc9COGt0R0khtz52Hhr9HI2JYnOfddMGxYrkqWyU0vC55knIiwxE5jkWhNottnIhRQ6XL5UBTkj3WUci-E6CWVKsR_wRc_raEFHinrMsAUwNI2qCoBX7eYDU_0jlMgQ9LUk-XYvcdamgU7C58PsnEDSqyjLV6pmb4Nm7Rk0HXfn5IxtDTJ_RXX/w640-h480/Hunnebergsgatan%20gata%203.jpg" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Det är kanske inte den vackraste gatubeläggning men det finns i alla fall där som en gråbrun stenig och lerig yta på botten av schaktet.</td></tr></tbody></table></span></div><div style="text-align: left;"><span style="font-family: arial;"><br />Ett djurben som hittades i stenläggningen har daterats till 1288-1395 e Kr. Det innebär att gatan var stenlagd redan under 1300-talet. En annan av stadens viktiga medeltida utfarter var den nuvarande Klostergatan som ledde ut mot Stångebro vid Nykvarn. Den gatan har daterats till 1200-talet och har även den en ojämn stenläggning. Huruvida den äldsta Hunnebergsgatan varit begränsad av större kantstenar på samma sätt som Klostergatans föregångare vet vi inte ännu men den frågan kanske något framtida schakt kan besvara.</span></div><div style="text-align: left;"><span style="font-family: arial;">Ann-Charlott Feldt, arkeolog</span></div><div style="text-align: left;"><span style="font-family: arial;"><br /></span></div><p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgDFlZySxEoPel6U8m0VuPMd11CStJOz8K7QjcDxHsa8QO1GmXfFoM8Zrq8ygrq5LP3Yrj2H8ySI3o_dEuPda9-Fyf1dHCvKB5gUMumFnmphyphenhyphen3OJdAWRwnVXHEe89b4IR6KD0z9iYXTT2upLodI4q8amJ8PeHh2YDZpyArTMvKJP7klb5keZcFuPjl4av-C/s1913/Fig%206%20Gamla%20St%C3%A5ngsgatan.tif" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1913" data-original-width="1254" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgDFlZySxEoPel6U8m0VuPMd11CStJOz8K7QjcDxHsa8QO1GmXfFoM8Zrq8ygrq5LP3Yrj2H8ySI3o_dEuPda9-Fyf1dHCvKB5gUMumFnmphyphenhyphen3OJdAWRwnVXHEe89b4IR6KD0z9iYXTT2upLodI4q8amJ8PeHh2YDZpyArTMvKJP7klb5keZcFuPjl4av-C/w420-h640/Fig%206%20Gamla%20St%C3%A5ngsgatan.tif" width="420" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Den prydliga raden med kantstenar ramar in Gamla Stångsgatans äldsta stenläggning. <br />Fotot är taget vid undersökningen i kvarteret Brevduvan 1987.</td></tr></tbody></table></p><div><br /></div>Östergötlands Museumhttp://www.blogger.com/profile/03987523381856627813noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8050044295869685642.post-63313742913877497862023-12-20T09:20:00.009+01:002023-12-20T12:22:19.985+01:00Vreta klosters kyrka genom dold luckaUrtavlorna på Vreta klosters kyrka behöver renoveras. Vi fick i uppdrag att besikta urtavlan inför kommande renovering och även möjlighet att se den på nära håll.<div><div><br /></div><div>"Stick ut huvudet genom luckan" sa min kontaktperson på pastoratet. Så det gjorde jag. Vilken upplevelse! Genom den lilla luckan, knappt synlig från mark kunde man se långt långt, men också målningsbehov, skador och visare kunde studeras på mycket nära håll. Förgyllningen hade släppt och ett stort behov av målningsarbete behövs göras bland annat. </div><div><br /></div><div>Uppe på våningsplanet i tornet fanns även urverket från 1924. Nästa år firar det 100-års jubileum. Personalen håller fortfarande urverket i gott skick och vrider om det manuellt. </div><div>Ett hantverk och en uråldrig tradition! </div><div><br /></div><div><div>/Byggnadsantikvarie Maria Klint </div><div><br /></div></div><div><b><i><br /></i></b></div><div><i><b>Med dessa bilder och inlägg önskar vi på Arkeologi & Byggnadsvård en fin jul och ett gott nytt år!</b></i></div><div><b><i><br /></i></b></div><div><b><i><br /></i></b></div><div><b><i><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEgxcIVp1w-0FOSOtFgEynQd1pmgcKCafVjxxrDo3xFsR5CzTPhTtVVrJ71XFkVUYjE5_oB8AxrIQan3da_01vC3hmQES1B7kHcZ07dOyYz-YSPhDt8IWxXOsPhbQn4wJ_my2gLbazDPJmf7NTeTwwXXPh6RfKY4R6_0TWQUQbwazxRZ0oE7iydpW5xs-qLR" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><b><img alt="" data-original-height="3648" data-original-width="5472" height="427" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEgxcIVp1w-0FOSOtFgEynQd1pmgcKCafVjxxrDo3xFsR5CzTPhTtVVrJ71XFkVUYjE5_oB8AxrIQan3da_01vC3hmQES1B7kHcZ07dOyYz-YSPhDt8IWxXOsPhbQn4wJ_my2gLbazDPJmf7NTeTwwXXPh6RfKY4R6_0TWQUQbwazxRZ0oE7iydpW5xs-qLR" width="640" /></b></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="text-align: left;"><i>Två av Vreta kloster kyrkas urtavlor. Ser ni inspektionsluckorna i tavlorna?</i></span></td></tr></tbody></table></i></b></div><div><br /></div><div><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><img alt="" data-original-height="5472" data-original-width="3648" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEh2FY8Zex97OrenpyoNZuNhR7T0YmGk_yuLK37QXZO8GRKxoNK_ucDtNK7OFsfhw5RXHUmUiXIFZ2iCNbmRetFFmTqC9JDMI6UrTN6Bd1DxoUzNma6sB8HfaFeM_qCX3iWH61ppsPCcw0gx0N_DNsAqQGY3hthldDtzq-2XDPm06IZmbOidDOVgIQk-mCXF=w427-h640" style="margin-left: auto; margin-right: auto;" width="427" /></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><i>Vreta klosters kyrka.</i></td></tr></tbody></table><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEh2FY8Zex97OrenpyoNZuNhR7T0YmGk_yuLK37QXZO8GRKxoNK_ucDtNK7OFsfhw5RXHUmUiXIFZ2iCNbmRetFFmTqC9JDMI6UrTN6Bd1DxoUzNma6sB8HfaFeM_qCX3iWH61ppsPCcw0gx0N_DNsAqQGY3hthldDtzq-2XDPm06IZmbOidDOVgIQk-mCXF" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><i></i></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><img alt="" data-original-height="5472" data-original-width="3648" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEh1Cy5M5CrzdA4WsHZRqW2n0oHo7XCnFg5--EZYK3FErMAQ358ZiDBLGtDGnkKrvXRDYjDkUQh4-OwVfuIsHWtRKZ6wDSd-35U1jW23i_-PfwiAoV562mPNTDeb3XW1GRzTwLOUa5JrNeuMbPkvhQNnAJ2Uhoz1DOFSpEdBENBgiu35ZXRECjaS77gpzRDF=w267-h400" width="267" /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i>Urtavlornas insida med inspektionslucka på den högra sidan </i></div></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><img alt="" data-original-height="5472" data-original-width="3648" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEinJFNVDQ49ZDBvW8jO4s73tjdRScqRoVlHvZPpPJhbean0ArUt3-lOrSaKnILZ8yF_c4HjRjHOAbNpFgFPFDSnKcNdHDdMgtBXUuEU9F2bsVyDcW2ACibPYhl7rpYPwqs1i3672v_UTgqwR0VBK7SoFCzxh0MuVJuui2eX8EnK4XDgwzvhNvDTcXPFha6k=w267-h400" width="267" /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i>Närbild av tavlan med snickerier. </i></div></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEiCdJnaFbPCBEuQqgFkBkqPcPRVwcIlTm0R86w2-GTv5qP3sQwGeIFv7tYUSnZM81eM_0Sc9KxY_uDJjz7mrKOmZZsDtWX_0z1OtI4CJ5WvSUbCmZFanR7xNUXrElrixZZFHt6gC01ZTOV95R346zKW1dQqdLCgJsVPa3BeOjtWyXRmXaWMh3vfITzCp9e1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><i><img alt="" data-original-height="5472" data-original-width="3648" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEiCdJnaFbPCBEuQqgFkBkqPcPRVwcIlTm0R86w2-GTv5qP3sQwGeIFv7tYUSnZM81eM_0Sc9KxY_uDJjz7mrKOmZZsDtWX_0z1OtI4CJ5WvSUbCmZFanR7xNUXrElrixZZFHt6gC01ZTOV95R346zKW1dQqdLCgJsVPa3BeOjtWyXRmXaWMh3vfITzCp9e1=w267-h400" width="267" /></i></a></div><i>Visare på nära håll. </i><br /><br /></div></div></div><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEjEVp340IZ82Fhwp9eKd5p8rpqG11v_ZUFt4nl19DIAdVu51dOHzvvrnZUMXw3TZTswZjyCy7MT2B-3nPaCl-D7iPgCBK2SfGc75XUhC5k-J7c0oPU-KENbvQm9vLoxfb2Lb4Xtf-HQW_21eZ8uzITLS5epLwlrMeezVpmHZkxTxZcrNMqJlVcvO_h9f13S" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img alt="" data-original-height="3648" data-original-width="5472" height="266" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEjEVp340IZ82Fhwp9eKd5p8rpqG11v_ZUFt4nl19DIAdVu51dOHzvvrnZUMXw3TZTswZjyCy7MT2B-3nPaCl-D7iPgCBK2SfGc75XUhC5k-J7c0oPU-KENbvQm9vLoxfb2Lb4Xtf-HQW_21eZ8uzITLS5epLwlrMeezVpmHZkxTxZcrNMqJlVcvO_h9f13S=w400-h266" width="400" /></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i>Målningsbehov. </i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEiah3e5hO0aIinVRn6nTA29ctHE1U9c9-dEAxGO-IBCA5_SDcrNr1gF3S1tuvGvY3cHVeaL1nMius3IVCP8Nim2j838h4qR3ya7kKzx1ArJqCKglegjfdmkPnLyGQxbDj-VUAOfuFNiNUDTc_35KKnv4lkS92aIvPwuVlPgJnRGmofcAhhgZ8IeNilbeL4D" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><i><img alt="" data-original-height="3648" data-original-width="5472" height="267" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEiah3e5hO0aIinVRn6nTA29ctHE1U9c9-dEAxGO-IBCA5_SDcrNr1gF3S1tuvGvY3cHVeaL1nMius3IVCP8Nim2j838h4qR3ya7kKzx1ArJqCKglegjfdmkPnLyGQxbDj-VUAOfuFNiNUDTc_35KKnv4lkS92aIvPwuVlPgJnRGmofcAhhgZ8IeNilbeL4D" width="400" /></i></a></div><i>Fin utsikt över slätten runt Vreta. </i><br /></div></div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEg9eIhZBXzTIZ9XzhiO_3OsK48bulVU2hAI8iFzWMgSWQuid8UYt75lNknbtnIBjCfn0lLadfHw7UXIVe64H9CJmfKjkvGtO7-i0W3mXHd17wWOizAP6FW5_X8yy8P7EXRJiaB3xn_cXPzgruWzHyayjJQ2FrtWSmAd_4AuTip1Wl32v_7iGy6r1ndt87Ig" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><i><img alt="" data-original-height="3648" data-original-width="5472" height="266" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEg9eIhZBXzTIZ9XzhiO_3OsK48bulVU2hAI8iFzWMgSWQuid8UYt75lNknbtnIBjCfn0lLadfHw7UXIVe64H9CJmfKjkvGtO7-i0W3mXHd17wWOizAP6FW5_X8yy8P7EXRJiaB3xn_cXPzgruWzHyayjJQ2FrtWSmAd_4AuTip1Wl32v_7iGy6r1ndt87Ig=w400-h266" width="400" /></i></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i>På våningsplanet finns en tavla med texten "Uret uppsatt år 1924. Firma Otto Th. Cederqvist Eftr. Linköping". </i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEgrOLVIOqC3DWu3IfcjgF1-GSuzLRflj1NJzaXrMRmOJL8sO-cg6gb6M1hsfVqH1u2A9xLkDOpVsvBjhBNB7mOfAlmCTjytlN1tenRKp7PSfiGPpYQkvrlecjd6F5V-ZR04qPaqwV_6d1YIh5Zijl5IzJ_oF_nodd92qJXTGg6YYswKe2M6JN7FPW7kOCb4" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><i><img alt="" data-original-height="5472" data-original-width="3648" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEgrOLVIOqC3DWu3IfcjgF1-GSuzLRflj1NJzaXrMRmOJL8sO-cg6gb6M1hsfVqH1u2A9xLkDOpVsvBjhBNB7mOfAlmCTjytlN1tenRKp7PSfiGPpYQkvrlecjd6F5V-ZR04qPaqwV_6d1YIh5Zijl5IzJ_oF_nodd92qJXTGg6YYswKe2M6JN7FPW7kOCb4=w267-h400" width="267" /></i></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i>Urverket från 1924 fungerar än. </i></div><br /><br /></div><br /></div></div></div></div>Östergötlands Museumhttp://www.blogger.com/profile/03987523381856627813noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8050044295869685642.post-43283987851382722812023-09-12T16:36:00.008+02:002023-09-12T16:36:55.525+02:00Bland gropar och stolphål i Pryssgården<p><span style="font-family: arial;">Över axeln hänger jag på arbetsväskan fylld med verktyg, gula pinnar samt påsar till dagens fynd och prover. Med tyngden säkrad över axeln går jag bort mot schaktets gulbruna sand med ljudet från E4:an i bakgrunden. Här och var bryts den strandfärgade sanden av mörka fläckar efter stolphål, gropar och härdar som kan berätta om människorna som bebodde gårdarna som en gång var placerade i det som vi idag kallar för Pryssgården.</span></p><p><table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhcxcFlsvpYapTJZaFbNWDiIqX-9xCVmbgA10fQj4cNmpCzb8SF6ioUasQK7UTpBzLgEVXsKdTqFbhimalJcNznHNoQPhPlr3wQMvxXc2r-wJ1CLWaokz7GT8fduXA22xVIW1u1Xu1V90qi3Yye88yFT-NfGoegIZVWIXAv-ysIP4Pium_90A_bze1vYwLL/s1386/Bild%201.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="749" data-original-width="1386" height="346" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhcxcFlsvpYapTJZaFbNWDiIqX-9xCVmbgA10fQj4cNmpCzb8SF6ioUasQK7UTpBzLgEVXsKdTqFbhimalJcNznHNoQPhPlr3wQMvxXc2r-wJ1CLWaokz7GT8fduXA22xVIW1u1Xu1V90qi3Yye88yFT-NfGoegIZVWIXAv-ysIP4Pium_90A_bze1vYwLL/w640-h346/Bild%201.jpg" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: arial; text-align: left;">Arkeologerna Ellen Ivarsson och Moa Gillberg från Arkeologerna undersöker <br />spåren efter ett långhus. Foto: Angelica Larsson, Östergötlands museum.<br /><br /></span></td></tr></tbody></table></p><div style="text-align: left;"><span style="font-family: arial;">I april påbörjade arkeologer från Östergötlands museum och Arkeologerna, Statens historiska museer, utgrävningen av Pryssgården i Norrköping som kommer att pågå under två grävsäsonger från april till oktober under 2023 och 2024. Redan under våren har lämningarna efter flera långhus från brons- och järnåldern grävts fram. I närheten av dem har det också gått att avläsa mörkfärgade fläckar efter stolphål som har tillhört hägnader som har avgränsat gårdarna. Fynd av bland annat keramik har gett oss ett fönster tillbaka till de människor som tidigare rörde sig i området. </span></div><p></p><p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEifHB8f6TyAka4koVpCGxB9GgldssfJPPBBLIjKdWkQHd-xkNEA8nXiM1I29WPHtSy2dbkhpJDCjQjTN2B-KPeOug870CzAjAGUWbOUODPJflnq9Mhgk3HdC7idnYUYCdE7MWPS2nwH4zLFauN1UJkKgD8YTD98dLrvelsywkbrGQoArqMgjdYYeDHzCDVa/s4638/Bild%202.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="2901" data-original-width="4638" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEifHB8f6TyAka4koVpCGxB9GgldssfJPPBBLIjKdWkQHd-xkNEA8nXiM1I29WPHtSy2dbkhpJDCjQjTN2B-KPeOug870CzAjAGUWbOUODPJflnq9Mhgk3HdC7idnYUYCdE7MWPS2nwH4zLFauN1UJkKgD8YTD98dLrvelsywkbrGQoArqMgjdYYeDHzCDVa/w640-h400/Bild%202.jpg" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: arial; text-align: left;">Ett foto från Ekehagens forntidsby visar hur gårdarna i Pryssgården <br />kan ha sett ut under järnåldern. Foto: Lotta Stenqvist, Arkeologerna.</span></td></tr></tbody></table></p><p><span style="font-family: arial;">Förutom spår från brons- och järnåldern så gömmer Pryssgården också spår som går att spåra ända tillbaka till bondestenåldern då platsen var placerad på en sandig åsrygg mellan Bråviken och Glan, som under stenåldern var en havsvik. De lättodlade sandjordarna och närheten till större vattenvägar som underlättade såväl nära som långväga resor är säkert två av flera anledningar till varför människor valde att bo och verka i Pryssgården under 6000 år.</span></p><p><span style="font-family: arial;">Välkommen in på Arkeologernas <a href="https://arkeologerna.com/uppdrag/pryssgarden/ " target="_blank">hemsida </a>för att läsa mer om Pryssgården och framtida visningar av platsen. </span></p><p><span style="font-family: arial;">Angelica Larsson, arkeolog</span></p>Östergötlands Museumhttp://www.blogger.com/profile/03987523381856627813noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-8050044295869685642.post-47932755351183696342023-08-21T16:32:00.003+02:002023-08-22T13:18:11.338+02:00När förfädernas klocka ringer <p>I bland händer det oväntade saker. </p><p>Under våren har vi varit med i renovering av klockstapel på Gusums herrgård. Klockstapelns stolpar och snickerier behövde nu bytas ut och målas. </p><p>Klockstapeln står fint uppe på en liten kulle strax intill herrgården i bruksmiljön. Vindflöjeln visar årtalet 1898. Vid aktuellt arbete kunde själva klockan studeras närmare. En morgon skickar beställaren ett mms med en bild på gjutjärnsklockan som hänger där uppe. </p><p>På klockan finns inskriften; <i>Gjuten i Norrköping af Lars Öhman år 1823. </i></p><p>Då slog det ju mig att denna Öhman var min mormors farfars morfar (vilket jag för länge sen lagt på minnet under min släktforskning)! Aldrig hade jag sett hans klockor och aldrig hade jag varit så nära.. detta blev en överraskning för både mig och alla involverade.</p><p class="MsoNormal">Lars Öhman (1770-1829) var klockgjutare född i Karlskrona
och senare verksam i Norrköping. Han levererade skeppsklockor och stor- och
lillklockor till många av länets kyrkor under sina aktiva år. </p><p class="MsoNormal">Det som däremot
är lite mystiskt i sammanhanget är att klockan visar årtalet 1823, men själva
vindflöjelns årtal visar ju 1898 och är troligen det år när klockstapeln stod
färdig. Frågor kring var klockan hängde eller förvarades åren där emellan har
cirkulerat i projektet.</p><p class="MsoNormal">Men sådana typer av frågor gör arbetet än mer spännande och kanske får vi svar någon dag.</p><p class="MsoNormal">Och som en mäktig avslutning på ett fint jobb, fick jag även höra klockan slå under veckans telefonsamtal med beställaren. </p><p class="MsoNormal">/Byggnadsantikvarie M. Klint </p><p></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhbUZw3vvR46St_iKeGNmmecNxMmQ4cg3g4-Qla2cUoB2PHGnJW1C6brgcVAZ4CgVi_uGEoh3EQBn9WOqR1odbPdNNsG5if_tVtxoFcPEa4EjlyH8KJD_01dYEgGT1HWqpsSnNlm5yahKQqQS5Kt89PImXmBLQKTXCrsKLKOp4StkTIgfvAYP2ipecDwspo/s480/processed-79485899-efb8-4022-8817-05444ad22cb0_H5NsFxGi.jpeg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="480" data-original-width="360" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhbUZw3vvR46St_iKeGNmmecNxMmQ4cg3g4-Qla2cUoB2PHGnJW1C6brgcVAZ4CgVi_uGEoh3EQBn9WOqR1odbPdNNsG5if_tVtxoFcPEa4EjlyH8KJD_01dYEgGT1HWqpsSnNlm5yahKQqQS5Kt89PImXmBLQKTXCrsKLKOp4StkTIgfvAYP2ipecDwspo/w300-h400/processed-79485899-efb8-4022-8817-05444ad22cb0_H5NsFxGi.jpeg" width="300" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Närbild av klockan. "Gjuten i Norrköping af Lars Öhman år 1823". <br />Foto: Beställaren. </td></tr></tbody></table><p></p><p class="MsoNormal"></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEjm1fvFOS0mhBDDOktPLmUPnT9nT_NQcKeENsFoDMe2jhuf__Ec70G0PJBOphHUx1EJ7UTiJUM3F-xCl7C4mDUmEvHXWrB7oOzxKrE_qNGaoLiu9arQ-d_CoEAtUFQRtDy8g5kXUrMEiavt-y90Ohy-HzkKOkj1j7si6Qsz8AYe6oKLT1O41l6zSec9YRQS" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img alt="" data-original-height="5472" data-original-width="3648" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEjm1fvFOS0mhBDDOktPLmUPnT9nT_NQcKeENsFoDMe2jhuf__Ec70G0PJBOphHUx1EJ7UTiJUM3F-xCl7C4mDUmEvHXWrB7oOzxKrE_qNGaoLiu9arQ-d_CoEAtUFQRtDy8g5kXUrMEiavt-y90Ohy-HzkKOkj1j7si6Qsz8AYe6oKLT1O41l6zSec9YRQS=w427-h640" width="427" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Renovering pågår. Klockstapeln på kullen. <br />Juni 2023.</td></tr></tbody></table><br /><br /><p></p><div><i><span style="font-size: 11pt;"><br /></span></i></div><p class="MsoNormal"><br /></p><br /><p><br /></p><p><br /></p>Östergötlands Museumhttp://www.blogger.com/profile/03987523381856627813noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8050044295869685642.post-11179225163864832352023-08-08T16:53:00.006+02:002023-08-08T16:55:53.303+02:00Bland treuddar i Ljummeskogen<p style="clear: both; text-align: center;"></p><div style="text-align: left;"><span style="font-family: arial;">Än är inte sommaren över, även och vinden viner utomhus och regnmolnen bara väntar på att få ge oss en ordentlig rotblöta. På samma sätt är det med årets Kulturguidningar – än har vi bara kommit halvvägs genom programmet. Fem kulturguidningar i serien återstår samt en guidning på Arkeologidagen 27/8. Den senare hör samman med Gustav Vasa. </span></div><div style="text-align: left;"><span style="font-family: arial;"><br /></span></div><div style="margin-left: 1em; margin-right: 1em; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEghSKtGwQF2PeR3c2CMl2Zi8h6xbQtSMfzJsi-jXTMyvP66sQaWoBSq6Z-BcoJjlY9hzppF-uLcNXEQ-EoZ6WcYP8N1vlXELcakSxa6x28i5qTXZL7GyeVkPKwuGX1pgQYOxrFQ2e0XenAkGt56ERklWY9WjuMfecmhxPC6iovoJTv_rDAhIKN5f5FXuyQN/s4000/Ljumme2.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><span style="font-family: arial;"><img border="0" data-original-height="3000" data-original-width="4000" height="480" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEghSKtGwQF2PeR3c2CMl2Zi8h6xbQtSMfzJsi-jXTMyvP66sQaWoBSq6Z-BcoJjlY9hzppF-uLcNXEQ-EoZ6WcYP8N1vlXELcakSxa6x28i5qTXZL7GyeVkPKwuGX1pgQYOxrFQ2e0XenAkGt56ERklWY9WjuMfecmhxPC6iovoJTv_rDAhIKN5f5FXuyQN/w640-h480/Ljumme2.JPG" width="640" /></span></a></div><span style="font-family: arial;"><div style="text-align: left;"><br /></div><div style="text-align: left;">Nu på lördag (12/8) visar vi ett järnåldersgravfält i Ljummeskogen, precis utanför Sonstorp invid vägen mot Grytgöl. Vi samlas kl 14.00 på den lilla grusvägen in till vänster ca 200 m norr om bebyggelsen i Sonstorp. Det är begränsat med parkeringsutrymme så bor du när ta gärna cykeln eller en promenad. </div><div style="text-align: left;"><br /></div></span><span style="font-family: arial;"><div style="text-align: center;"><span style="font-family: arial;"><img border="0" data-original-height="3000" data-original-width="4000" height="480" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi6eLLTiI9slpu5q5ZLVaPaB00Him2TRXc4YnPe51R7TJd6fBXhCV8YnaiNcUIk3yUQ1KDZIxjpYqNJLr-z2Le9guSVK3ksEzfYj06a_m-DNGXiz0OEps_Wb2UFuNItlbiQDP214_jlViYHmnHakqzojqPz68IES2IBeiI79k91aT2FsTNBnUZExsrp96fC/w640-h480/Ljumme%201.JPG" width="640" /></span></div><div style="text-align: left;"><br /></div><div style="text-align: left;">Gravfältet i Ljummeskogen ligger i en skogsbacke och består av 19 fornlämningar. Här finns runda och kvadratiska stensättningar, treuddar, resta stenar och en hålväg. I området finns dessutom spår efter kolning i form av ett par kolbottnar.</div></span><span style="font-family: arial;"></span><div style="margin-left: 1em; margin-right: 1em; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi6eLLTiI9slpu5q5ZLVaPaB00Him2TRXc4YnPe51R7TJd6fBXhCV8YnaiNcUIk3yUQ1KDZIxjpYqNJLr-z2Le9guSVK3ksEzfYj06a_m-DNGXiz0OEps_Wb2UFuNItlbiQDP214_jlViYHmnHakqzojqPz68IES2IBeiI79k91aT2FsTNBnUZExsrp96fC/s4000/Ljumme%201.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"></a><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi6eLLTiI9slpu5q5ZLVaPaB00Him2TRXc4YnPe51R7TJd6fBXhCV8YnaiNcUIk3yUQ1KDZIxjpYqNJLr-z2Le9guSVK3ksEzfYj06a_m-DNGXiz0OEps_Wb2UFuNItlbiQDP214_jlViYHmnHakqzojqPz68IES2IBeiI79k91aT2FsTNBnUZExsrp96fC/s4000/Ljumme%201.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"></a></div><p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"><span style="font-family: arial; text-align: center;"><div style="text-align: left;">Vi ses ute i kulturlandskapet</div></span><span style="font-family: arial; text-align: center;"><div style="text-align: left;">Ann-Charlott Feldt, arkeolog</div></span><span style="font-family: arial; text-align: center;"><div style="text-align: left;"><br /></div><div style="text-align: left;">Läs mer på Östergötlands museums <a href="https://ostergotlandsmuseum.se/aktiviteter/ " target="_blank">hemsida </a>eller <a href="http://Naturguidning.se">Naturguidning.se</a></div></span></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjs3ZK8Wu7t3g9yIvmMzq3nnUrGqj_Iv4B1cg8c1mnIdbfphc0yrMdB4f3sEunvwPOE9kBugTfWrJ81Ew-SmBcjqxXr9hU6cZEPM_YI_bPTcmHYJJ6Gk-ts-js3zAMbWxFKddTME5AeW6Q-OXFTz7LVacilC9rY26NkivPmhDRKS5uN4a3QTC3Eqp2t_pso/s1012/Guidning%20aug.png" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="299" data-original-width="1012" height="190" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjs3ZK8Wu7t3g9yIvmMzq3nnUrGqj_Iv4B1cg8c1mnIdbfphc0yrMdB4f3sEunvwPOE9kBugTfWrJ81Ew-SmBcjqxXr9hU6cZEPM_YI_bPTcmHYJJ6Gk-ts-js3zAMbWxFKddTME5AeW6Q-OXFTz7LVacilC9rY26NkivPmhDRKS5uN4a3QTC3Eqp2t_pso/w640-h190/Guidning%20aug.png" width="640" /></a></div></div><br /><br /><div><br /></div>Östergötlands Museumhttp://www.blogger.com/profile/03987523381856627813noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8050044295869685642.post-50031793622272828542023-06-12T15:14:00.004+02:002023-06-12T22:54:08.678+02:00Vård- och underhållsplan för Medevi brunn<div style="text-align: left;"><span style="font-family: arial;">Under våren har byggnadsantikvarierna vistats längre perioder i en av Östergötlands mest spännande kulturmiljöer - Medevi brunn. En ny vård- och underhållsplan ska tas fram som ska användas i skötseln av brunnens närmare 70 byggnadsminnesmärkta hus. Detta omfattar både dokumentation av åtgärdsbehov och bedömning av kulturhistoriska värden. <br /></span><span style="font-family: arial;">Medevi är Sveriges äldsta hälsobrunn, grundad 1678 av läkaren Urban Hjärne. Med sina många välbevarade byggnader kring den långa huvudgatan (”Stora gången”) ger Medevi brunn intryck av en liten förindustriell småstad, mitt ute på landsbygden. En stor del av bebyggelsen är uppförd eller ditflyttat under 1600- och 1700-talet. Ett exempel är den så kallade Ljungbyggningen som lär ha utgjort tidigare huvudbyggnad på Ljungs säteri. Även flera byggnader från 1800-talet förekommer, bl.a Högbrunnen från 1808 där gästerna går för att ”dricka brunn”.<br /></span><span style="font-family: arial;">Trots flera ändringar under årens lopp finns många spännande originaldetaljer kvar, t.ex. fönsterbeslag med s.k. ”bockhorn”, vilka var vanliga under 1700-talet. Interiört är Piperska byggningen från 1700-talet en av de mer välbevarade, med bl.a. marmorerade väggar och spisar samt handsmidda plattgångjärn från rokokoperioden.<br /></span><span style="font-family: arial;">/Johan Bergström, byggnadsantikvarie</span></div><p class="MsoNormal"><span style="font-family: arial;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal"><br /></p><table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh1jk7lgS083l8B6swNNKK6WCeDFVgcnvittR02283CJ5L5fOHRkv9VAubb1e0Lojv5OkkJ0DlCQ4Q5VD0SerGuq6HCzXvwIfX1T1aqhEkydHlcoWq4rsYC91cx6ngNu-wC6RemsfweZVpd8vYN9xl316LAsaYhUE3yudGivAVc2f-GOf4ZAiWzt5B9rw/s5472/IMG_5722.JPG" style="clear: left; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="3648" data-original-width="5472" height="376" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh1jk7lgS083l8B6swNNKK6WCeDFVgcnvittR02283CJ5L5fOHRkv9VAubb1e0Lojv5OkkJ0DlCQ4Q5VD0SerGuq6HCzXvwIfX1T1aqhEkydHlcoWq4rsYC91cx6ngNu-wC6RemsfweZVpd8vYN9xl316LAsaYhUE3yudGivAVc2f-GOf4ZAiWzt5B9rw/w565-h376/IMG_5722.JPG" width="565" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><p class="MsoNormal" style="text-align: center;"><i>”Stora gången”<o:p></o:p></i></p></td></tr></tbody></table><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><br /><table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: left; margin-left: 1em; text-align: left;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiVwrra-emsrB6Z5bv-52OBfXy1oH-zbIPVMd7cTpVyDtDwquT51Kh-wNI0YaKFM4RgBK9KL5tnpbu7MfaWbNUvAvmiqsVZrWRFH7nSxEJKx0qQw2L7HqDEBx9H2HBuY-Bx9X_5cU91nUn9ZDx0K7bTRrUBamTTVDhE3q_drqKn-PekMZFz9iddXY_t6A/s5221/IMG_5733.JPG" style="clear: left; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="3481" data-original-width="5221" height="374" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiVwrra-emsrB6Z5bv-52OBfXy1oH-zbIPVMd7cTpVyDtDwquT51Kh-wNI0YaKFM4RgBK9KL5tnpbu7MfaWbNUvAvmiqsVZrWRFH7nSxEJKx0qQw2L7HqDEBx9H2HBuY-Bx9X_5cU91nUn9ZDx0K7bTRrUBamTTVDhE3q_drqKn-PekMZFz9iddXY_t6A/w562-h374/IMG_5733.JPG" width="562" /></a><br /></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><p class="MsoNormal"><i>Den stora majoriteten av gästhusen på
Medevi är småskaliga till sin karaktär. Den gula hotellbyggnaden Intendenten
från 1853-55 är tydligt undantag. <o:p></o:p></i></p></td></tr></tbody></table><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjH5iLhhZUxDR7YG__UKQ838UNfPXpxZaHSfNdIamECtiwu-jZJOUkpfPsxt9GLlgJpe363fCeKAm7cAc4RSDA6rArAB44ShVKg66AEMsaSISJckC9J0lPYtvAL0surmp8xU3vAPHHNUUKlvqWAtT8gjbZjZF0vUjHcAIU8xB6azlGEuo6D4-IF6XuCmg/s4848/IMG_5748.JPG" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="3257" data-original-width="4848" height="387" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjH5iLhhZUxDR7YG__UKQ838UNfPXpxZaHSfNdIamECtiwu-jZJOUkpfPsxt9GLlgJpe363fCeKAm7cAc4RSDA6rArAB44ShVKg66AEMsaSISJckC9J0lPYtvAL0surmp8xU3vAPHHNUUKlvqWAtT8gjbZjZF0vUjHcAIU8xB6azlGEuo6D4-IF6XuCmg/w575-h387/IMG_5748.JPG" width="575" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><p class="MsoNormal"><i>Det s.k. ”Torget”. I bortre delen av
bilden ses den rosaputsade Ljungbyggningen vilken lär ha utgjort huvudbyggnad
på Ljungs säteri. Till höger den gulmålade Piperska byggningen. <o:p></o:p></i></p></td></tr></tbody></table><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><br /><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhUZ2uo9yBcaGKUpmUY29GJNKbWLpC5Xv9Po5NpkvquOUfTTeCh2GjBVN5oEPoaSY5RcnRu3bu7y78teCfdzhOBqPHXyZhiSPVai5EK9NWWnuRvEV7okJ5gRpWuBIRM2AQ9svPpXvhHat-GW4W1xKvQW0_ph6lYVNZ6i-2S8CLFXcm2c3DwHQHu1njU5w/s5472/IMG_8792.JPG" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="3647" data-original-width="5472" height="390" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhUZ2uo9yBcaGKUpmUY29GJNKbWLpC5Xv9Po5NpkvquOUfTTeCh2GjBVN5oEPoaSY5RcnRu3bu7y78teCfdzhOBqPHXyZhiSPVai5EK9NWWnuRvEV7okJ5gRpWuBIRM2AQ9svPpXvhHat-GW4W1xKvQW0_ph6lYVNZ6i-2S8CLFXcm2c3DwHQHu1njU5w/w586-h390/IMG_8792.JPG" width="586" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><p class="MsoNormal"><i>Brunnsparken med Högbrunnen till
höger. </i></p></td></tr></tbody></table><br /><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEii-AE4gW7GCltQPDnLki6AEFVpbRoYX-qXQ6ELSFaOjwUqrFzT5qBVaBk1USP_N4Rku2OVvu7jHqi9Gg0Lci5ga4R5L5kzlkSf-v3nEhFDcWM8TZO987LQdWp8r8nFKE_YpZy2CZ5CT9Qa05o4EnPthMCrgmvfXYpWlXgvYJPSLEjFhB1SADkIlQHQEA/s3080/IMG_5745.JPG" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="2109" data-original-width="3080" height="394" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEii-AE4gW7GCltQPDnLki6AEFVpbRoYX-qXQ6ELSFaOjwUqrFzT5qBVaBk1USP_N4Rku2OVvu7jHqi9Gg0Lci5ga4R5L5kzlkSf-v3nEhFDcWM8TZO987LQdWp8r8nFKE_YpZy2CZ5CT9Qa05o4EnPthMCrgmvfXYpWlXgvYJPSLEjFhB1SADkIlQHQEA/w577-h394/IMG_5745.JPG" width="577" /></a><br /></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><p class="MsoNormal"><i>Fönsterbeslag på Gamla
Granskogsbyggningen från 1700-talet med ”bockhorn”.<o:p></o:p></i></p></td></tr></tbody></table></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"> </div></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg5B1_e3AUt0Y5CDB6dW2_7QH6GD7mqz_vsQIWvRPbS_QYWpF5FRUI_FqAn0ATXClDWok9FE-L89gEli3ZjHiH_YMkMVqn_miXR_n6d-P5VrAecasYvO4LFH_dZJDUVCvVBviBLe7ybP5g8r13dYHa_IZ1IouZVd7dfvoRie7TAQApnD3cg6s4igNFUBw/s3919/PXL_20230411_111136327.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="2939" data-original-width="3919" height="432" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg5B1_e3AUt0Y5CDB6dW2_7QH6GD7mqz_vsQIWvRPbS_QYWpF5FRUI_FqAn0ATXClDWok9FE-L89gEli3ZjHiH_YMkMVqn_miXR_n6d-P5VrAecasYvO4LFH_dZJDUVCvVBviBLe7ybP5g8r13dYHa_IZ1IouZVd7dfvoRie7TAQApnD3cg6s4igNFUBw/w576-h432/PXL_20230411_111136327.jpg" width="576" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><p class="MsoNormal"><i>Salen i Piperska byggningen. <o:p></o:p></i></p></td></tr></tbody></table><br /><br /><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi3Rp5-F5MI08EmebytX1jGbqdJxpNMArMCNV_JQOhDBNa1vmQCk630lSbbv7zrhVHA9G-G7XyjMBDr6R9fVXXka4CAsNssTCCTC7V-_9BdjXZgBqJQNx7NZNb71y-9radt6Z5qerOKvZOgfJQtNWaj9_81KVgJ9OqvoNn-gBgd68QqpJS6BbhnN2eCvQ/s3527/PXL_20230411_112354036.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="2423" data-original-width="3527" height="387" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi3Rp5-F5MI08EmebytX1jGbqdJxpNMArMCNV_JQOhDBNa1vmQCk630lSbbv7zrhVHA9G-G7XyjMBDr6R9fVXXka4CAsNssTCCTC7V-_9BdjXZgBqJQNx7NZNb71y-9radt6Z5qerOKvZOgfJQtNWaj9_81KVgJ9OqvoNn-gBgd68QqpJS6BbhnN2eCvQ/w564-h387/PXL_20230411_112354036.jpg" width="564" /></a><br /></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><p class="MsoNormal"><i>Plattgångjärn från 1700-talet i
Piperska byggningen. <o:p></o:p></i></p></td></tr></tbody></table><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><br /><p class="MsoNormal"><br /></p><p class="MsoNormal"><br /></p><p class="MsoNormal"><br /></p><p class="MsoNormal"><br /></p><blockquote style="border: none; margin: 0px 0px 0px 40px; padding: 0px;"></blockquote> Östergötlands Museumhttp://www.blogger.com/profile/03987523381856627813noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8050044295869685642.post-56136085032638182372023-06-07T08:25:00.009+02:002023-06-07T08:29:44.422+02:00Lakvik stationshus renoveras <p>Lakvik stationshus renoveras och målas om under sommarmånaderna juni-juli. Eftersom Lakvik sökt bidrag till förvaltning av värdefulla kulturmiljöer följer byggnadsantikvarie projektet. På området bedriver museiföreningen Ritsen-Lakviks järnväg varsamhet. På den smalspåriga järnvägen (sträckan Norsholm - Åtvidaberg) kör föreningen ång- och diesellok och i det gamla väntrummet serveras fika. </p><p>Nuvarande Lakvik stationshus fungerade tidigare som Bersbo stationshus, och flyttades till Lakvik efter rivningshot 1972. Det "riktiga" Lakvik stationshus ligger ett stenkast bort och är idag privatägt. 1987 kunde stationshuset flyttas i sin helhet till den plats där den står idag. </p><p>Byggnaden är uppförd 1878 och invigdes 1879. Stationshuset har stora likheter med Åtvidabergs stationshus, byggt samma
år. Möjligen är arkitekten densamma till de båda stationshusen. Den
ursprungliga ritningen visar samma ritning för stationerna Storsjö och
Nelhammar, båda rivna. Ritningarna är inte signerade varför arkitekten i
nuläget är okänt.</p><p></p><p class="MsoNormal"><o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal"><o:p>Nu ska stationshuset underhållas med ny linoljefärg.</o:p></p><p class="MsoNormal"><o:p><br /></o:p></p><p class="MsoNormal"><o:p><b>Byggnadsantikvarie</b></o:p></p><p class="MsoNormal"><o:p><b>Maria Klint </b></o:p></p><p class="MsoNormal"></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEi86oac-XCLBIjgBbe0I8D-sEYTOR4u1C7GqNUBzn2GaBMEWIFsueWwPzsHxytA3FOR7sesqGkMoT7zzdarGiDOrSNSKJOC90qj9sxsqFmQqfSzw1hTtHopsf9tzzx67molzPRRfJFU5P1qnWnUtrpDWZp7GJdGzlwSKiTcMPVDwRqu8jBP40GZblHx2A" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img alt="" data-original-height="600" data-original-width="827" height="464" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEi86oac-XCLBIjgBbe0I8D-sEYTOR4u1C7GqNUBzn2GaBMEWIFsueWwPzsHxytA3FOR7sesqGkMoT7zzdarGiDOrSNSKJOC90qj9sxsqFmQqfSzw1hTtHopsf9tzzx67molzPRRfJFU5P1qnWnUtrpDWZp7GJdGzlwSKiTcMPVDwRqu8jBP40GZblHx2A=w640-h464" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><i style="background-color: white; text-align: left;"><span style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; font-size: 11pt;">Järnvägsstationen Bersbo (nuvarande Lakvik stationshus) är vid fotografiets tidpunkt 1897 troligtvis rödmålat </span></i><i style="background-color: white; text-align: left;"><span style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; font-size: 11pt;">med vita knutar och foder.<br />Foto: Johan Emanuel Thorin.<br /></span></i><i><span style="background: white; font-size: 11pt;"><br /><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEjkvu9Ah2BlOCdsGZ-ICUqRuye22MNPAdggp204aDhvKTkM5cQiQhK6qQSAaynTPKBDtvB2oe28GowjZd7fM9n8tchF5giZHtkPDkg3p01ObWy34ZypT_fNlaDd1wFiEtwxBYfaLNhFPb0u9UqNppYjoeW3LE5U9N22Pof1qinHIcS2DJKqVnNQlCwt4w" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img alt="" data-original-height="463" data-original-width="834" height="357" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEjkvu9Ah2BlOCdsGZ-ICUqRuye22MNPAdggp204aDhvKTkM5cQiQhK6qQSAaynTPKBDtvB2oe28GowjZd7fM9n8tchF5giZHtkPDkg3p01ObWy34ZypT_fNlaDd1wFiEtwxBYfaLNhFPb0u9UqNppYjoeW3LE5U9N22Pof1qinHIcS2DJKqVnNQlCwt4w=w640-h357" width="640" /></a><br /></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><i style="text-align: left;"><span style="background: white; font-size: 11pt;"><i style="font-size: medium; text-align: center;"><span style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; font-size: 11pt;">Samma vy som bilden ovan.<br />Bersbo station. Här är taket klätt med tegel och panelen ljusmålad.<br /></span></i><i style="font-size: 11pt;"><span style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; font-size: 11pt;"><i style="font-size: medium; text-align: center;"><span style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; font-size: 11pt;"> Bild hämtad från Smalspårsarkivet.</span></i></span></i><br /><br /></span></i></td></tr></tbody></table></span></i></td></tr></tbody></table><div style="text-align: center;"><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEg27eJAq5e3f0wSxcrH-JxK_-mRAIuPmx0RwpBuLSH5kfNSrSmJvtdpjSjFKjrBrBlbvnfMxAfoRnmRbAl_oCqCkIuGE1bEkOE07xTiVhS_hyvF388MzF-TN72VcrFGSyrrEpfFlmW-MJ7_vpkdAtkMnRKPkluT64zgdOULPEXkxBzvMVihxlHKGHGunw" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img alt="" data-original-height="3648" data-original-width="5472" height="426" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEg27eJAq5e3f0wSxcrH-JxK_-mRAIuPmx0RwpBuLSH5kfNSrSmJvtdpjSjFKjrBrBlbvnfMxAfoRnmRbAl_oCqCkIuGE1bEkOE07xTiVhS_hyvF388MzF-TN72VcrFGSyrrEpfFlmW-MJ7_vpkdAtkMnRKPkluT64zgdOULPEXkxBzvMVihxlHKGHGunw=w640-h426" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><i>Lakvik stationshus, inför renovering. </i></td></tr></tbody></table></div><div style="text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEgI_RcSGTuxIk0ghDJAVjqnOuAf9XtqF1UpwXJi3kyXyy1J_Lb4voL7yifQfr3Jy4xRRC4m5c5ve3hzmySD8bcU7qLihew91dEBf9UxfYETTJMXNm04QVKppX-UsKWdbqoa6jybIjAA4Zl-4fBJsN6nkdIkiSNHdkXVXTTxZSfBxzBbm3hKV3dw3vN1gg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img alt="" data-original-height="3648" data-original-width="5472" height="426" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEgI_RcSGTuxIk0ghDJAVjqnOuAf9XtqF1UpwXJi3kyXyy1J_Lb4voL7yifQfr3Jy4xRRC4m5c5ve3hzmySD8bcU7qLihew91dEBf9UxfYETTJMXNm04QVKppX-UsKWdbqoa6jybIjAA4Zl-4fBJsN6nkdIkiSNHdkXVXTTxZSfBxzBbm3hKV3dw3vN1gg=w640-h426" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><p class="MsoNormal"><i><span style="font-size: 11pt; mso-bidi-font-size: 12.0pt;">Vänthallen i stationshuset.
Interiören är varsamt renoverad med </span></i><i><span style="font-size: 11pt; mso-bidi-font-size: 12.0pt;">tidstypiska detaljer och
möbler. </span></i></p></td></tr></tbody></table><br /><br /></div><p></p><p></p>Östergötlands Museumhttp://www.blogger.com/profile/03987523381856627813noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8050044295869685642.post-87298342673635106152023-06-01T10:34:00.005+02:002023-06-01T10:34:28.244+02:00Boplatslämningar och gravar i Näsby<p><span style="font-family: arial;"></span></p><p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhjQwyqE_czQiRd4GOuKxi-PSHgv2eeZKmowYA3XukvdcTVdIJUXlMO4zhY-mU4vf1jbScoNm3b9CjwwJkoeJwdbzSsiSgwFagwT6RO3xQt2INf6wtNaDeVjeC9MGb-F6FEgcAQk_4e5mey-g9g1NsqXG8FiJVMcSMOl1X8pL67YrOuLgY1OZgO7e2GBQ/s4032/Bild%203.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="3024" data-original-width="4032" height="480" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhjQwyqE_czQiRd4GOuKxi-PSHgv2eeZKmowYA3XukvdcTVdIJUXlMO4zhY-mU4vf1jbScoNm3b9CjwwJkoeJwdbzSsiSgwFagwT6RO3xQt2INf6wtNaDeVjeC9MGb-F6FEgcAQk_4e5mey-g9g1NsqXG8FiJVMcSMOl1X8pL67YrOuLgY1OZgO7e2GBQ/w640-h480/Bild%203.jpg" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 14.6667px;">Skärvstenshögen/gravhögen med urnegravarna under undersökning.</span></td></tr></tbody></table></p><p><span style="font-family: arial;">Under april och maj i år har vi undersökt gravar och boplatslämningar i Näsby mellan Linköping och Ekängen. Lämningarna sträcker sig från stenåldern till brons- och/eller järnåldern. Dateringarna är ännu osäkra, då vi inte hunnit få några C14-dateringar. </span></p><p><span style="font-family: arial;">Boplatslämningarna utgjordes av stolphål, härdar, gropar m m. Uppe på en svag höjd fanns gravgömmor utan markeringar ovan mark. Gravgömmorna var brandgravar, d v s kremeringar med små bitar brända ben. Där fanns även en stensättning med gravgömmor. </span></p><p><span style="font-family: arial;"></span></p><p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjDsasB_Ntp8AKSUQYASFg_u3c66pp102CQwl8DwyzIEXUC6pfl1wVZxnd3lbECqc6lSUNbYCkvfzsk-8Gafd_GkV9-iLK0TuAnW9Gs_4t3-Pv6S4jXD2aBERntoLthA_ootBAj5nfI3W681wKIAjSZdd9yPh5MftbAJUXtrGuh3cSxDU_l_gzckTwVeg/s4032/Bild%201.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="3024" data-original-width="4032" height="480" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjDsasB_Ntp8AKSUQYASFg_u3c66pp102CQwl8DwyzIEXUC6pfl1wVZxnd3lbECqc6lSUNbYCkvfzsk-8Gafd_GkV9-iLK0TuAnW9Gs_4t3-Pv6S4jXD2aBERntoLthA_ootBAj5nfI3W681wKIAjSZdd9yPh5MftbAJUXtrGuh3cSxDU_l_gzckTwVeg/w640-h480/Bild%201.jpg" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: "Calibri",sans-serif; font-size: 11.0pt; line-height: 107%; mso-ansi-language: SV; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">Botten
till den första urnan vi hittade, nyss framtagen.<br /></span></td></tr></tbody></table></p><p><span style="font-family: arial;">Under slutspurten av grävningen tog vi oss an den sista stenhögen på platsen. Den visade sig vara en skärvstenshög. Den bestod av sten som blivit skärvig och skörbränd genom upphettning. Stenarna kan vara både hushållsavfall och ha kommit från eldstäder och kokgropar, men kan även ha uppstått i mer rituella sammanhang.</span></p><p></p><p><span style="font-family: arial;">Även skärvstenhögen innehöll gravar. Där fanns två gravar i form av urnor med brända ben. Den ena påträffades i skärvstensfyllningen, medan den andra tycks ha anlagts före skärvstenshögens uppförande. </span></p><p style="text-align: left;"><span style="font-family: arial;"><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEifCLPbi9Vo0K-FC7XFaZdvtz6tjh3R9gwejOn9vJx4oe5WFGoCmCiH1jdOIsAOckUScfM0fEKSnaCZwjLnyLdKM_vZwz8HTG5YTFHfakxMvbBDsSgInwXewZDzKxstZp5KhXNBXn7XCa_z1CRmCyYGd20eORIwOh80LJa-dRf2LEeiUTwgvUFNxzvaCA/s4032/Bild%202.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="3024" data-original-width="4032" height="480" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEifCLPbi9Vo0K-FC7XFaZdvtz6tjh3R9gwejOn9vJx4oe5WFGoCmCiH1jdOIsAOckUScfM0fEKSnaCZwjLnyLdKM_vZwz8HTG5YTFHfakxMvbBDsSgInwXewZDzKxstZp5KhXNBXn7XCa_z1CRmCyYGd20eORIwOh80LJa-dRf2LEeiUTwgvUFNxzvaCA/w640-h480/Bild%202.jpg" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: "Calibri",sans-serif; font-size: 11.0pt; line-height: 107%; mso-ansi-language: SV; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">Johanna
Kantak penslar fram den andra urnan.<br /><br /></span></td></tr></tbody></table></span></p><div><span style="font-family: arial;">På platsen fanns även stora mängder röjningssten som ansamlats under en längre tids odling av åkrarna intill. I ett skikt under all sten hittade vi även lämningar från stenåldern. Det rör sig om rester efter redskapstillverkning i form av s k kärnor och avslag av kvarts.</span></div><div><span style="font-family: arial;"><br /></span><span style="font-family: arial;">Nu väntar vi på dateringar och andra analysresultat.<br /></span><span style="font-family: arial;">Anders Olofsson och Johanna Kantak, arkeologer</span></div><p></p><div><br /></div>Östergötlands Museumhttp://www.blogger.com/profile/03987523381856627813noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8050044295869685642.post-74619301276873837922023-05-22T13:32:00.003+02:002023-08-21T10:59:32.967+02:00Häng med arkeologen till gravfält, borgar och boplatser!<p><span style="font-family: arial;"></span></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh8r7MXZ2lcQTFf62KSij28Bks8Ry_qJGd4KCHHS_QnGWv-NH9aPza_tSQqV1J7SlUDzkpvDKWYFmH0wBZavQqXZSH81k9IiSt6wi9Oq2slraOvN83jKCcKFkR6nsyBu9y_pb1O42OnrqvCRu9M9n7Tl8IYvIdRR2suQpp2u_0lH5pH_NgAFSoMTDQmRA/s3264/Ryckelsby.JPG" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="2448" data-original-width="3264" height="480" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh8r7MXZ2lcQTFf62KSij28Bks8Ry_qJGd4KCHHS_QnGWv-NH9aPza_tSQqV1J7SlUDzkpvDKWYFmH0wBZavQqXZSH81k9IiSt6wi9Oq2slraOvN83jKCcKFkR6nsyBu9y_pb1O42OnrqvCRu9M9n7Tl8IYvIdRR2suQpp2u_0lH5pH_NgAFSoMTDQmRA/w640-h480/Ryckelsby.JPG" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Stensträngarna bildar en fägata i Ryckelsby.</td></tr></tbody></table><p></p><p><span style="font-family: arial;">Nu är det dags igen. Nu är programmet klart för årets kulturguidningar på intressanta platser runt om i landskapet. Våra guidningar startar redan på pingstdagen med ett fint äldre järnålderslandskap i Ryckelsby, som ligger mellan Boxholm och Väderstad. Programmet avslutas den 16.e september med den medeltida borgruinen Svaneholm i Västra Harg. </span></p><p></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiWJKuIQaQhXNPFGSl1iAWyRA4gwJiPT621NO-mVXqCZf6gtz9nj3XPpCjogpiasPix4YCwIIvOHTZgU8S7whGmDZCqoWiD8ZOAEBUg0xhMMuFSpmFVtJLCjNDtFe8zjdEtsqCHcM0pj4YKRg21JXYEJ30CxlpUFvYkdgeWs0JnjwqnyXUXcsnzp5ZsIw/s2592/Aska2.JPG" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1944" data-original-width="2592" height="480" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiWJKuIQaQhXNPFGSl1iAWyRA4gwJiPT621NO-mVXqCZf6gtz9nj3XPpCjogpiasPix4YCwIIvOHTZgU8S7whGmDZCqoWiD8ZOAEBUg0xhMMuFSpmFVtJLCjNDtFe8zjdEtsqCHcM0pj4YKRg21JXYEJ30CxlpUFvYkdgeWs0JnjwqnyXUXcsnzp5ZsIw/w640-h480/Aska2.JPG" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Askahögen gömmer på minnen från vikingatiden.<br /><br /></td></tr></tbody></table><span style="font-family: arial;">Sammanlagt genomför vi tio kulturguidningar i samarbete med Länsstyrelsen Östergötland. Dessutom finns en elfte guidning i programmet - på Kungshögabacken i Mjölby. Den hänger samman med att Gustav Vasa valdes till kung för 500 år sedan, något som uppmärksammas på museer runt om i landet.</span><p></p><p><span style="font-family: arial;"></span></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiYGTMKy1f_SckhNbl3ANtkXJnQ13BBigpFPep0F7OYBypQ5iu0qUpqK-tUZmpbJp-S1p9GPUQ3V2Zj1O2MB495_iKjy3LDtnByL_1TfiZXl9GIa-yMui4qlZspQonQrzni2RrQrCcqj10RTYIn732XpmkMaTtuz8Z2Wi7uLBMRhobQXmBtcTXOsGFqhw/s1837/Mogata%20L.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1223" data-original-width="1837" height="426" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiYGTMKy1f_SckhNbl3ANtkXJnQ13BBigpFPep0F7OYBypQ5iu0qUpqK-tUZmpbJp-S1p9GPUQ3V2Zj1O2MB495_iKjy3LDtnByL_1TfiZXl9GIa-yMui4qlZspQonQrzni2RrQrCcqj10RTYIn732XpmkMaTtuz8Z2Wi7uLBMRhobQXmBtcTXOsGFqhw/w640-h426/Mogata%20L.jpg" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">På runstenen vid Hov i Mogata berättas om Germund, Anund och Sote.</td></tr></tbody></table><p></p><p><span style="font-family: arial;">Följ med ut och lär känna Östergötlands fornlämningar! I tabellen ser du datum och platser. En närmare beskrivning av guidningarna och hur man hittar dit finns både på <a href="https://ostergotlandsmuseum.se/aktiviteter/" target="_blank">museets hemsida</a> och på <a href="https://www.naturguidning.se/" target="_blank">Östergötlands natur- och kulturguidningar</a>. Guidningarna är gratis.</span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="font-family: arial;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhYoFDbQsdAU2ff-ZkFPmQCkHdAbiBEO3y5qP-Y00xH0s2y_zL5yrD_jMJ1qtZZRsSLJKD4LellbUvTnPoQOhs2fSyTvss46V5QcTMGMYkvsFP1AyNNvX7-OUxAVswPImuMFRpjNP1JSV8jLWLS3RVujcgt9VtMviJy7fQ4fDsQAZYuxXXPNN5Ix6BClw/s581/NoKtabell.png" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="243" data-original-width="581" height="268" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhYoFDbQsdAU2ff-ZkFPmQCkHdAbiBEO3y5qP-Y00xH0s2y_zL5yrD_jMJ1qtZZRsSLJKD4LellbUvTnPoQOhs2fSyTvss46V5QcTMGMYkvsFP1AyNNvX7-OUxAVswPImuMFRpjNP1JSV8jLWLS3RVujcgt9VtMviJy7fQ4fDsQAZYuxXXPNN5Ix6BClw/w640-h268/NoKtabell.png" width="640" /></a></span></div><p></p><p><span style="font-family: arial;">Vi ses ute i kulturlandskapet!<br /></span></p><p><span style="font-family: arial;">Ann-Charlott Feldt, arkeolog</span></p><p><span style="font-family: arial;"><br /></span></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjKmh5ld8nUYESvbmjazDy9nFtwYvYc1yGLZvc2p4qhXxQVx3Jbn595PszwQxFpoO2GEQ6NP40vKpAbVBcoZ2aMah1g10-SI7gavZoA0g1f3mGLoRy3ccpegP37rwHdJ8Bu9F6UGRbZUcjhGaU7YhHjHOQ2wPd-uNcX7mboLPjQS6t9q6c0JCpK46tflA/s1600/Ljumme%20L.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1200" data-original-width="1600" height="480" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjKmh5ld8nUYESvbmjazDy9nFtwYvYc1yGLZvc2p4qhXxQVx3Jbn595PszwQxFpoO2GEQ6NP40vKpAbVBcoZ2aMah1g10-SI7gavZoA0g1f3mGLoRy3ccpegP37rwHdJ8Bu9F6UGRbZUcjhGaU7YhHjHOQ2wPd-uNcX7mboLPjQS6t9q6c0JCpK46tflA/w640-h480/Ljumme%20L.jpg" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">I Ljummeskogen vid Sonstorp finns järnåldersgravar bland granarna.</td></tr></tbody></table><p></p><div><br /></div>Östergötlands Museumhttp://www.blogger.com/profile/03987523381856627813noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8050044295869685642.post-53547307349991939442023-04-14T13:07:00.002+02:002023-06-01T10:36:40.358+02:00Linköpings slott bjuder på nya överraskningar<p><span style="font-family: arial;">För
en tid sedan fick vi in ett litet uppdrag i Linköpings slottsträdgård. Det var
stopp i en dagvattenledning som gick från en dagvattenbrunn och ett av slottets
stuprör. Ingen visste riktigt vart ledning gick men trodde att det kunde finnas
en stenkista i närheten. Men som vi vet sedan tidigare så bjuder slottet i
Linköping ofta och gärna på överraskningar. Det dyker nästan alltid upp något
nytt som vi inte känt när vi sätter spaden (eller i det här fallet grävskopan)
i jorden eller slår hammaren i väggen.</span></p><p></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjtGYQ816FvNRBYOYQHTY_n86dUHpPGbfOIb67qg7FAEXsQ86Qp0RYPSqC7s0Bf4Hize3mt8vx6KdyLEe2jJ86HCqP2x2WOUTQU9MSHrYV97SVOV6_3T7qhtnLdmY-38EHjluLMM4u3mJZdl1cY0JusVxpchfscONpDElH5QJl9okjvKSXBk1b15DPXkg/s4000/DSC_1651.JPG" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="3000" data-original-width="4000" height="480" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjtGYQ816FvNRBYOYQHTY_n86dUHpPGbfOIb67qg7FAEXsQ86Qp0RYPSqC7s0Bf4Hize3mt8vx6KdyLEe2jJ86HCqP2x2WOUTQU9MSHrYV97SVOV6_3T7qhtnLdmY-38EHjluLMM4u3mJZdl1cY0JusVxpchfscONpDElH5QJl9okjvKSXBk1b15DPXkg/w640-h480/DSC_1651.JPG" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Det är dagvattenledningen till stupröret närmast i bild som fått stopp. <br />I bakgrunden, bakom det röda staketet, finns Yttre borggården och Slottsparken.</td></tr></tbody></table><span style="font-family: arial;"><br /></span><p></p>
<p class="MsoNoSpacing"><span style="font-family: arial;">Under
veckan har vi grävt ett schakt från stupröret och ut från väggen för att undersöka
vart ledningen tar vägen. Ganska snart började det dyka upp raseringslager med
murbruk, krossat taktegel och tegelstenar. Det var rivningsmassor från någon byggnad
i närheten som använts som utfyllnad i trädgårdshörnet närmast slottet och Yttre
borggården.</span></p>
<p class="MsoNoSpacing"><span style="font-family: arial;">Under
rivningsmassorna dök det upp något annat – några stora klumpar med gråstenar murade
med kalkbruk. Det var rester efter en raserad mur men äldre än rivningsmassorna.
När vi breddade schaktet i vår jakt på dagvattenledningen fick vi förklaringen
till de murade klumparna. Ledningen var grävd tvärs igenom en gammal grundmur.
Det var en mur som ingen kände till. Klumparna var bitar av muren
som hackats bort när man lade ner ledningen någon gång på 1950- eller 60-talet.
Då hade det inte gjorts någon dokumentation. När man väl fått ledningen på
plats hade man bara fyllt igen schaktet med de massor som man grävt upp.</span></p><p class="MsoNoSpacing"><span style="font-family: arial;"></span></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEifGrk7dxH9A3SwmQlmfW1GXKGCCzfeq11QaukPRZoXDcQR3u6C54O2-2zR-ee7lpceSKFxDkXEnNL0wI_fHITPR4uxAWpcKzgGU8PkuPKUN3qzqq4TvsXU6KryAtuTYgHLfwD8HlU-tE6NCYigrqLRDm7LB6y8HcIuo5-t1uyEJHzRGMw9xy1999pgFw/s4032/20230413_121725.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="2268" data-original-width="4032" height="360" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEifGrk7dxH9A3SwmQlmfW1GXKGCCzfeq11QaukPRZoXDcQR3u6C54O2-2zR-ee7lpceSKFxDkXEnNL0wI_fHITPR4uxAWpcKzgGU8PkuPKUN3qzqq4TvsXU6KryAtuTYgHLfwD8HlU-tE6NCYigrqLRDm7LB6y8HcIuo5-t1uyEJHzRGMw9xy1999pgFw/w640-h360/20230413_121725.jpg" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Här syns muren och i botten av schaktet skymtar <br />dagvattenledningen som är grävd rakt genom muren.</td></tr></tbody></table><p></p>
<p class="MsoNoSpacing"><span style="font-family: arial;">Muren
är en stadig konstruktion som går nästan vinkelrätt ut från slottsfasaden. Än
är jag inte riktigt på det klara huruvida den är byggd mot fasadmuren eller om
fasaden är byggd ovanpå muren. Det hoppas jag ska bli tydligare nästa vecka. Det
är en viktig detalj eftersom vi vet dateringen av den delen av fasaden. Den
tillhör den byggnad som biskop Henrik Tidemansson uppförde på biskopsgården under
1480-90-talen. Bara ett tiotal meter norr om den nya muren har vi tidigare
undersökt en <a href="http://arkeologiostergotland.blogspot.com/2012/08/slottstradgarden-gomde-en-medeltida_22.html" target="_blank">torngrund </a>som kan dateras till första hälften av 1400-talet. Kan
den här muren vara från samma tid? Det finns i alla fall ingen byggnad på platsen
när den äldsta kartan över Linköping ritas 1651.</span></p><p class="MsoNoSpacing"><span style="font-family: arial;"></span></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEio7orW2W4EiRurVkBIA06B5Qz0DI8VjbvkGqtb4u9DLAdWO19Fd48NThuYaTV_wDgIz_KJGTklTpAh6d14RCjiAmP9MpjyJlMudhTejcojuVXGvqQCwF5GBztb5k4CD18NLKLVbR0MhqeJAZQeWvQwm7qCvN_ntU22HyRPW5IVMW4TkIMP4OC4VzUshA/s1541/Link%C3%B6ping%201651%20Vdel.JPG" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1265" data-original-width="1541" height="526" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEio7orW2W4EiRurVkBIA06B5Qz0DI8VjbvkGqtb4u9DLAdWO19Fd48NThuYaTV_wDgIz_KJGTklTpAh6d14RCjiAmP9MpjyJlMudhTejcojuVXGvqQCwF5GBztb5k4CD18NLKLVbR0MhqeJAZQeWvQwm7qCvN_ntU22HyRPW5IVMW4TkIMP4OC4VzUshA/w640-h526/Link%C3%B6ping%201651%20Vdel.JPG" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Utsnitt ur stadsplanen från 1651 som visar slottet och <br />byggnaderna intill. Den "nya" muren hittade vi vid den blå pilen.</td></tr></tbody></table><p></p>
<p class="MsoNoSpacing"><span style="font-family: arial;">Stenkistan,
som vi trodde skulle finnas, lyser med sin frånvaro. Troligen går
dagvattenledningen från stupröret vidare bort till dammen i slottsträdgårdens
västra del. Nu har jag fått en paus från fältarbetet i väntan på att en spolbil
ska komma nästa vecka och spola rent i röret. Under tiden passar jag på att ta
hand om murbruksproverna från den ”nya” muren och leta i arkivet i en
dokumentation som gjordes av Bengt Cnattingius i samband med renoveringarna av
slottet på 1930-talet. Kanske såg han en skymt av muren och kanske har han
några bra tankar i sina anteckningar som finns sparade i vårt arkiv.</span></p>
<p class="MsoNoSpacing"><span style="font-family: arial;">Nu är
det många frågor som snurrar. När byggdes muren? Är det ett hus eller kanske en
äldre trädgårdsmur? Om det är ett hus (vilket är troligast) – är det då den
norra eller södra väggen av huset vi hittat? Jag hoppas på att hitta några svar
när vi fortsätter arbetet nästa vecka.</span></p><p class="MsoNoSpacing"><span style="font-family: arial;">Fortsättning följer när jag vet mer.</span></p><p class="MsoNoSpacing"><span style="font-family: arial;">Ann-Charlott Feldt, arkeolog</span></p>Östergötlands Museumhttp://www.blogger.com/profile/03987523381856627813noreply@blogger.com5tag:blogger.com,1999:blog-8050044295869685642.post-4904613179092540502023-02-02T16:30:00.003+01:002023-06-01T10:37:18.376+02:00Varmt och skönt och modernt på 1600-talet<p><span style="font-family: arial;"></span></p><p><span style="font-family: arial;"><span style="font-family: arial;"><br /></span></span></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgFKanIhkjkHbc-l3QX54M8ACUbIe85rFzJJziSdTg_wdfyYpllN37rGrXHJGLM1iAC8YTvpdEbgXtTXJ40YLu2d7WPuLLZAYrQBwEqAcIl-9p5kxYcdCd-8WHph_XUSV8YBNiTZNUcMtbH47R8K5uziRO1Qj_yDB5UmCSKktj1qJrkL0lgdHLZjfuhyA/s4000/DSC_1489.JPG" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="3000" data-original-width="4000" height="480" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgFKanIhkjkHbc-l3QX54M8ACUbIe85rFzJJziSdTg_wdfyYpllN37rGrXHJGLM1iAC8YTvpdEbgXtTXJ40YLu2d7WPuLLZAYrQBwEqAcIl-9p5kxYcdCd-8WHph_XUSV8YBNiTZNUcMtbH47R8K5uziRO1Qj_yDB5UmCSKktj1qJrkL0lgdHLZjfuhyA/w640-h480/DSC_1489.JPG" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Kakel från kvarteret Stenhuset i Norrköping.</td></tr></tbody></table><span style="font-family: arial;"><br />Den här veckan har vi på museet besök av två forskare som
studerar de reliefkakel från 1600-talet som finns i
våra samlingar. Annika Jeppsson och Göran Tagesson arbetar i projektet <i>Hus och sociala praktiker i svenska städer
1600-1850</i> vid Uppsala universitet. Projektet är tvärvetenskapligt och
finansieras av Vetenskapsrådet. Inom projektet arbetar man med frågor kring
husbyggande, hushåll, stadsgårdar och byggnadskultur. Förutom Linköping och
Norrköping studeras även Kalmar, Jönköping och Vadstena.</span><p></p><p class="MsoNormal"><span style="font-family: arial;"><o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: arial;"></span></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgxhko2Pp9IoWCri9IWTydd23Ve1n1l6rvulyEnNFYmKDEPars-BpuzL5frNv9zHCObZqd7_dO5vhrSca8_lZ1lq21CGgyfL-RqmWBQGYuIyl86liFpuGbJNSEwO7k7fekwymkvgr7BwPR0gbrjHyR9JPE2c0Kx4K0ciQxxeXdWAN2GnZIKRvkrKPwMfA/s4000/DSC_1496.JPG" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="3000" data-original-width="4000" height="480" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgxhko2Pp9IoWCri9IWTydd23Ve1n1l6rvulyEnNFYmKDEPars-BpuzL5frNv9zHCObZqd7_dO5vhrSca8_lZ1lq21CGgyfL-RqmWBQGYuIyl86liFpuGbJNSEwO7k7fekwymkvgr7BwPR0gbrjHyR9JPE2c0Kx4K0ciQxxeXdWAN2GnZIKRvkrKPwMfA/w640-h480/DSC_1496.JPG" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Göran Tagesson och Annika Jeppsson registrerar kakel.</td></tr></tbody></table><p></p><p class="MsoNormal"><span style="font-family: arial;">En liten del av projektet berör just husens uppvärmning och
därmed kakelugnarna. I våra samlingar finns många kakelskärvor och enstaka hela
kakel som grävts fram vid arkeologiska undersökningar i de östgötska städerna. En gång var
dessa kakel och kakelskärvor delar av stiliga glaserade kakelugnar med motiv i
relief. </span></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><img border="0" data-original-height="1455" data-original-width="2864" height="326" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhTZAi4EZ3JbqPbepoibXWy96uVGqV-WISgvMh2N4mtd7yKj7unQ-MURyHVM00uR_KQUhmvoDmBioNdJc2ATJF7y3mHFjHstBHSBvJIJyM4sz5ukiEPx8BttHJsye_ABOpi8GlhU6vzuF2iviM8mpkYB350qnBZliEpfZHqhTsRW8OhB2o-nDsv1A6BYg/w640-h326/DSC_1494.JPG" style="margin-left: auto; margin-right: auto;" width="640" /></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Ett kakelugnskrön från kvarteret Dalkarlen i Norrköping</td></tr></tbody></table><p class="MsoNormal"><span style="font-family: arial;">Det finns många och varierande motiv såsom olika blommor, växtrankor,
portiker, vapensköldar, djur, människofigurer av olika slag och mytologiska
eller religiösa motiv. </span><span style="font-family: arial;">Annika och Göran registrerar de olika typerna av motiv som
förekommer på 1600-talskakel från utgrävningar i Norrköping och Linköping. Det
finns bland annat fina kakel från utgrävningar vid Louis de Geers stenhus i Norrköping och från kvarteret Ekollonet i Linköping </span><span style="font-family: arial;">i våra samlingar.</span></p><p class="MsoNormal"><span style="font-family: arial;">Ann-Charlott Feldt, arkeolog</span></p><p class="MsoNormal"><span style="font-family: arial;">Vill ni läsa mer om kakel finns en rapport <a href="https://www.academia.edu/12625052/Kakel_och_kakelugnar_i_fyra_tidigmoderna_st%C3%A4der_Rapport_fr%C3%A5n_ett_forskningsprojekt_2010_2014" target="_blank">här</a>. </span></p><p class="MsoNormal"><span style="font-family: arial;"><br /></span><span style="font-family: arial;"></span></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgZztJ3mWqKaZO7r__XaLSZiHYOr3T60L4SvrphLBWrmWI6sqf8aIQnmApNn5_piTPBDRthFs4otpg2TzAvmdXObEMFQ9X5eMI92Yt8jn6tO0T9sZzpYOjl-mWQQhBn7PvKKGfPxz4Fh3ikr1Vdh_KUJdx5pFdiPmkab2VXx1mph6t3b9--KzwKlJmavQ/s2995/DSC_1501.JPG" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><span style="color: black; font-family: arial;"><img border="0" data-original-height="2192" data-original-width="2995" height="468" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgZztJ3mWqKaZO7r__XaLSZiHYOr3T60L4SvrphLBWrmWI6sqf8aIQnmApNn5_piTPBDRthFs4otpg2TzAvmdXObEMFQ9X5eMI92Yt8jn6tO0T9sZzpYOjl-mWQQhBn7PvKKGfPxz4Fh3ikr1Vdh_KUJdx5pFdiPmkab2VXx1mph6t3b9--KzwKlJmavQ/w640-h468/DSC_1501.JPG" width="640" /></span></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: arial;">Två kakelskärvor från samma list.</span></td></tr></tbody></table><p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhTZAi4EZ3JbqPbepoibXWy96uVGqV-WISgvMh2N4mtd7yKj7unQ-MURyHVM00uR_KQUhmvoDmBioNdJc2ATJF7y3mHFjHstBHSBvJIJyM4sz5ukiEPx8BttHJsye_ABOpi8GlhU6vzuF2iviM8mpkYB350qnBZliEpfZHqhTsRW8OhB2o-nDsv1A6BYg/s2864/DSC_1494.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"></div></div></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj1WJs6pAUpeCxyfueXxpUajXCu0xYQeNlDm-z2OUQyzWFoW0EnZFtspls140tIyTUCZhHPDyQUgs46qm-vMqtD-CerSEyRctwUScMFIhv3zIJp8gK5dxst5QTQklilkMae-oUGY13gaK1LHmuxbljAie4nBVWCEbhbkGRsMNOdm_gilGqid7XvkEXS0w/s4000/DSC_1499.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="3000" data-original-width="4000" height="480" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj1WJs6pAUpeCxyfueXxpUajXCu0xYQeNlDm-z2OUQyzWFoW0EnZFtspls140tIyTUCZhHPDyQUgs46qm-vMqtD-CerSEyRctwUScMFIhv3zIJp8gK5dxst5QTQklilkMae-oUGY13gaK1LHmuxbljAie4nBVWCEbhbkGRsMNOdm_gilGqid7XvkEXS0w/w640-h480/DSC_1499.JPG" width="640" /></a></div><div><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiFze8laHOEcuX3OI6DBkpVqS06BvrpPMz6FWyRcmMV9XSPhc1d5onXDYpI_MQePPWHfsdnU641XaYPCbjAJC--m_2t2WtK5tyGjBOs_uXfdeG2YD64MG5QQ6WGPDTTP9k3iYHz4ilOa6F4voHrc5wDy-zkP8HsUlfYWlDVFxCYOzxXfnM5YUiUqvt3Ww/s4000/DSC_1495.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="3000" data-original-width="4000" height="480" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiFze8laHOEcuX3OI6DBkpVqS06BvrpPMz6FWyRcmMV9XSPhc1d5onXDYpI_MQePPWHfsdnU641XaYPCbjAJC--m_2t2WtK5tyGjBOs_uXfdeG2YD64MG5QQ6WGPDTTP9k3iYHz4ilOa6F4voHrc5wDy-zkP8HsUlfYWlDVFxCYOzxXfnM5YUiUqvt3Ww/w640-h480/DSC_1495.JPG" width="640" /></a></div><div><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEifn6XrDHTYuwfln19JLZbw6EayND5qZ7YWEsSv7LPrB5QpeUXEkZJnRS73o1yXG47Kzkva7nJyvyZuegTu8LHW_MIYvpgxfim8AIV7yWv343w9IxYjYniUj3TdKXICf3UKlDa-fGlgSb01qx6tfeyUw2j8dyUsM5X627VylI9MhGcWfmqlremfYFzqFg/s4000/DSC_1490.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="3000" data-original-width="4000" height="480" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEifn6XrDHTYuwfln19JLZbw6EayND5qZ7YWEsSv7LPrB5QpeUXEkZJnRS73o1yXG47Kzkva7nJyvyZuegTu8LHW_MIYvpgxfim8AIV7yWv343w9IxYjYniUj3TdKXICf3UKlDa-fGlgSb01qx6tfeyUw2j8dyUsM5X627VylI9MhGcWfmqlremfYFzqFg/w640-h480/DSC_1490.JPG" width="640" /></a></div><br /><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><img border="0" data-original-height="1128" data-original-width="536" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgqqRE4GVPOf0kkZMPF9De_0Ui8srytqDheHihtFr1vZyrLa-UKk591CJrsAaLJCtiNKUonS2Yegr3wwDHsP4tWUTC5z-b7wTNNFVVhr2sD6zIzDoPiQpJ320BVW0FTOiEaUhsPuapPm5i-JyiXi9LgeVRG7FpnVARAqrMnxEUdeG_FcmoZEyjm-uvL3g/w304-h640/6-Figure3-1.png" style="margin-left: auto; margin-right: auto;" width="304" /></td></tr></tbody></table><p></p><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Rekonstruktion av en kakelugnen från kvarteret Gesällen i Kalmar. Den var tillverkad under 1600-talets andra hälft, men hade sekundärt murats upp vid 1700-talets mitt. Teckning Annika Jeppsson.</td></tr></tbody></table><br /></div></div></div><p class="MsoNormal"><span style="font-family: arial;"><br /><br /><br /></span></p><p class="MsoNormal"><o:p></o:p></p><p class="MsoNormal"><br /></p><br />Östergötlands Museumhttp://www.blogger.com/profile/03987523381856627813noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8050044295869685642.post-66632543425293932492023-01-16T15:15:00.006+01:002023-01-16T15:56:25.597+01:00Östergötland, vi har ett resultatAll plåt på Linköpings domkyrka tornspira ska bytas ut till ny och vi är med
från start till mål. Plåten har alltså nått sin livslängd och har skador som riskerar att den börjar lossna helt från 100 meters höjd.<div><br /></div><div>Den plåt som sitter idag är en förpatinerad kopparplåt från
1960-talet. Det betyder att plåten redan var grön och skulle efterlikna ärgad
plåt när den sattes upp. Så var arkitekten von Schmalenseés idé då, och således
vår idé idag. </div><div><br /></div><div>Under hösten har jag som medverkande antikvarie och en
projektgrupp diskuterat den nya plåtens kulör. Vi har åkt till Stockholm för
att studera referensobjekt, haft möten med plåtslagare och leverantör. Det nya
materialet måste stämma överens med den befintliga plåtens utseende. Men det är
inte alldeles enkelt. Den plåt som sitter uppe idag har mörknat med åren och har
en del missfärgningar. Ja, man kan kalla det en slags patina. Plåten får inte
heller bli för avvikande mot långhuset. </div><div>Ett nytt material blir dock aldrig
detsamma, men vi har gjort vårt yttersta för att komma så nära den 60 åriga
plåten som möjligt. </div><div><br /></div><div>Under november skickade vi ett prov på befintlig plåt
till plåtfirman i Finland. Fyra prover med olika nyans fick vi tillbaka. I fredags fick vi ta
del av plåtproverna och jämföra. En inte helt enkel uppgift. När plåtslagaren till sist klättrade upp i tornet och höll ut provet genom en lucka, var vi alla överens. </div><div><br /></div><div>- Ja, Östergötland. Vi har ett resultat. </div><div><br /></div><div>Och som man
säger, fortsättning följer! </div><div>/Byggnadsantikvarie Maria Klint
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEipCiPH3_8ItwJ3CDmEzu4pCczEf6VBSKI7h4-AGrdJUGBJTfmLd5h__ANl9fVg_RrQbn8mEat-g8bsu3kklR_swscsqsBlMMhG0mbRN8P8ZYd__0F0e8IEC9-EIY9YWjKO3FyMJYcMxEvuVejFIK-eUnhNK8Bww9iw1pEipKG3AWqr1h8CEIByhXq2ow/s2016/322596882_3442233012675110_2484049095900711250_n.jpg" style="display: block; margin-left: auto; margin-right: auto; padding: 1em 0px; text-align: center;"><img alt="" border="0" data-original-height="2016" data-original-width="1512" height="600" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEipCiPH3_8ItwJ3CDmEzu4pCczEf6VBSKI7h4-AGrdJUGBJTfmLd5h__ANl9fVg_RrQbn8mEat-g8bsu3kklR_swscsqsBlMMhG0mbRN8P8ZYd__0F0e8IEC9-EIY9YWjKO3FyMJYcMxEvuVejFIK-eUnhNK8Bww9iw1pEipKG3AWqr1h8CEIByhXq2ow/s600/322596882_3442233012675110_2484049095900711250_n.jpg" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Linköpings domkyrka, så grön och grann.<br /><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEitF2Rc4N6pHx4eSfMFZTDJYBV5GsGVbmK82fIriBYPcukyP-t5mgNHUOXfJmxjkUw6yi4UsIUwaAs-ZQgdM1Ymv4M34Zhq0TVifdw-Q2yWuKz8NMgdec7FNwlM6HG0xX4PtXI3t9lIIn01bKCgVBrbwDdiEXQs3WWHB9SMKwZENudxH-37AdjS0Kd37g/s5472/IMG_6244.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="3648" data-original-width="5472" height="426" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEitF2Rc4N6pHx4eSfMFZTDJYBV5GsGVbmK82fIriBYPcukyP-t5mgNHUOXfJmxjkUw6yi4UsIUwaAs-ZQgdM1Ymv4M34Zhq0TVifdw-Q2yWuKz8NMgdec7FNwlM6HG0xX4PtXI3t9lIIn01bKCgVBrbwDdiEXQs3WWHB9SMKwZENudxH-37AdjS0Kd37g/w640-h426/IMG_6244.JPG" width="640" /></a></div>Fyra prov lades upp tillsammans med ursprunglig plåt.</td></tr></tbody></table><div class="separator" style="clear: both;">
</div>
</div><br /><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhWsaq740ahxlCZDhyQfwYrD7LCB9Yg1qvGsUVcp4cT3vu5S2d2I9x6mIL4JY-bsntXnDjWyPm_AWJHSQw_ezDtdb_bH6pb4-WdqhnyjipHjMVfsOHhxpHa4Mray3ngLsj6fJ5MRQpRNxM4CtwYz-uxSbDCT4PgyrLTLiVOElNtvdpSoM3hlaum2TkM5Q/s5472/IMG_6247.JPG" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="3648" data-original-width="5472" height="426" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhWsaq740ahxlCZDhyQfwYrD7LCB9Yg1qvGsUVcp4cT3vu5S2d2I9x6mIL4JY-bsntXnDjWyPm_AWJHSQw_ezDtdb_bH6pb4-WdqhnyjipHjMVfsOHhxpHa4Mray3ngLsj6fJ5MRQpRNxM4CtwYz-uxSbDCT4PgyrLTLiVOElNtvdpSoM3hlaum2TkM5Q/w640-h426/IMG_6247.JPG" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Provplåt 1 och 2 var mycket nära ursprunglig plåt i nyans.</td></tr></tbody></table><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgC0GS0HAM9w-6r_8mOuQj-vP51hXIkZ3lXOJV3ufJQWcARfUQ1rxEJHUtvXoFnERNZjfk9xJcLM2zeUI2H-X5Vt7Kft6u425YDHlyhJeANhLFBq-WkluPfhBcLnOQkaj7ZI63jEdqwNXcxRPm0VsRbkFEVtqJbRZqj34UxnldFc3TXFnajk7Yg6in6fw/s5472/IMG_6252.JPG" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="3648" data-original-width="5472" height="426" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgC0GS0HAM9w-6r_8mOuQj-vP51hXIkZ3lXOJV3ufJQWcARfUQ1rxEJHUtvXoFnERNZjfk9xJcLM2zeUI2H-X5Vt7Kft6u425YDHlyhJeANhLFBq-WkluPfhBcLnOQkaj7ZI63jEdqwNXcxRPm0VsRbkFEVtqJbRZqj34UxnldFc3TXFnajk7Yg6in6fw/w640-h426/IMG_6252.JPG" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Prov 1, befintlig plåt och prov 2.</td></tr></tbody></table></div><br /><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhMzhqFZZWUpL8S2S4m961-Tyo06zMNiV-cepX1jALNzaZkkGb3aSJKfAHunnfWD2vjF3A3TWNzWiwl7x-v5v1_xtqt0_u27PSK2GX9Jc6g2E-97YMUi3-fD1QUFElGp6chYmElvyKGo5H527Im7t3r8ZBA8jYmKQFb-cxd2YQ00jLuzQFu21nNxKx34g/s5472/IMG_6263_1.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="3648" data-original-width="5472" height="426" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhMzhqFZZWUpL8S2S4m961-Tyo06zMNiV-cepX1jALNzaZkkGb3aSJKfAHunnfWD2vjF3A3TWNzWiwl7x-v5v1_xtqt0_u27PSK2GX9Jc6g2E-97YMUi3-fD1QUFElGp6chYmElvyKGo5H527Im7t3r8ZBA8jYmKQFb-cxd2YQ00jLuzQFu21nNxKx34g/w640-h426/IMG_6263_1.jpg" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Här håller plåtslagare upp det slutgiltiga plåtprovet mot tornspirans plåt. Provet syns knappt!</td></tr></tbody></table><br />Östergötlands Museumhttp://www.blogger.com/profile/03987523381856627813noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-8050044295869685642.post-74320174972228999862022-12-22T12:39:00.000+01:002022-12-22T12:39:05.281+01:00Bakom det grå planket vid domkyrkans torn<p><span style="font-family: arial;">Förra veckan började det hända saker bakom det grå planket utanför Linköpings domkyrka. Då kunde förbipasserande höra ljudet av en grävmaskin och se hur en liten frontlastare for fram och tillbaka mellan en öppning i planket och ett avställt lastbilsflak utanför slottet. Sakta fylldes flaket med grus och jord. Bakom det grå planket huserade, förutom grävmaskinen, även en frusen arkeolog. Att göra en schaktningsövervakning en dryg vecka före jul kan ha sina sidor, särskilt när det är ner mot 10 minusgrader och tjälen måste tinas med elmattor. Burr!</span></p><p><span style="font-family: arial;"></span></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgFGedBmC7Wk5IxqyFHf-CwqIdX3wdrL7YfBrj1mw4Ist44rrZRnrKMVTslXLoAvEOpdJVTylIjOkzuAG1_BmZlmEutRG_wtnJwtwvupGd4d1iuy_r9kyLk_dR-Mx1ox7_L61qlLvakdF4reBiI5lVSNQcqkhdrMW4d6YSj7LNyc5byvAMoTtbWCU_v4Q/s790/Suecia_3-005_;_Link%C3%B6ping_Templum_Chathedrale.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="790" data-original-width="567" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgFGedBmC7Wk5IxqyFHf-CwqIdX3wdrL7YfBrj1mw4Ist44rrZRnrKMVTslXLoAvEOpdJVTylIjOkzuAG1_BmZlmEutRG_wtnJwtwvupGd4d1iuy_r9kyLk_dR-Mx1ox7_L61qlLvakdF4reBiI5lVSNQcqkhdrMW4d6YSj7LNyc5byvAMoTtbWCU_v4Q/w461-h640/Suecia_3-005_;_Link%C3%B6ping_Templum_Chathedrale.jpg" width="461" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><p class="MsoNoSpacing"><i><span style="background: white; color: #202122; font-size: 12.0pt; mso-bidi-font-family: Calibri; mso-bidi-theme-font: minor-latin;">Linköpings
domkyrka omkring år 1700 ur</span><span style="font-size: 12.0pt; mso-bidi-font-family: Calibri; mso-bidi-theme-font: minor-latin;"> Svecia Antiqua et Hodierna<span style="background: white; color: #202122;">. <o:p></o:p></span></span></i></p></td></tr></tbody></table><p></p><p class="MsoNoSpacing"><span style="font-family: arial;">Linköpings äldsta domkyrka uppfördes under tidigt 1100-tal och grundmurarna finns kvar under dagens kyrkgolv. Den nuvarande kyrkan byggdes i omgångar från 1230-talet och framåt. Mot slutet av 1400-talet hade kyrkan fått sin nuvarande storlek med undantag för tornet. Vid mitten av 1700-talet uppfördes ett västtorn ritat av arkitekten Carl Hårleman. Hårlemans låga torn ersattes 1886 av det nuvarande, ritat av arkitekt Helgo Zettervall. </span></p><p></p><p></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj1CnSsFdscrkk0eewcpeXhRFKugXxaPn81rmWNGrj932vU6K-LNLu0L52SiaY5mbCpz6Ax41R_7se1MNBQLvJMk8cCZ0W6TOxCy7UX-OLf6N6gxSl8b0XZPixqU8pumX8WjC_IzrNADdb9DzeUU22voObgSgqeq_BA1I-jG5III944Tmh7PgJ7VMXN0Q/s3000/OM.EA.000124.0114.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="2047" data-original-width="3000" height="436" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj1CnSsFdscrkk0eewcpeXhRFKugXxaPn81rmWNGrj932vU6K-LNLu0L52SiaY5mbCpz6Ax41R_7se1MNBQLvJMk8cCZ0W6TOxCy7UX-OLf6N6gxSl8b0XZPixqU8pumX8WjC_IzrNADdb9DzeUU22voObgSgqeq_BA1I-jG5III944Tmh7PgJ7VMXN0Q/w640-h436/OM.EA.000124.0114.jpg" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><p class="MsoNoSpacing" style="text-align: left;"><span style="font-size: 12.0pt; mso-bidi-font-size: 11.0pt;"><i>Linköpings
domkyrka som den såg ut på 1870-talet med det Hårlemanska tornet. Foto Peter
Johansson Bergh, Östergötlands museums arkiv.</i><o:p></o:p></span></p></td></tr></tbody></table><div><span style="font-family: arial;">Schakten grävdes för att byggnadsställningen som ska resas inför arbetena på tornet måste ha en stabil grund att stå på. Tornet är 109 meter högt och då gäller det att byggnadsställningen står stadigt. Innan tornet byggdes var området en del av kyrkogården runt domkyrkan – en kyrkogård som kanske var i bruk redan på 1000-talet och användes fram till 1811. Det innebar att det fanns risk för att gravar kunde komma till skada när det schaktades för ställningens fundament. </span></div><div><span style="font-family: arial;"><br /></span><span style="font-family: arial;"><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj_viAWXcfKgOReBZBugl2OkweE-qdEDbFGhUAOOhlpoJ_bb3yYy8xwTDDyu4O3gWNzMH7_A8-Xhl1J-6sj-PvzlQEB-Z-fiLwbaNm9T0X3MslbSZwazxLsIloRnWEZBTROLOgxMYAtpulm5OY6xeZX5X_wawkLbk2ROo_O7yK1mevfRi54G8LN-G87Bw/s4000/DSC_1339.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="3000" data-original-width="4000" height="480" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj_viAWXcfKgOReBZBugl2OkweE-qdEDbFGhUAOOhlpoJ_bb3yYy8xwTDDyu4O3gWNzMH7_A8-Xhl1J-6sj-PvzlQEB-Z-fiLwbaNm9T0X3MslbSZwazxLsIloRnWEZBTROLOgxMYAtpulm5OY6xeZX5X_wawkLbk2ROo_O7yK1mevfRi54G8LN-G87Bw/w640-h480/DSC_1339.JPG" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><i>Elmattor användes för att tina bort tjälen som var 10-15 cm tjock.</i></td></tr></tbody></table></span><p></p><p><span style="font-family: arial;">Vi grävde inte särskilt djupt – bara 40 cm – så vi stötte inte på några ostörda gravar. Däremot hittade vi en del spridda ben i kyrkogårdsjorden och det är inte så konstigt. Många gamla gravar har grävts sönder när nya begravningar gjorts under alla de århundraden som kyrkogården var i bruk. Det var ben både från barn och vuxna och de kom från många olika delar av skeletten. Alla benbitar samlades ihop och återbegravdes på plats.</span></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEijdgUH5hE0sJ65Zh5gcrMwjvmhLmJ4eKkEcM1uy5HZcwrWMTvPCzPqhSInw6mI843mQHdL_xTtzTKjmjKBUJgorXymx7BYZK4Y3Z-9pikCOXETo3U1g05G054_K1nxv0kktdleM8KAJuE1RVE041saO6GBljoiasoOkMvviPx_fuYsbjYMZ5ccbUVMKw/s4000/DSC_1379.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="3000" data-original-width="4000" height="480" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEijdgUH5hE0sJ65Zh5gcrMwjvmhLmJ4eKkEcM1uy5HZcwrWMTvPCzPqhSInw6mI843mQHdL_xTtzTKjmjKBUJgorXymx7BYZK4Y3Z-9pikCOXETo3U1g05G054_K1nxv0kktdleM8KAJuE1RVE041saO6GBljoiasoOkMvviPx_fuYsbjYMZ5ccbUVMKw/w640-h480/DSC_1379.JPG" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><i>Skelettdelar som hittades samlades samman och återbegravdes på plats när vi grävt klart.</i></td></tr></tbody></table><p></p><p><span style="font-family: arial;">Förutom benbitar fanns det byggnadsavfall i jorden. Det var trasiga skifferplattor som suttit på kyrkans tak. Skiffertaket ersatte ett äldre tak av träspån vid mitten av 1800-talet. Vi kan ana att det gamla spåntaket vid något tillfälle varit rödtjärat då det på kyrkans grund fanns spår av röd färg. Annat byggnadsmaterial som hittades var kasserade kalkstenar som blivit över vid någon av kyrkans byggnadsetapper och stora kraftiga spikar.<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhyNGe61YwJ6YuQhjK37E6MBip3ZWPsiNCdRWG5NldHfahkNoqaeya01n5OXb6OykSlH5mh-ws7xthjvJk5DU8TD8D7wD9Fdq0NNJduDxkvDnbOthGarBKdvUvxcCwgGhOGXs4oxzTzLeNbu6cWVqIwMNBT_VFej2bynO_y5j9TtyZiYi1jdcPKCLLQXA/s3847/DSC_1399.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="2592" data-original-width="3847" height="432" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhyNGe61YwJ6YuQhjK37E6MBip3ZWPsiNCdRWG5NldHfahkNoqaeya01n5OXb6OykSlH5mh-ws7xthjvJk5DU8TD8D7wD9Fdq0NNJduDxkvDnbOthGarBKdvUvxcCwgGhOGXs4oxzTzLeNbu6cWVqIwMNBT_VFej2bynO_y5j9TtyZiYi1jdcPKCLLQXA/w640-h432/DSC_1399.JPG" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><i>Trasiga skifferplattor som en gång satt på domkyrkans tak.</i></td></tr></tbody></table></span></p><p><span style="font-family: arial;">Närmast kyrkans murar kunde vi se en del av grunden till västligaste delen av långhuset och fyra strävpelare, samt till det lilla trapptorn som finns på kyrkans södra sida. I schaktet på kyrkans norra sida var grunden murad med kalkbruk, något vi inte såg på den södra sidan. I norr fanns dessutom mycket mer sten, både kalkstenar och gråstenar, i schaktet. </span></p><p></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiBqJ2Ju08Y2ftKESIkwtqO5aFqup6aOVoWC60zkyEZI_CVjsvH6Z9f0gPfOtaprfysJt7WkhsFtPuIVvFTFW26Sn-Eahm6sLGfwC0qxza5yxx5GI2ZMJn0X2yW78o1vAJAZcqSK6E0V9rBD6aHCAY6JM8foWGp5km-yxZBxVITy252aq00z3J9PH5nPw/s4000/DSC_1378.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="3000" data-original-width="4000" height="480" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiBqJ2Ju08Y2ftKESIkwtqO5aFqup6aOVoWC60zkyEZI_CVjsvH6Z9f0gPfOtaprfysJt7WkhsFtPuIVvFTFW26Sn-Eahm6sLGfwC0qxza5yxx5GI2ZMJn0X2yW78o1vAJAZcqSK6E0V9rBD6aHCAY6JM8foWGp5km-yxZBxVITy252aq00z3J9PH5nPw/w640-h480/DSC_1378.JPG" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><i>Här syns grundstenar till en av strävpelarna och till långhusets norra vägg.</i></td></tr></tbody></table><span style="font-family: arial;"><br /></span></div><div><span style="font-family: arial;">Nu är det arkeologiska arbetet i fält avslutat. Jag har fått komma in i värmen och har tinat upp efter de kyliga dagarna i fält. Om två dagar är det julafton och arbetet med rapporten från undersökningen kommer inte att göras förrän nästa år.</span><p></p><p><span style="font-family: arial;">Arkeologer och byggnadsantikvarier på Östergötlands museum önskar er alla</span></p><p><span style="color: red; font-family: georgia; font-size: medium;"><b>God Jul & Gott Nytt År</b></span></p><p><span style="font-family: arial;"> Ann-Charlott Feldt, arkeolog</span></p><div><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhqe978XAFXa_V45XQr4xWn6p1Sj77TZbV3cXJirHKDxexupi05s02ijtN34gv24hXvIOI4QpYz6Ry5oRwigMOGmhPNWKhUM3vNZlYFlmJ95kIZYGy6XBNnJgrKQ9e3rdeywliVjZ_FVnvbsYeyrBAwb-G-aOWckI2XqCEc7LSu-n8dRPlILsEXfYTj9A/s2048/321421693_2105096319682615_6217155396574459412_n.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="2048" data-original-width="1536" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhqe978XAFXa_V45XQr4xWn6p1Sj77TZbV3cXJirHKDxexupi05s02ijtN34gv24hXvIOI4QpYz6Ry5oRwigMOGmhPNWKhUM3vNZlYFlmJ95kIZYGy6XBNnJgrKQ9e3rdeywliVjZ_FVnvbsYeyrBAwb-G-aOWckI2XqCEc7LSu-n8dRPlILsEXfYTj9A/w300-h400/321421693_2105096319682615_6217155396574459412_n.jpg" width="300" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><i>En frusen arkeolog</i></td></tr></tbody></table><br /></div><span style="font-family: arial;"></span></div>Östergötlands Museumhttp://www.blogger.com/profile/03987523381856627813noreply@blogger.com7tag:blogger.com,1999:blog-8050044295869685642.post-2797337637832070282022-12-09T11:21:00.001+01:002022-12-09T11:21:59.032+01:00Sanering av hussvamp i Rappestads kyrka<p><span style="font-family: arial;"></span></p><div style="text-align: center;"><span style="font-family: arial;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjS1EDc7DP9x_SuPdTi1n2FlsIAvUAI3SwAz9e94kdHrmHlYhPs55ECpVKA57xZggrRSZHOIm_wkqR8MswmYur_rgJcjLRehXubpqA-WaMRv47sQNF_Y1L_ZjBQRekd_t62_s28PvGEAanhyOBK6-tRXKpRHubcNBkBn2CKCiFbuxUuAnBgfhExe725rg/s2516/Kock%201801.jpg" imageanchor="1"><img border="0" data-original-height="1801" data-original-width="2516" height="458" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjS1EDc7DP9x_SuPdTi1n2FlsIAvUAI3SwAz9e94kdHrmHlYhPs55ECpVKA57xZggrRSZHOIm_wkqR8MswmYur_rgJcjLRehXubpqA-WaMRv47sQNF_Y1L_ZjBQRekd_t62_s28PvGEAanhyOBK6-tRXKpRHubcNBkBn2CKCiFbuxUuAnBgfhExe725rg/w640-h458/Kock%201801.jpg" width="640" /></a></span></div><p></p><p class="MsoNoSpacing" style="text-align: center;"><i><span style="font-family: "Calibri",sans-serif;">Den nybyggda kyrkan i Rappestad
avbildad av och beskriven av Johan Fredrik Kock 1801.<o:p></o:p></span></i></p><span style="font-family: arial;">För ett år sedan pågick byggnadsarbetena för fullt inne i Rappestads kyrka. För ett tag sedan visade vår byggnadsantikvarie Maia Klint </span><a href="http://arkeologiostergotland.blogspot.com/2022/09/rapport-fran-rappestad.html " style="font-family: arial;" target="_blank">här </a><span style="font-family: arial;">på bloggen hur fint det blev när allt var klart. Så såg det förstås inte ut under ombyggnaden. Då var en del av golvet i långhuset uppbrutet, byggplast var upphängd för att undvika att hela kyrkan skulle bli dammig och fläktar med dammfilter brummade. Då var det också arkeologens arbetsplats.</span><p><span style="font-family: arial;">Anledningen till det uppbrutna golvet var att man upptäckt hussvamp i ett hörn av långhuset och den skulle saneras bort innan den ställde till med allt för mycket elände. Saneringen utfördes efter instruktioner från Hussvamp laboratoriet i Birkerød i Danmark. </span></p><p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj8wAQD3-UOB6Y3iACm0OQGrveCx3s558y-SeN8O43vLm7YcEIR_ndLpfRCbHl5AJu4kzH9k0WmXtlinNdGZAbT5QsCpiy80laQYYo_YzgJc23_En5UnlmSvFQcAGNdN8iLNnDufyrpAvDjjNl1qPU8mkruCoI0oH37Em3vXPPOE70IZYgJJL6_VaEi8g/s1016/Plan.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="667" data-original-width="1016" height="263" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj8wAQD3-UOB6Y3iACm0OQGrveCx3s558y-SeN8O43vLm7YcEIR_ndLpfRCbHl5AJu4kzH9k0WmXtlinNdGZAbT5QsCpiy80laQYYo_YzgJc23_En5UnlmSvFQcAGNdN8iLNnDufyrpAvDjjNl1qPU8mkruCoI0oH37Em3vXPPOE70IZYgJJL6_VaEi8g/w400-h263/Plan.png" width="400" /></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><span style="font-family: arial;">Första gången Rappestads socken nämns i något skriftligt dokument är år 1348, då den skrivs som ”…<i>in parochia Rapustadhum…</i>” i ett dokument som rör pantsättning av gårdar. Den äldsta kända kyrkan på platsen uppfördes troligen i början av 1200-talet och var byggd av kalksten. Senare under medeltiden byggdes en sakristia i norr och ett vapenhus i söder. På sydsidan tillkom även ett gravkor. Vi vet inte om kyrkan hade ett torn redan på 1200-talet. På 1700-talet ersattes i alla fall ett äldre torn av ett nytt högt torn. Vid ett åsknedslag 1785 blev dock den medeltida kyrkan illa skadad. Först år 1799 beslutade sockenstämman att den gamla kyrkan skulle rivas och en ny kyrka skulle byggas direkt norr om den gamla. Den nya kyrkan började användas redan 1802 trots att den då endast var halvfärdig. Helt färdigbyggd blev den först 1807. <br /></span><p></p><p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgQiebkvFPCRpDs8FFGHWmxrcqQRbR4K_NCa6n-6_g_N31hEPFFxYavQCIyd_Km_mEdKUDGhuVRmh5kIS3KJ3nQYP8DGg0tZly2dZYbmHyJLRxhaaeB-uVlqIBNVd1z0t_DfK1KhxI9ihn2-kR_0J-fxK6Ai5YB8bYRk43be_AhvVxD-6TO2HZT9yirDg/s3416/20211102_102333.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="3416" data-original-width="2254" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgQiebkvFPCRpDs8FFGHWmxrcqQRbR4K_NCa6n-6_g_N31hEPFFxYavQCIyd_Km_mEdKUDGhuVRmh5kIS3KJ3nQYP8DGg0tZly2dZYbmHyJLRxhaaeB-uVlqIBNVd1z0t_DfK1KhxI9ihn2-kR_0J-fxK6Ai5YB8bYRk43be_AhvVxD-6TO2HZT9yirDg/w422-h640/20211102_102333.jpg" width="422" /></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><span style="font-family: arial;">Svampen i kyrkan hade upptäckts i långhusets nordvästra hörn och där grävdes jordlagren under golvet bort ner till ett djup på ca 0,5 m. Det hussvampinfekterade lagret som grävdes bort bestod av jordblandat grus med stenar, bitar av tegel och murbruk. Precis som väntat när man gräver i gammal kyrkogårdsjord hittade vi benbitar. De var ganska få och återbegravdes efter att utgrävningen var klar. <br /></span><p></p><p><span style="font-family: arial;"></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="font-family: arial;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjskuOfNeqZke3PnlZcz3vrOP8qL3CMxH2eDBgks8UPgZwIbglOB3dWv2_qumz88tiuQ-QVvAY8O1bqt5RfsFL4VlocYpx06WXGseR875b6_HC0QefdoXfKSlT0KiBWw9CEwv0pWX7n6vz9Stgf2YgBAw09Nu7ZKztLIHHrMIU7L99CLE0CIAcw8_PuCQ/s1458/Publikation1.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="592" data-original-width="1458" height="260" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjskuOfNeqZke3PnlZcz3vrOP8qL3CMxH2eDBgks8UPgZwIbglOB3dWv2_qumz88tiuQ-QVvAY8O1bqt5RfsFL4VlocYpx06WXGseR875b6_HC0QefdoXfKSlT0KiBWw9CEwv0pWX7n6vz9Stgf2YgBAw09Nu7ZKztLIHHrMIU7L99CLE0CIAcw8_PuCQ/w640-h260/Publikation1.jpg" width="640" /></a></span></div><span style="font-family: arial;">Endast ett fynd sparades – ytligt i det jordlager som grävdes bort låg huvudet till en kritpipa. Det är en typ av tobakspipor som var vanliga på 1600- och 1700-talen. Piphuvudet har studerats av Robert Bergman Carter vid Lunds universitet. Det hade märkningen 1 och N i relief på klackens sidor. Det kan grovt kan dateras till 1700-talet och möjligen en bit in på 1800-talet. Sannolikt var pipan tillverkad i Sverige men var det skett vet vi inte. Den är av ett ovanligt slag och sedan tidigare finns endast tre kända fynd av den modellen och samtliga har hittats i Karlstad. Bergman Carter föreslår några möjliga pipbruk som t ex Stiernan i Norrköping och Alströmmers manufaktur i Alingsås. </span><p></p><p><span style="font-family: arial;"><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh34AfsC_2V09Sq8lV7HdOqIKBiYF1L7Zu7p8y8JNLkBYWPDU2tj4N14noAe7_vnYU3irASido9n5E8OSOYg5wJcQmjLdvsM99ok_7W09Qtc5X1fTQl9W1bP-oQOWsHQbD7CE6hNkV_4kDNGamro3x8vvnul8MB2DBBU4XGYfsGpqSOA_OO6XVFuVvaiw/s3104/Rappestad%20fig%2011.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="2151" data-original-width="3104" height="444" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh34AfsC_2V09Sq8lV7HdOqIKBiYF1L7Zu7p8y8JNLkBYWPDU2tj4N14noAe7_vnYU3irASido9n5E8OSOYg5wJcQmjLdvsM99ok_7W09Qtc5X1fTQl9W1bP-oQOWsHQbD7CE6hNkV_4kDNGamro3x8vvnul8MB2DBBU4XGYfsGpqSOA_OO6XVFuVvaiw/w640-h444/Rappestad%20fig%2011.jpg" width="640" /></a></td></tr></tbody></table></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="text-align: center;"><i><span style="font-family: "Calibri",sans-serif;">Trådar av hussvamp kan anas mellan
stenarna vid norra väggens nedre del.</span></i></p><p style="text-align: left;"><span style="font-family: arial;">Hussvampen hade även fått fäste i väggen i långhusets nordvästra hörn och därför knackades putsen bort på ett parti av den norra och västra väggen. Kyrkans väggar är murade av kluvna gråstensblock. Mindre stenar och tegel har använts som skolstenar i murverket. Fönsteromfattningen i den norra väggen är murad med tegel. </span></p><p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgFV5bL1TX8YaqcV6b-xlk5M_n6d7evjP3KhSNGtCexp0TgrjtcQNzfV-oSfOSuvhgZfcG2RCI3qfgoGNbV9t9x3bcQiEmLCXraCmk1Q6UO7xwuNF_0My5IL_xFYBgoViGRavL1nnsUgeBFXxNn44fYo10i-ppYIT4EpSlOjuPrXX17CZqv9q8Ch85y_w/s3477/Rappestad%20fig%2013.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="2238" data-original-width="3477" height="412" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgFV5bL1TX8YaqcV6b-xlk5M_n6d7evjP3KhSNGtCexp0TgrjtcQNzfV-oSfOSuvhgZfcG2RCI3qfgoGNbV9t9x3bcQiEmLCXraCmk1Q6UO7xwuNF_0My5IL_xFYBgoViGRavL1nnsUgeBFXxNn44fYo10i-ppYIT4EpSlOjuPrXX17CZqv9q8Ch85y_w/w640-h412/Rappestad%20fig%2013.jpg" width="640" /></a></div><span style="font-family: arial;">Bland tegelstenarna finns flera med spår av äldre puts- och färgskikt. De kommer sannolikt från den medeltida kyrkan och har återanvänts när den nya byggdes. En större kalksten med vit färg är troligen också återanvänd. <div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEibuLxnGWtm8KXblLl24UQsaDaotsXZ-d5FsoYx7M5X9bEiKPMvR7oVgjgGcxQgLB_7Of1uaoCLCy6pnQ5IzujcAcVPJe55yMM9ZpnmnqIYDC5ouFeL8usFz5cq7bS-ZDJ2D_0_c1cN36ExUI9-sznKVdJC_w-CLzV_7EDEGoOSMxXdHtmPF6eTy2k_Tg/s3430/Rappestad%20fig%2014.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="3430" data-original-width="2267" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEibuLxnGWtm8KXblLl24UQsaDaotsXZ-d5FsoYx7M5X9bEiKPMvR7oVgjgGcxQgLB_7Of1uaoCLCy6pnQ5IzujcAcVPJe55yMM9ZpnmnqIYDC5ouFeL8usFz5cq7bS-ZDJ2D_0_c1cN36ExUI9-sznKVdJC_w-CLzV_7EDEGoOSMxXdHtmPF6eTy2k_Tg/w422-h640/Rappestad%20fig%2014.jpg" width="422" /></a></div></span><p></p><p><span style="font-family: arial;">Det gick tydligt att se att väggarnas puts lagts på i flera lager (påslag). Det var nödvändigt eftersom tjockleken på putsen varierade mellan 2 och 8 cm. På några prover kan tre tydliga påslag ses. Utanpå putsen finns en millimetertjock vit kalkslamning, vilken i sin tur täcks av tre urskiljbara färgskikt från de senaste 200 åren. Det understa och därmed äldsta färgskiktet utgörs av en bruten vit färg. Över detta finns ett tunt skikt med en gråaktig färgton. Det är oklart huruvida det rör sig om smuts eller en ljus kimröksfärg. Överst finns ännu en bruten vit färg, vilken är den senaste färgen som använts.</span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="font-family: arial;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhNsLfoZPTQ00rSsripeL81oXh7uTpnHZNKi-8McCocEE4BWHBTU35hi4K6x3tW5-ihQ6Th7KPyBgHHtflV2aZu4CfjjcjrmH5I95O1dp_vfJPr5Vv_i1Nb9yuxkyINRuybDs1bHemGUSF9zKictqkSNMQA9qlYqBwsw7V5knN9DFU590SqcydqPQ7Jlg/s3156/Rappestad%20fig%2016.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="3156" data-original-width="2906" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhNsLfoZPTQ00rSsripeL81oXh7uTpnHZNKi-8McCocEE4BWHBTU35hi4K6x3tW5-ihQ6Th7KPyBgHHtflV2aZu4CfjjcjrmH5I95O1dp_vfJPr5Vv_i1Nb9yuxkyINRuybDs1bHemGUSF9zKictqkSNMQA9qlYqBwsw7V5knN9DFU590SqcydqPQ7Jlg/w590-h640/Rappestad%20fig%2016.JPG" width="590" /></a></span></div><p></p><p><span style="font-family: arial;">Vill ni läsa mer om undersökningen i Rappestads kyrka så hittar ni rapporten <a href="http://gammal.ostergotlandsmuseum.se/reports/3551 " target="_blank">här</a>.</span></p><p><span style="font-family: arial;">Ann-Charlott Feldt, arkeolog</span></p><div><br /></div>Östergötlands Museumhttp://www.blogger.com/profile/03987523381856627813noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8050044295869685642.post-65369043267488448162022-10-21T14:36:00.000+02:002022-10-21T14:36:05.057+02:00Ett potpurri av portar <p>Just nu djupdyker vi byggnadsantikvarier i historiska stilar med utgångspunkt i Linköping. Anledningen är att ett fastighetsbolag i stan anlitas oss för att lära dem mer om byggnadsvård och tidstypiska detaljer. I veckan är det dags för föreläsning 2, då vi ska ta dem med till 1900-1940-talens arkitektur. </p><p>När man kommer till modernismen och folkhemmet- 1940-tal- tar jag upp Vasavägens västra del som ett utmärkt exempel. Se bara på portarna. De långsmala lamellhusen är snarlika i volym och skala, men skiljs åt genom olika färgsättning på fasaden och olikformade portar och portomfattningar. </p><p>Typiskt för den här tiden var att det hantverksmässiga materialet uppmärksammades. Det äkta materialet skulle få synas. Omfattningarna kunde vara i sten, klinkers, tegel. Dörrbladen varierade med olika indelningar av glaset och spröjsverk. Varje port längs med Vasavägen är unik. </p><p>Här nedan kommer ett potpurri av bilder på portar längs med Vasavägen i Linköping. </p><p style="text-align: left;"><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEgxWiJfl6tCmXJCRIFyjJFi4iNcTBPJkBz8sH5gwtgMjquwyixnga-2fKxpZjBJ1kQfBrMYKTgtejXgYhSfV-DgzhlUyxzzE-skovG2300R2yh41mIaVJwv3YxVG2XoJdHUbkvRa6_2GXOPtbF_dYS2qiDS27uRvA7uveBkFiVuJCb19TknowBcPto1Ow" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img alt="" data-original-height="562" data-original-width="446" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEgxWiJfl6tCmXJCRIFyjJFi4iNcTBPJkBz8sH5gwtgMjquwyixnga-2fKxpZjBJ1kQfBrMYKTgtejXgYhSfV-DgzhlUyxzzE-skovG2300R2yh41mIaVJwv3YxVG2XoJdHUbkvRa6_2GXOPtbF_dYS2qiDS27uRvA7uveBkFiVuJCb19TknowBcPto1Ow=w507-h640" width="507" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"></td></tr></tbody></table><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEjSImZ_SooQdEDVaEoW-PCFC5lsozsYmOxKZXvfkEJqd97WHt2igli8W2p9VBLkx9xF8VwjsyDLiM3tiOatSDUDvux7W32jPSVxsO6x_HOicu46nIovXrJYP-bpPcWok-FRejS86RxeY3fRf1h-fwxzzMyhiO95Q35ZNG6dbYjsjklsTBEgPT_PH-KI0g" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img alt="" data-original-height="561" data-original-width="374" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEjSImZ_SooQdEDVaEoW-PCFC5lsozsYmOxKZXvfkEJqd97WHt2igli8W2p9VBLkx9xF8VwjsyDLiM3tiOatSDUDvux7W32jPSVxsO6x_HOicu46nIovXrJYP-bpPcWok-FRejS86RxeY3fRf1h-fwxzzMyhiO95Q35ZNG6dbYjsjklsTBEgPT_PH-KI0g=w426-h640" width="426" /></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><p></p><p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEgOGDf7GaOvmyfOs9vBOT-XPmfY2ShS5jpEKB6wo3FsG3i9qPHfjprJqJZi1XrDA4ScaJG-uHLdyljBmJJKl4EzO6uiShLGeeZGDsTYCUJjkWY9pSEO67O45WvEcazA1SNXRmXdliETHJZIPt1bPlYursZ8NK4heAciXB61vmwm7hYslPOrFxtIo-71JQ" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img alt="" data-original-height="561" data-original-width="407" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEgOGDf7GaOvmyfOs9vBOT-XPmfY2ShS5jpEKB6wo3FsG3i9qPHfjprJqJZi1XrDA4ScaJG-uHLdyljBmJJKl4EzO6uiShLGeeZGDsTYCUJjkWY9pSEO67O45WvEcazA1SNXRmXdliETHJZIPt1bPlYursZ8NK4heAciXB61vmwm7hYslPOrFxtIo-71JQ=w464-h640" width="464" /></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEj4rJfgkOSW0Nj2B03a11vn2er3WwwO6W4R2qYTFL_s-AekgJpvg1x52HVhwEszPmTcMb7IcWwW5aBduikoKGDzPL3bMt9yQaMaMtA1XbmocvxvKYgAHgZ2o6Th9gjIeCC2WnIuED85XY14UOxL2V3o33vzc_nGnkkR7sXuKzvLTur1n8utt3tNPBTjQA" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img alt="" data-original-height="524" data-original-width="460" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEj4rJfgkOSW0Nj2B03a11vn2er3WwwO6W4R2qYTFL_s-AekgJpvg1x52HVhwEszPmTcMb7IcWwW5aBduikoKGDzPL3bMt9yQaMaMtA1XbmocvxvKYgAHgZ2o6Th9gjIeCC2WnIuED85XY14UOxL2V3o33vzc_nGnkkR7sXuKzvLTur1n8utt3tNPBTjQA=w563-h640" width="563" /></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEiFWxysD1j_Or4t96C2Q12jccZkIVp6O4SRXc2mYgsOikmb3KY8TxtDILM3n_JJtPgdwVaCckQ7NkrH6ulCCE4z1WLQXWd3euqPRk6TZB0chtKDqCYufvsuE2ssmDEujDl5W4Zqg4lgJjMt869Kcp4rNwQGFK8o1vYlH4CPDRkcxymyju4bJnrgOHu8tw" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img alt="" data-original-height="524" data-original-width="350" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEiFWxysD1j_Or4t96C2Q12jccZkIVp6O4SRXc2mYgsOikmb3KY8TxtDILM3n_JJtPgdwVaCckQ7NkrH6ulCCE4z1WLQXWd3euqPRk6TZB0chtKDqCYufvsuE2ssmDEujDl5W4Zqg4lgJjMt869Kcp4rNwQGFK8o1vYlH4CPDRkcxymyju4bJnrgOHu8tw=w427-h640" width="427" /></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEgep6wkVsu9DQAwvryuwmikxdPOyVOCs0SEXarReFYQfWeScxNosoud38iA1pWxErxKG3HIhNPSIG8oEH-uNDh56zwpCCX0JwAaswPzfIWMWUFnV85nPR2XPDQxjoXZYg0trYpZBEeNFbB5mcGYbsG4S3UUkYPluKmtSfY61x_ylm_d-UnaSo8CPlcOKw" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img alt="" data-original-height="524" data-original-width="516" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEgep6wkVsu9DQAwvryuwmikxdPOyVOCs0SEXarReFYQfWeScxNosoud38iA1pWxErxKG3HIhNPSIG8oEH-uNDh56zwpCCX0JwAaswPzfIWMWUFnV85nPR2XPDQxjoXZYg0trYpZBEeNFbB5mcGYbsG4S3UUkYPluKmtSfY61x_ylm_d-UnaSo8CPlcOKw=w629-h640" width="629" /></a></div><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEj2yp1YlpiSFqPJxSrAL3i4AAUKq_uFIxlMYO7k4Tv-WWzZbfEG4wyN3D9NBufkSS3A3iJ1sa4AcMwcog8onUNSnBJbck_DaAn8l0y1E1RU8v29ANjx07kwEFroOv2sodH0c8T2RNYfLqY4xQdWM1XSb7nkj14KR3vrkReeI5X5Rkx3Oi3NLusbzxM9Yg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img alt="" data-original-height="567" data-original-width="515" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEj2yp1YlpiSFqPJxSrAL3i4AAUKq_uFIxlMYO7k4Tv-WWzZbfEG4wyN3D9NBufkSS3A3iJ1sa4AcMwcog8onUNSnBJbck_DaAn8l0y1E1RU8v29ANjx07kwEFroOv2sodH0c8T2RNYfLqY4xQdWM1XSb7nkj14KR3vrkReeI5X5Rkx3Oi3NLusbzxM9Yg=w581-h640" width="581" /></a></div><br /><br /><br /></div><br /><br /><p></p><p><br /><br /></p>Östergötlands Museumhttp://www.blogger.com/profile/03987523381856627813noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8050044295869685642.post-16992587384999967872022-09-21T14:46:00.005+02:002022-09-21T15:12:15.630+02:00Rapport från Rappestad <p>Renoveringen av läktarunderbyggnaden i Rappestads kyrka är nu klar. Men det är faktiskt inte första gången utrymmet renoveras, utan tredje. Kyrkan uppfördes 1800 och den första renoveringen av läktarunderbyggnaden skedde 1925 där utrymmena byggdes om med ett bränslerum (för koleldning) och ett materialrum. Flera nya pelare tillkom. En toalett installerades 1985.</p><p>Det stora omgestaltningsprojektet som nu ägt rum grundade sig i behov av pentry/köksytor inne i kyrkan, större samtalsrum, handikapptoalett och större gemensamma ytor i kyrksalen för eventuella fikastunder tillsammans. Allt detta ledde till flera olika förändringar. </p><p>Innerväggen från 1925 flyttades ut mot kyrksalen och byttes ut till stora stålramspartier med glas för ett ökat ljusinsläpp. Inredning som inte längre fick plats återanvändes på olika sätt i kyrkan. Kyrkbänkar och eventuella bänkdörrar fick ny funktion som nya skåpsluckor. En kyrkbänk blev även en kapphylla. Bänkarna längst bak i kyrksalen vreds så de nu står vända mot varandra.</p><p>Besök gärna Rappestad för att ta del av den nya gestaltningen. </p><p>Här nedan kommer ett urval av bilder på resultatet av den stora renoveringen. </p><p>/Byggnadsantikvarie Maria Klint </p><p><br /></p><p></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEgeEp9jEPzgbtxjGA-QW0ddzHMc5o0ADULUGhzREf0GNyBJRKmvYpt1_TDv5JtKeBPBy_4X4JeyfP5FglTl_gZipuaZ6Ac84gjC457Uvcd-kncSruy_lzA-7R4pscCOBWE1W9-qBThhfXZlwa3-qb19X2hrsVF3JTAPGyx2D5RXxrp-XADUqS41mCMm_Q" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img alt="" data-original-height="3648" data-original-width="5472" height="426" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEgeEp9jEPzgbtxjGA-QW0ddzHMc5o0ADULUGhzREf0GNyBJRKmvYpt1_TDv5JtKeBPBy_4X4JeyfP5FglTl_gZipuaZ6Ac84gjC457Uvcd-kncSruy_lzA-7R4pscCOBWE1W9-qBThhfXZlwa3-qb19X2hrsVF3JTAPGyx2D5RXxrp-XADUqS41mCMm_Q=w640-h426" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Läktarunderbyggnad efter åtgärd 2022. Ny stålram med glaspartier. Pentry till vänster och samtalsrum till höger i bild. </td></tr></tbody></table><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEi5b9CI6N0fUx9ROcjIn4FzZnNWaGYy1aNVp7fUe_voOytjJRaw-4-zO4dQA9oDSkRPL9WcUHHCQnXsrVe1x4mDw-gOYMHPNTw8nGFl1zTELSmZNISTL_X9nv2NduoaKiyjE18qaPVXZ9bQ3CAi9N3xP8NYkBkyQJNTNbws6OJjzaS-tf3mHfZ92_AYFQ" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img alt="" data-original-height="5472" data-original-width="3648" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEi5b9CI6N0fUx9ROcjIn4FzZnNWaGYy1aNVp7fUe_voOytjJRaw-4-zO4dQA9oDSkRPL9WcUHHCQnXsrVe1x4mDw-gOYMHPNTw8nGFl1zTELSmZNISTL_X9nv2NduoaKiyjE18qaPVXZ9bQ3CAi9N3xP8NYkBkyQJNTNbws6OJjzaS-tf3mHfZ92_AYFQ=w427-h640" width="427" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Nya sällskapsytor längst bak i kyrkan. <br />Bänkarna har vridits om för att skapa större sociala ytor.</td></tr></tbody></table><br /><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEjLqappX4D8e7Jw_WAzxj7AuDV75JqY2dRFVkVWKd7kaE_89Z7wXf1fU56jnoq963_L7V6-T3hMKHOVO-hbuz2WH-Ahn97os3mM4iFnlpW6U6QlzCuPHrF1AFiuoiMfkZzN6qi10Ar7ay0xMcfpv4IsID_4x9LpK27v_4C0g-7okqqnlcalfCYp-bztnA" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img alt="" data-original-height="3648" data-original-width="5472" height="426" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEjLqappX4D8e7Jw_WAzxj7AuDV75JqY2dRFVkVWKd7kaE_89Z7wXf1fU56jnoq963_L7V6-T3hMKHOVO-hbuz2WH-Ahn97os3mM4iFnlpW6U6QlzCuPHrF1AFiuoiMfkZzN6qi10Ar7ay0xMcfpv4IsID_4x9LpK27v_4C0g-7okqqnlcalfCYp-bztnA=w640-h426" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Samtalsrum stålpartier och vridna bänkar åt norr. Ytskikten är renoverade.</td></tr></tbody></table><br /><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEjcoUHKsBQls8wy1K7zvp4d1PsqAz9b5MnP5qxzPKBs9ABKh-dRKGi1ItoIXGc5o3ChuQV0IUyP2s7rjAVdysVzbi0Al3zNgxH0_s0_jHGCawmSHBgP38Q9X0dEm690PqD4a4GWCsMCZPBCv6OceWqkytW18FsOjKRi6fEt6HMpugF-ePjrpqmLycIDFg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img alt="" data-original-height="3648" data-original-width="5472" height="427" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEjcoUHKsBQls8wy1K7zvp4d1PsqAz9b5MnP5qxzPKBs9ABKh-dRKGi1ItoIXGc5o3ChuQV0IUyP2s7rjAVdysVzbi0Al3zNgxH0_s0_jHGCawmSHBgP38Q9X0dEm690PqD4a4GWCsMCZPBCv6OceWqkytW18FsOjKRi6fEt6HMpugF-ePjrpqmLycIDFg" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Samtalsrummet.<br />De förgyllda pelarna var tidigare täckta av en innervägg från 1985. <br />Golvet är nylagt och ytskikten renoverade. </td></tr></tbody></table><br /><div><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEjQ-ShUaM87llALxxVEgwRTAOKbVAT8mPbYg4la66hLcP7mmWgXFRULJy1qIm0d30nfqt7HoYsi2iK2pHPJU6yICfMQBPHdjLj63vQWirHqurZONdMDOkoEs1QWntlXSbDH3hddIZzcJ2el_jkbnuvYYcDok_OF2ipZKse2HODaTJWsUVFKQtWuKE0MqQ" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img alt="" data-original-height="5472" data-original-width="3648" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEjQ-ShUaM87llALxxVEgwRTAOKbVAT8mPbYg4la66hLcP7mmWgXFRULJy1qIm0d30nfqt7HoYsi2iK2pHPJU6yICfMQBPHdjLj63vQWirHqurZONdMDOkoEs1QWntlXSbDH3hddIZzcJ2el_jkbnuvYYcDok_OF2ipZKse2HODaTJWsUVFKQtWuKE0MqQ=w427-h640" width="427" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Pentry med återbruk av gamla bänkdörrar till köksskåp och ljudbord. </td></tr></tbody></table><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEhz5__q_mXEq2rCbjTWMPO8Z2pD5nr546KfYDw_xEewIsy8oiTCV92mTNQjm464jL5G2sUfa1bN0RPDPzXINnJOZ77Jx4x8lrYaV74ALyUW0N7gEGMLTY-x_DdzvXxzV6AvbOK3flnrTmvrQorHlCAQ2EfSUmBZ_ptb2QNV6qu6A80CqqhQVvncWJG4tg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img alt="" data-original-height="3648" data-original-width="5472" height="427" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEhz5__q_mXEq2rCbjTWMPO8Z2pD5nr546KfYDw_xEewIsy8oiTCV92mTNQjm464jL5G2sUfa1bN0RPDPzXINnJOZ77Jx4x8lrYaV74ALyUW0N7gEGMLTY-x_DdzvXxzV6AvbOK3flnrTmvrQorHlCAQ2EfSUmBZ_ptb2QNV6qu6A80CqqhQVvncWJG4tg" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Hatthyllan är en f.d kyrkbänk. Trappan upp till orgelläktaren (i vänstra hörnet av bilden) är riven. </td></tr></tbody></table><br /><br /></div><br /><br /><br /><br /><p></p></div>Östergötlands Museumhttp://www.blogger.com/profile/03987523381856627813noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8050044295869685642.post-32320651496464371682022-09-08T21:42:00.000+02:002022-09-08T21:42:00.084+02:00Besök Onkel Adamsdagen på söndag<p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj-IzKATuMH0ghjhz1o0piE7b4S680KQg1VegXDapFjr9te2y_hvOlx-o8UqxpjoS8vAKERZ3bawRTi7hdvGMPDchMtekcfAU6RxwSS0l33SygQ_T-zmcGQz0d8OUxBQO7m6yhng5V9tcznDViXSTdxCHO62flBTgFqsyAPJhrmNByL44ewYQi7R2S9zw/s4128/20200913_101915.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="2322" data-original-width="4128" height="360" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj-IzKATuMH0ghjhz1o0piE7b4S680KQg1VegXDapFjr9te2y_hvOlx-o8UqxpjoS8vAKERZ3bawRTi7hdvGMPDchMtekcfAU6RxwSS0l33SygQ_T-zmcGQz0d8OUxBQO7m6yhng5V9tcznDViXSTdxCHO62flBTgFqsyAPJhrmNByL44ewYQi7R2S9zw/w640-h360/20200913_101915.jpg" width="640" /></a></div><span style="font-family: arial;"><p><span style="font-family: arial;"><br /></span></p>På självaste valdagen, söndag den 11 september, är det återigen dags att låta Onkel Adamsgården i Linköping öppna sin port och välkomna in besökare. Denna undangömda pärla bakom rött plank på Hunnebergsgatan är en välbevarad stadsgård från tidigt 1800-tal. Tittar man dessutom på gatusträckningen och tomtindelningen, så ger det en god bild av 1700-talets Linköping. Förutom bostadshuset i två våningar, så har gården en inre gårdsmiljö med kullersten, uthus, litet stall, loft och en trädgård. Allt vad en bättre bemedlad familj kunde tänkas behöva under 1800-talet. </span><p></p><p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEicQHvUEfdoxU-JF28l0pvfCDMisJi_68FnZNHoW90Ajkr-EHnAq4Fd3fDh_ll4aoXGjZEgy_e0zt9z3iLGkkl5pKF6xa21PBGg3qgKVYYNv9WR57x4p2BcplSkn2oFK1VxeB8qb1ATpZ6Q8yTnd5ECO57FT5MbUvJbhTD_D1TIBpGH6CEVhDqngqjS_A/s4000/SAM_2800.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="3000" data-original-width="4000" height="480" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEicQHvUEfdoxU-JF28l0pvfCDMisJi_68FnZNHoW90Ajkr-EHnAq4Fd3fDh_ll4aoXGjZEgy_e0zt9z3iLGkkl5pKF6xa21PBGg3qgKVYYNv9WR57x4p2BcplSkn2oFK1VxeB8qb1ATpZ6Q8yTnd5ECO57FT5MbUvJbhTD_D1TIBpGH6CEVhDqngqjS_A/w640-h480/SAM_2800.JPG" width="640" /></a></div><span style="font-family: arial;"><p><span style="font-family: arial;"><br /></span></p>Idag äger Östergötlands museum Onkel Adamsgården, och det är just hemmet till den forna ägaren Carl Anton Wetterbergh, kallad Onkel Adam, som museet visar upp. Carl Anton Wetterbergh var läkare med ett starkt socialt intresse, men det var som författare han blev allas ”Onkel Adam”. Främst var det hans utgivning av barntidningen Linnea, en slags föregångare till Kamratposten, som kom att göra honom känd i Sverige och en riktig Linköpingsprofil.</span><p></p><p><span style="font-family: arial;">På söndag kan du njuta av den bevarade gården, titta på lusthuset och följa med på visning av den välbevarade lägenheten där Onkel Adam med familj bodde. Visningar ges under dagen mellan 11.30 till 15.30, se programmet. Information finns också på Östergötlands museums <a href="https://ostergotlandsmuseum.se/kalendarium/september-2022/onkel-adamsdagen/" target="_blank">hemsida</a>.</span></p><p><span style="font-family: arial;">Vi ses på söndag!</span></p><p><span style="font-family: arial;">Klara Johansson, Byggnadsantikvarie</span></p><p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg2NlgEdQ4iqHZ3-k5MIySiVwfeb0VA-J8i48i6D7tWz_b6AbccGfsnwPaD7imF44I5Vz_S2qB-VODKFXbYXrKA0jP_B7efLYaPI58yCC3Dw6yXUam8Wg53dvZSFpfPr2rr2mSCK8JXqlxstOrMW3SxPcVkAmUJRuf9sAvY12XTMOn1IhcFiSgNQbga9Q/s4128/stall%2020190911_115114.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" data-original-height="4128" data-original-width="2322" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg2NlgEdQ4iqHZ3-k5MIySiVwfeb0VA-J8i48i6D7tWz_b6AbccGfsnwPaD7imF44I5Vz_S2qB-VODKFXbYXrKA0jP_B7efLYaPI58yCC3Dw6yXUam8Wg53dvZSFpfPr2rr2mSCK8JXqlxstOrMW3SxPcVkAmUJRuf9sAvY12XTMOn1IhcFiSgNQbga9Q/w360-h640/stall%2020190911_115114.jpg" width="360" /></a></div><span style="font-family: arial;"><p><span style="font-family: arial;"><br /></span></p>Här är programmet:</span><p></p><div><div><span style="font-family: arial;">Kl 11:15 Om Onkel Adam. Museipedagog Ragnvi Andersson <br /></span></div><div><span style="font-family: arial;"><br /></span></div><div><span style="font-family: arial;">Kl: 11:45 Om Museet och samlingarna. Antikvarie Tova Sylvan </span></div><div><span style="font-family: arial;"><br /></span></div><div><span style="font-family: arial;">Kl: 12:15 Johan Peter Frisk får en idé. Docent Göran Tagesson, Uppsala Universitet. </span></div><div><span style="font-family: arial;"><br /></span></div><div><span style="font-family: arial;">Kl: 12:45 Inget hushåll utan uthus och trädgård. Byggnadsantikvarie Klara Johansson</span></div><div><span style="font-family: arial;"><br /></span></div><div><span style="font-family: arial;">Kl 13:15 Om Onkel Adam. Museipedagog Ragnvi Andersson </span></div><div><span style="font-family: arial;"><br /></span></div><div><span style="font-family: arial;">Kl: 13:45 Om Museet och samlingarna. Antikvarie Tova Sylvan </span></div><div><span style="font-family: arial;"><br /></span></div><div><span style="font-family: arial;">Kl: 14:15 Johan Peter Frisk får en idé. Docent Göran Tagesson, Uppsala Universitet. </span></div><div><span style="font-family: arial;"><br /></span></div><div><span style="font-family: arial;">Kl: 14:45 Inget hushåll utan uthus och trädgård. Byggnadsantikvarie Klara Johansson</span></div></div>Östergötlands Museumhttp://www.blogger.com/profile/03987523381856627813noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8050044295869685642.post-67749552150094867232022-08-26T14:41:00.002+02:002022-08-26T14:41:22.022+02:00Gravfält, runor och hålvägar på Arkeologidagen<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjmCra3bLiCf2weGtQRI7yBfSK15Q_yQHyzCa6xgcL0W04IuGSBWxn_Q-AGsn6vKyOZvngod2Nqfjxk0_dp4dqyQaRHwq2M98i5s822cL6ltbunE24NhS5dIAYzDZIW7icUonMplJAApOcIMgM-ixjZZx3xe_NKNSarr1AerlJP0nOplMHr0by-Bxjcew/s3978/DSC_0938%20-%20kopia.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1953" data-original-width="3978" height="314" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjmCra3bLiCf2weGtQRI7yBfSK15Q_yQHyzCa6xgcL0W04IuGSBWxn_Q-AGsn6vKyOZvngod2Nqfjxk0_dp4dqyQaRHwq2M98i5s822cL6ltbunE24NhS5dIAYzDZIW7icUonMplJAApOcIMgM-ixjZZx3xe_NKNSarr1AerlJP0nOplMHr0by-Bxjcew/w640-h314/DSC_0938%20-%20kopia.JPG" width="640" /></a></div>
<p class="MsoNormal"><span style="line-height: 107%;"><span style="font-family: arial;">Nu är det dags för <a href="https://www.raa.se/evenemang-och-upplevelser/arkeologidagen/besok-arkeologidagens-arrangemang/" target="_blank">Arkeologidagen </a>igen. På söndag 28 augusti är
det är det olika evenemang runt om i hela Sverige. Arkeologidagen genomfördes
första gången 1988 och sedan dess har museer, föreningar, fornbyar och många
andra organisationer genomfört otaliga aktiviteter den sista söndagen i augusti
varje år. Här på muséet har vi genom åren haft föreläsningar, fornvandringar
och prova på-aktiviteter. Vi har besökt utgrävningar i städer och vandrat längs
nästan bortglömda stigar i skogen. Vi har visat gravfält, borgar, ruiner,
skelett, fynd och mycket annat. I år har Östergötlands museum två
fornvandringar på Arkeologidagen. <o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="line-height: 107%;"><span style="font-family: arial;"><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjC6H5MJSDqPVKEYULH4lFXQ1VfmctpfQJXxvAxhiHb_5k-Jh9vOOPcYT-LM3GSqb_eOyQTVcNuaLDdDuYAM_qiZuVbncX3I2bVaby1CEFfxdYMvzQ03JyBXQm3mofmn4hsD9RMvdtsNKhaCCiP9R9y_odNosHIF-waMrfIr5usndNfg3-I8Skn2FIDAg/s4000/DSC_0945.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="3000" data-original-width="4000" height="480" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjC6H5MJSDqPVKEYULH4lFXQ1VfmctpfQJXxvAxhiHb_5k-Jh9vOOPcYT-LM3GSqb_eOyQTVcNuaLDdDuYAM_qiZuVbncX3I2bVaby1CEFfxdYMvzQ03JyBXQm3mofmn4hsD9RMvdtsNKhaCCiP9R9y_odNosHIF-waMrfIr5usndNfg3-I8Skn2FIDAg/w640-h480/DSC_0945.JPG" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Alldeles intill gravfältet passerar kanalbåten Wilhelm Tham på Göta kanal.</td></tr></tbody></table></span></span></p><p class="MsoNormal"><span style="line-height: 107%;"><span style="font-family: arial;">Bland gamla ekar i en hage strax utanför Västra Husby ligger
ett vackert gravfält med högar och stensättningar. Det ligger alldeles intill
Göta kanal och tidigare passerade landsvägen till Söderköping alldeles intill
gravfältet. Från gravfältets högar kan man betrakta hur båtarna färdas förbi på
kanalen. Här begravde man sina döda under yngre järnålder, för 1 000-1 500 år
sedan. Kanske var det gårdsgravfält för Gäverstad som ligger på andra sidan
kanalen. På guidningen berättar vi om gravarna och landskapet.<o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="line-height: 107%;"><span style="font-family: arial;"><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj0N9LP-gloUTwefSlxh8sMjRdd-jloOZ5e9khK0C9cZADca9Cv09sUD0SORqoiVBwkRln4D08Bw86gP7OYUzji8Ss0FXFEnsMPqRWJK1T4Tc1_9AHaKyUQgZe0EUII_gWg0R17ZGDDO-Z4A6fHS-aLSIj6mgwx8tsM5bHLsvdJjJMUXHdS2XmEiBCWCQ/s4000/DSC_0957.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="3000" data-original-width="4000" height="480" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj0N9LP-gloUTwefSlxh8sMjRdd-jloOZ5e9khK0C9cZADca9Cv09sUD0SORqoiVBwkRln4D08Bw86gP7OYUzji8Ss0FXFEnsMPqRWJK1T4Tc1_9AHaKyUQgZe0EUII_gWg0R17ZGDDO-Z4A6fHS-aLSIj6mgwx8tsM5bHLsvdJjJMUXHdS2XmEiBCWCQ/w640-h480/DSC_0957.JPG" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Under sommaren har gravfältet i Gäverstad vårdats av betande islandshästar <br />– vikingahästar har betat på vikingarnas gravar.<br /></td></tr></tbody></table></span></span></p><p class="MsoNormal"><span style="font-family: arial;">Alldeles intill Sjögestads motell, i gränsen mellan både
härader (Vifolka och Valkebo) och socknar (Sjögestad och Viby), finns en
spännande fornlämningsmiljö. Det var en viktig mötesplats i bygden redan under
järnåldern och här finns gravar, vägar, runstenar och en galgbacke. Norr om landsvägen
ligger ett järnåldersgravfält med stensättningar, resta stenar och en domarring.
Där står även en runsten från 1000-talet invid en gammal hålväg.</span></p><p></p>
<p class="MsoNormal"><span style="line-height: 107%;"><span style="font-family: arial;">Söder om landsvägen finns också ett järnåldersgravfält. Delar
av det undersöktes under början av 1900-talet då fynd dök upp vid grustäkt. Gravarna
var från förromersk järnålder-kring år 0. En liten andel av gravarna innehöll
metallföremål som t ex svärd, fibula, bältesbeslag, och en järnskära. En del av
gravfältet undersöktes inte och idag kan man kan se ett femtiotal gravar,
bl a kvadratiska stensättningar, runda stensättningar, resta stenar. <o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal"><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEia5p38C7ZJdNm4Zw55YVIWHQxbEG5abe-EwTxAoxrpyYS8LWO5Ip1O4QtUJs6P-JXWH4s36IYS3yzqZ1gNjslnvYHgvoAr2yUgZ8licCKLeaotAmYqDUgqrLLe57Co_TmyZG7yx5gLQ4Uv-twaQjCND90Ss8Z5oeUcGsdgVt4OGWUjgwdbHsS71_aKeA/s4592/DSC09450.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="4592" data-original-width="3056" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEia5p38C7ZJdNm4Zw55YVIWHQxbEG5abe-EwTxAoxrpyYS8LWO5Ip1O4QtUJs6P-JXWH4s36IYS3yzqZ1gNjslnvYHgvoAr2yUgZ8licCKLeaotAmYqDUgqrLLe57Co_TmyZG7yx5gLQ4Uv-twaQjCND90Ss8Z5oeUcGsdgVt4OGWUjgwdbHsS71_aKeA/w426-h640/DSC09450.JPG" width="426" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Runstenen Ög 207 som står söder om landsvägen vid Sjögestads motell. <br />Texten lyder ”Redulv och Gere reste denna sten efter Ofeg, sin morbror, en god bonde”</td></tr></tbody></table></p><p class="MsoNormal"><span style="line-height: 107%;"><span style="font-family: arial;">Intill det södra gravfältet går en djup hålväg med tre
runstenar från 1000-talet resta bredvid vägen, varav två är resta till minne av
en och samma bonde Ofeg. Vägen omnämns i rannsakningarna på 1600-talet som
”Gambla landsvägen” och den är sannolikt från järnåldern. I närheten har det
även funnits en galgbacke. Det berättas att under 1700-talet ska en kvinna och
en dräng från Västerlösa blivit avrättade här för att ha förgiftat kvinnans
make, husbonden. <o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="line-height: 107%;"><span style="font-family: arial;">Följ med oss på guidning på söndag!<o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="line-height: 107%;"><span style="font-family: arial;">Ann-Charlott Feldt & Linnéa Hernqvist, arkeologer<o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal"><br /></p>
<p class="MsoNormal"><span style="line-height: 107%;"><span style="font-family: arial;">Båda guidningarna startar kl 14.00 söndagen den 28 augusti
2022.<o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="line-height: 107%;"><span style="font-family: arial;">Guidningarna är gratis<o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="line-height: 107%;"><span style="font-family: arial;"> </span></span></p>
<p class="MsoNormal"><b><span style="line-height: 107%;"><span style="font-family: arial;">Hitta
rätt till Gäverstad:<o:p></o:p></span></span></b></p>
<p class="MsoNormal"><span style="line-height: 107%;"><span style="font-family: arial;">Åk väg 210
mellan Norsholm och Söderköping. Ca 2,5 km öster om Västra Husby sväng in på en
liten avtagsväg till vänster (om man kommer från Västra Husby) med en liten blå
fornlämningsskylt med texten <i>Gravfält 100
m</i>. </span></span><b style="font-family: arial;"><span style="line-height: 107%;">Koordinater:
</span></b><span style="font-family: arial; line-height: 107%;">58°29'40.7"N
16°12'47.2"E</span></p><p class="MsoNormal"><span style="font-family: arial; line-height: 107%;"><br /></span></p>
<p class="MsoNormal"><b><span style="line-height: 107%;"><span style="font-family: arial;">Hitta rätt
till Sjögestad: <o:p></o:p></span></span></b></p>
<p class="MsoNormal"><span style="line-height: 107%;"><span style="font-family: arial;">Från Linköping kör gamla E4:an i riktning mot Vikingstad.
Efter knappt 1,5 mil ligger Sjögestads motell på höger sida. I mån av plats går
det att nyttja motellets parkering. Samling på parkeringen vid Sjögestad Motell. </span></span><b style="font-family: arial;"><span style="line-height: 107%;">Koordinater:</span></b><span style="font-family: arial; line-height: 107%;"> 58°22'09.4"N
15°20'36.7"E</span><span style="font-family: arial;"> </span></p>Östergötlands Museumhttp://www.blogger.com/profile/03987523381856627813noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8050044295869685642.post-41345383059566229072022-08-11T23:16:00.007+02:002022-08-12T08:41:29.216+02:00Nu hälsar vi på hos Jätten Bule i Bulsjö<p><span style="font-family: arial;">För tio år sedan skrev jag en artikel museets årsbok – Troll bröllop och jul. Min artikel handlade om en prins, en hedning och en jätte som enligt traditionen gett namn till varsin plats: pris Lönnevål i Lönsås, Kettil Okristen i Kättilstad och jätten Bule i Bulsjö. Nu är det dags att besöka jätten – eller i alla fall gravfälten vid Bulsjö där jätten påstås ligga begravd. På lördag (13/8-22) kl 14.00 visar jag två av gravfälten vid Bulsjö, strax öster om Österbymo. Visningen är gratis. Vägbeskrivning hittar ni <a href="https://ostergotlandsmuseum.se/kalendarium/augusti-2022/kulturguidning-gravar-i-jaetten-bules-bygd/" target="_blank">här</a>.</span></p><p><span style="font-family: arial;"></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhUKrMdwml9tL0wBEVA5VPeI2i4mPiGiBYLQAIlJWsa1ke0wumkWDWndWIg3Edqr18faRN0uN0uta3JC8_dxhh3-TxtSuKwrYTLYVu42ORjRqBQ9SFv0eySrHMgsUpneExdHyhYDg-M80pU8ix6ZmvurlwWFH797b9RfxcpaNUyaaiaP1_XO6DLNv_xDg/s3983/DSC_0848%20(1)%20-%20kopia.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1650" data-original-width="3983" height="266" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhUKrMdwml9tL0wBEVA5VPeI2i4mPiGiBYLQAIlJWsa1ke0wumkWDWndWIg3Edqr18faRN0uN0uta3JC8_dxhh3-TxtSuKwrYTLYVu42ORjRqBQ9SFv0eySrHMgsUpneExdHyhYDg-M80pU8ix6ZmvurlwWFH797b9RfxcpaNUyaaiaP1_XO6DLNv_xDg/w640-h266/DSC_0848%20(1)%20-%20kopia.JPG" width="640" /></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><p><span style="font-family: arial;">När man färdas landsvägen från Kisa till Österbymo, vet man att man nästan är framme vid målet när man passerar jätten Bules grav med ett par resta stenar och ett välbetat gravfält på vägens vänstra sida. Bortanför gravfälten rinner Bulsjöån förbi på sin väg mellan sjöarna Östra Lägern och Sommen. Strax efter gravfältet ligger Bulsjö gård som är känd i de skriftliga källorna sedan 1397 då en <i>Kol i Bulusom</i> omnämns. </span></p><p></p><p><span style="font-family: arial;">Enligt traditionen ska de två resta stenarna visa jättens längd – ca 10 meter. Hur jätten hamnade i sin grav är en historia som berättats åtminstone sedan 1600-talet. Det var så att jätten ville bli döpt och på vägen till den nybyggda kyrkan i Norra Vi upptäckte han att han fått med sig guldnyckeln till sitt magasin. Den var onödig att bära på så han gömde under en sten längs vägen. På vägen hem upptäckte han till sin förtvivlan att dopet försvagat honom så pass att han inte längre orkade lyfta stenen där nyckeln låg gömd. Han tog i tills han var så utmattad att han fick köras hem på en oxdrög och han dog strax därefter. Bules guldnyckel ligger fortfarande kvar under stenen om någon nu skulle vilja göra ett försök att hitta den. Stenen kallas Nyckelstenen. Ni läsa mer om jätten Bule och en massa annat spännande i museets årsbok från 2012. Den är tyvärr slut på förlaget men finns att låna på biblioteket. </span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgtiKOLATVz0fOXbyVF5I7LGVyvHhmHxGl1sISRcshgDq9yi5lC5g46S9Q8_b6WsCHomtbXk8_bmqi-ph3yXp-A98YG6EgY-7ewxUrua4SrGY-Me4JhtMp7N7uGaXkQ5MgVhTEGLFVj4-D8YhvuxMIUXYWDSxLQUpxdPkcRlR-cOUvPc5-MUic6pb8yWQ/s4000/DSC_0854%20(1).JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="3000" data-original-width="4000" height="480" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgtiKOLATVz0fOXbyVF5I7LGVyvHhmHxGl1sISRcshgDq9yi5lC5g46S9Q8_b6WsCHomtbXk8_bmqi-ph3yXp-A98YG6EgY-7ewxUrua4SrGY-Me4JhtMp7N7uGaXkQ5MgVhTEGLFVj4-D8YhvuxMIUXYWDSxLQUpxdPkcRlR-cOUvPc5-MUic6pb8yWQ/w640-h480/DSC_0854%20(1).JPG" width="640" /></a></div><p><span style="font-family: arial;">I <a href="https://app.raa.se/open/fornsok/ " target="_blank">Fornsök </a>kan man läsa om de båda gravfälten. Jätten Bules grav med de två resta stenarna finns på det lilla gravfältet tillsammans med en gravhög och tio runda stensättningar (Sund 125:1). Strax intill finns ett större gravfält (Sund 126:1) med 25 högar och 35 runda stensättningar. Jag berättar mer om båda gravfälten på lördag.</span></p><p><span style="font-family: arial;">Jättarna har flyttat till sagans värld men de var en gång en realitet i människors världsbild. Jätten Goliat i Bibeln sågs som ett bevis på att jättar funnits. De har använts som förklaring till naturfenomen, fornlämningar och ortnamn. Stora flyttblock som transporterats av inlandsisen fick benämningen jättekast och otaliga är de historier runt om i landet som berättar hur jättar kastat sten på kyrkor eller på varandra. Här i Ydre har vi ett landskap med vild natur, otillgängliga berg och däribland gamla kulturbygder med minnen från järnåldern i form av gravar med resta stenar. </span></p><p><span style="font-family: arial;"><br /></span></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgbD3aCJEtZ4x6OGpSlhK5OriqYBvFy7kLmD54KJkHqkPjR8ieR4PK0D99AxlMj2ZSM_29rK8CHh4GaPvEIa_OatUsk0RF5zBodeWWldomv6Qj9Sb-Ck8-vifQgWf1A7AWAI2YYWr7-UU7Y-9N4zmUVrPwFiv32BCScbRM_FYSstxGaJ8T2I5OZT3FA4Q/s3872/Bule%20MO.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="3872" data-original-width="2592" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgbD3aCJEtZ4x6OGpSlhK5OriqYBvFy7kLmD54KJkHqkPjR8ieR4PK0D99AxlMj2ZSM_29rK8CHh4GaPvEIa_OatUsk0RF5zBodeWWldomv6Qj9Sb-Ck8-vifQgWf1A7AWAI2YYWr7-UU7Y-9N4zmUVrPwFiv32BCScbRM_FYSstxGaJ8T2I5OZT3FA4Q/w428-h640/Bule%20MO.jpg" width="428" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Jätten Bules staty i Österbymo.</td></tr></tbody></table><p></p><p><span style="font-family: arial;">Hoppas vi ses!</span></p><p><span style="font-family: arial;">Ann-Charlott Feldt, arkeolog</span></p><p><span style="font-family: arial;"><br /></span></p><p><span style="font-family: arial;">När ni ändå är i den här delen av länet vill jag också passa på att tipsa om Smedstorpsdagen som pågår under lördagen mellan 12.00 och 16.00. På Smedstorps dubbelgård bjuder museet på många olika aktiviteter och hembakt fika som ingår i entréavgiften. Under dagen kan man lära sig mer om fribroderi, slöjd, stråtak, murstockar, spisar och arbetshästar. På plats finns också museets pedagoger som visar kreativa textillagningar. </span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjxSlToCi6HRr6LWz-bS69dXMQAlf4tKUoLO9yxLHN_DzZ9eGhl97UcRV_JlCEDWFZQvGWMe9FjQpWfzK4MoBcHOHuMGGOe8DMlrYNDhE-h4CDqYhfzeuz7XMnxV9Ogd7WUVCfUVspTUI0BxYUU8W41r7OkkVKZOd-WzaWoVbYNWh5LEavgWmWUfbRXmg/s1050/Namnl%C3%B6s.png" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1050" data-original-width="740" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjxSlToCi6HRr6LWz-bS69dXMQAlf4tKUoLO9yxLHN_DzZ9eGhl97UcRV_JlCEDWFZQvGWMe9FjQpWfzK4MoBcHOHuMGGOe8DMlrYNDhE-h4CDqYhfzeuz7XMnxV9Ogd7WUVCfUVspTUI0BxYUU8W41r7OkkVKZOd-WzaWoVbYNWh5LEavgWmWUfbRXmg/w451-h640/Namnl%C3%B6s.png" width="451" /></a></div><br /><p><br /></p><div><br /></div>Östergötlands Museumhttp://www.blogger.com/profile/03987523381856627813noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8050044295869685642.post-64079689749398673592022-08-04T15:44:00.001+02:002022-08-04T15:50:52.175+02:00Besök spännande båtgravar i Skamby<p><span style="font-family: arial;">Nästan mitt på Vikbolandet, mitt mellan Kuddby och Östra Ny, ligger byn Skamby. Här finns ett mycket spännande gravfält.</span></p><p style="text-align: center;"><span style="font-family: arial;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiAJ3RsrMtdLuTWFeMHZNrQSf1hSXvqdw9OSIFaHylX5UCPEA9S5VnFT0e3LiNY-yei2XYWN-ayDhbNTBexot1HKFtbldIPOGkvF5qhQzqyCCp7zg-HUzXLVImNOdujeYL7_pf3IIeak-M9cWQ0c3msqKk7slOXFu8qmh2oJluFGNtrYWJZ7h0VyOGcqw/s4000/DSC_0930.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="3000" data-original-width="4000" height="480" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiAJ3RsrMtdLuTWFeMHZNrQSf1hSXvqdw9OSIFaHylX5UCPEA9S5VnFT0e3LiNY-yei2XYWN-ayDhbNTBexot1HKFtbldIPOGkvF5qhQzqyCCp7zg-HUzXLVImNOdujeYL7_pf3IIeak-M9cWQ0c3msqKk7slOXFu8qmh2oJluFGNtrYWJZ7h0VyOGcqw/w640-h480/DSC_0930.JPG" width="640" /></a></span></p><p><span style="font-family: arial;">Den första gången byn omnä</span><span style="font-family: arial;">mns är år 1380 då Bo Jonsson, som var drots i Sverige, och Jon Upplänning tillkännager i öppet brev att de på Paulusdagen 1380 kallat till möte med häradshövdingar och tolv <i>skäliga </i>män från de härader som ansvarar för att bygga och underhålla Norrköpings bro. Bland de tolv männen finns en </span><i style="font-family: arial;">Olaff i Skamby</i><span style="font-family: arial;">. År 1386 omnämns en </span><i style="font-family: arial;">Tore i Skammoby</i><span style="font-family: arial;">. Tore förekommer även i en handling från år 1401. Några år senare, 1409, omnämns </span><i style="font-family: arial;">Bänkth Thorasson</i><span style="font-family: arial;"> (kanske Tores son) och </span><i style="font-family: arial;">Stenar i Skamaby</i><span style="font-family: arial;">.</span></p><p><span style="font-family: arial;">Vad ortnamnet egentligen betyder har diskuterats av ortnamnsforskarna. Troligast är att det rör sig om det fornsvenska ordet <i>skamber </i>i betydelsen kort. Men vad är det då som är kort? Kan det syfta på det lilla vattendraget som slingrar sig fram söder om byn och som rinner ut i Gisselöån i väster? Ingen vet med säkerhet. Vad vi däremot vet är att ortnamn som slutar på <i>-by</i> hör hemma i en tid långt före Olaff, Tore, Bänkth och Stenar. Det kan ha tillkommit redan före vikingatiden, kanske så tidigt som under romersk järnålder (0-400 e Kr). </span></p><p><span style="font-family: arial;">Under våren 2003 undersöktes åkermarken runt Skambygravfältet med metalldetektor. Runt gravfältet hittades föremål från många olika tidsperioder som t ex en dubbelknapp från yngre bronsålder, en del av ett dräktspänne (fibula) som kan dateras till 100-talet e Kr, arabiska silvermynt från 800-talet e Kr, ett kors i silverbleck, en medeltida blyplomb och mynt från 1500-talet. Fynden visar att man vistats på platsen ända sedan bronsåldern. </span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="font-family: arial;"><br /></span></div><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhVgz-iE-gBKSDblEOA_-WYVAmZ2If0JhuSK7-6fShbBXklnSWPdC7AIUoLR3WbdFbrCsDtWzKxC4P3EUGXo6tzSIjaXjSd0r9wFp6i19gyI89Iyhs1K8e089_LjnXUar2iF8v9ITsiSOsPc0HutfPf-eKU6dvISGoaAAT7Q37le3hpetQ-6zXErQlajw/s1680/scanner@ostergotlandsmuseum.se_20180910_162128_002.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="973" data-original-width="1680" height="231" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhVgz-iE-gBKSDblEOA_-WYVAmZ2If0JhuSK7-6fShbBXklnSWPdC7AIUoLR3WbdFbrCsDtWzKxC4P3EUGXo6tzSIjaXjSd0r9wFp6i19gyI89Iyhs1K8e089_LjnXUar2iF8v9ITsiSOsPc0HutfPf-eKU6dvISGoaAAT7Q37le3hpetQ-6zXErQlajw/w400-h231/scanner@ostergotlandsmuseum.se_20180910_162128_002.jpg" width="400" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Fram- och baksida på en silverdirhem. Foto K Jonsson</td></tr></tbody></table><p></p><p><span style="font-family: arial;">Men gravfältet då? Ja det är ett alldeles speciellt gravfält som inte liknar några andra vi har här i Östergötland. I flera av gravarna har man begravt de döda i båtar. Det finns ett tiotal gravar på gravfältet som troligen är båtgravar och dessutom finns där 13 runda stensättningar. Båtgravarna hör hemma i vendeltid (ca 550-800 e Kr) och vikingatid (ca 800-1050 e Kr).</span></p><p><span style="font-family: arial;">Det finns ett par gravfält till i Östergötland där några få av gravarna troligen är båtgravar. Det är ett gravfält vid Malm i Styrstad socken och Solberga gravfält i Mjölby socken där det finns stensättningar med båtformiga svackor. Båtgravar är vanligare i Uppland och Västmanland samt i Norge – även om de egentligen aldrig är särskilt vanliga. Den mest kända båtgraven är Osebergsskeppet som hittades 1903 i en gravhög och nu finns utställd i Vikingskipshuset på Bygdøy i Oslo.</span></p><p></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiJX3s2kRE_LD2QHML0LukVnelg81Mbyw3LTctcxry1ZjDimIp768Sr-e4BpJeq03GdGCF67iZn2Ug3oButPBOOv9Q1vUncqKi8JySFoeEJIEh3tvpGFykq3PsAdWvENkn7DfwL3Sf-9ex5GYqVI6YxKDywFU97WB2vbZHnJRHhWlauwkXZXcLNC4g1kQ/s4000/DSC_0922.JPG" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="3000" data-original-width="4000" height="480" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiJX3s2kRE_LD2QHML0LukVnelg81Mbyw3LTctcxry1ZjDimIp768Sr-e4BpJeq03GdGCF67iZn2Ug3oButPBOOv9Q1vUncqKi8JySFoeEJIEh3tvpGFykq3PsAdWvENkn7DfwL3Sf-9ex5GYqVI6YxKDywFU97WB2vbZHnJRHhWlauwkXZXcLNC4g1kQ/w640-h480/DSC_0922.JPG" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">En av gravarna syns tydligt som en stenig svacka i marken omgiven av en vall.</td></tr></tbody></table><span style="font-family: arial;"><br /></span><p></p><p><span style="font-family: arial;">En av båtgravarna i Skamby grävdes ut vid en forskningsundersökning 2005. Graven innehöll spår efter en båt som varit 5 m lång. Kvar av själva båten fanns endast rostfläckar och båtnitar. Men även om båten inte var mycket att skryta med så hittades ett fynd som fick arkeologerna att hoppa av glädje - 23 välbevarade spelpjäser i bärnsten. Det fanns även en del andra fynd som delar av hästutrustning, en röd glaspärla, en brynsten samt delar av en mindre järnkniv.</span></p><p><span style="font-family: arial;"><br /></span></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgOBzj6LKEQnuvtfM0hdoDJTylJMPGvHQqX2wuiutSr1pl8a_3Le1d0L7d3dCPofJhEjDJZoj_oakbJbtdq98co_WgV57ZQkmFnEa9yh4sYDFQA45X5bOjNXwlwhPkFlkcYrOo5x03qPWTK78HnrNzkmqXGOGEJm9bwtMmPKW0JBNhHD-bM78K3DkeoxQ/s2497/Skamby%20b%C3%A4rnstren.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1900" data-original-width="2497" height="304" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgOBzj6LKEQnuvtfM0hdoDJTylJMPGvHQqX2wuiutSr1pl8a_3Le1d0L7d3dCPofJhEjDJZoj_oakbJbtdq98co_WgV57ZQkmFnEa9yh4sYDFQA45X5bOjNXwlwhPkFlkcYrOo5x03qPWTK78HnrNzkmqXGOGEJm9bwtMmPKW0JBNhHD-bM78K3DkeoxQ/w400-h304/Skamby%20b%C3%A4rnstren.jpg" width="400" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Spelpjäserna av bärnsten från en utställning 2008.</td></tr></tbody></table><p></p><p><span style="font-family: arial;"><br /></span></p><p><span style="font-family: arial;">Vill ni veta mer om båtgravar och Skamby? Häng med på guidningen på lördag den 6 augusti 2022, kl 14.00. Det går också att ladda mer Martin Rundkvists <a href="https://aardvarchaeology.wordpress.com/2007/02/12/skamby-2005-boat-grave-report/" target="_blank">rapport </a>från undersökningen 2005.</span></p><p><span style="font-family: arial;">Ann-Charlott Feldt, a</span><span style="font-family: arial;">rkeolog </span></p><p><span style="font-family: arial;"><br /></span></p><p><span style="font-family: arial;"><b>Vägbeskrivning:</b> Från Norrköping åker du väg 209 mot Arkösund. Efter ca 10 km sväng höger in på väg 855 mot Stegeborg. Vid Kuddby sväng först höger in på väg 843 och sedan vänster i på väg 857 mot Stegeborg. Följ vägen i ca 4 km fram till Skamby gravfält. Gravfältet ligger på höger sida om vägen strax efter Skamby by och är skyltat.</span></p><p><span style="font-family: arial;">Koordinater till samlingsplatsen är WGS84 58°30'50.2"N 16°31'25.7"E</span></p><div><br /></div>Östergötlands Museumhttp://www.blogger.com/profile/03987523381856627813noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8050044295869685642.post-9205977049357889732022-07-05T13:34:00.003+02:002022-07-05T13:34:34.012+02:00Nu är den här – årets Arkeologi i Östergötland!<p><span style="font-family: arial;"></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"></div><span style="font-family: arial;">Nu har det nya numret av <i>Arkeologi i Östergötland</i> lämnat
tryckeriet och är på väg ut till olika försäljningsställen. Det är som vanligt ett
fullmatat nummer på drygt 60 sidor där 26 skribenter berättar om stort och
smått inom östgötsk arkeologi. Det här är det elfte numret av tidskriften sedan
starten 2010.<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi1N_SJHsi8gSXjWSZQ12Vyty6xh4N2Sht9t8cz8b_bc5W7dEBASLuqFgbk2pioNqw8yd8t34jR83UXa-khgVspakAx2U4nH_LdUftHBrBtRnEo_lvp3kWmZg0PiaKZ2uiKKJPSsmCP5_w6BJeI-RrHQ_S9n1jRutGJkfks4e05mwTtSPi5-5F6b7tX4g/s1122/Ai%C3%96%202022%20framsida.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1122" data-original-width="800" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi1N_SJHsi8gSXjWSZQ12Vyty6xh4N2Sht9t8cz8b_bc5W7dEBASLuqFgbk2pioNqw8yd8t34jR83UXa-khgVspakAx2U4nH_LdUftHBrBtRnEo_lvp3kWmZg0PiaKZ2uiKKJPSsmCP5_w6BJeI-RrHQ_S9n1jRutGJkfks4e05mwTtSPi5-5F6b7tX4g/w456-h640/Ai%C3%96%202022%20framsida.jpg" width="456" /></a></div></span><p></p>
<p class="MsoNoSpacing"><span style="font-family: arial;">I årets nummer färdas du
som läsare från spåren efter stenålderns jägare och bönder vid Sommen och
nötplockare vid Öjebro, via bronsålderns hällristningar och järnålderns gravar
ända in bland böckerna på 1800-talets kyrkvindar. Du får ta del av två nygamla
museer (Östergötlands museums nya utställningar och det nya besökscentrat i
klosterhuset i Vreta kloster), se fynd från vikingatida gravar och besöka de
avrättade på galgbacken. Var det mäktiga kvinnor som begravdes vid Aska och
Ekebyborna? Hur gamla var egentligen vägarna över mossen Blåvom? Vad hittar man
i kyrkogårdsmuren? Och var det Fan själv som gav namn åt torpet Pukebo? Allt
det här och mycket mer berättar vi om i årets nummer.</span></p>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiAWxE8cM2TpHnLErUAUUEsvuSGgWLrR9qU9yc1jHyS3hixdj8kM9jHJ3c9BrE3wU_H7WtXcDT7tMfP-XmU5ovtbRMkjagh8qUClsS0JWdPllfWdTgLWZC4pxdG3TV2xOqiYyVjGIwgoL5tjdukrWvQsDDIY7NczK5ijT7sR_Q7F2wKJRWTD6X_YchIWA/s1754/Publikation2.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1240" data-original-width="1754" height="452" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiAWxE8cM2TpHnLErUAUUEsvuSGgWLrR9qU9yc1jHyS3hixdj8kM9jHJ3c9BrE3wU_H7WtXcDT7tMfP-XmU5ovtbRMkjagh8qUClsS0JWdPllfWdTgLWZC4pxdG3TV2xOqiYyVjGIwgoL5tjdukrWvQsDDIY7NczK5ijT7sR_Q7F2wKJRWTD6X_YchIWA/w640-h452/Publikation2.jpg" width="640" /></a></div><p class="MsoNoSpacing"><span style="font-family: arial;"></span></p><p class="MsoNoSpacing"><span style="font-family: arial;">Tidskriften <i style="mso-bidi-font-style: normal;">Arkeologi i Östergötland</i> är ett
samarbete mellan arkeologer vid tre olika företag som är verksamma i
Östergötland: Arkeologerna vid Statens Historiska Museer, Stiftelsen
Kulturmiljövård och Östergötlands museum. Även i år har vi gästskribenter,
denna gång från Linköpings stift och Trafikverket.</span></p>
<p class="MsoNoSpacing"><span style="font-family: arial;"></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="font-family: arial;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiLlxijHU0CMxs32W_q4ZJWj3h3JVgy1n_l5wMtMRNGj9_MLw3LDQCItPkIRpSespacUc3XUTpT7sV72Y50gzv6_NCEvah53GsFXvvMYWFdMkWUbz7xvR5uFl7iL2A1HqpyfwHrlgiNZpfMZawkBBWPEg_g0b_B38uamtRsHnVO80Dtw_tSdYqtyfXtvw/s1754/Publikation3.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1240" data-original-width="1754" height="452" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiLlxijHU0CMxs32W_q4ZJWj3h3JVgy1n_l5wMtMRNGj9_MLw3LDQCItPkIRpSespacUc3XUTpT7sV72Y50gzv6_NCEvah53GsFXvvMYWFdMkWUbz7xvR5uFl7iL2A1HqpyfwHrlgiNZpfMZawkBBWPEg_g0b_B38uamtRsHnVO80Dtw_tSdYqtyfXtvw/w640-h452/Publikation3.jpg" width="640" /></a></span></div><p class="MsoNoSpacing"><span style="font-family: arial;">Arkeologi i Östergötland kan redan nu köpas på Östergötlands museum och
Löfstad slott. Från mitten av veckan kommer den också att finnas på Linköpings
slotts och domkyrkomuseum, Sancta Birgitta Klostermuseum i Vadstena och S:ta
Ingrids gille i Skänninge. Dessutom kan den beställas via <a href="https://ostergotlandsmuseum.se/om-museet/bokfoerlag/" target="_blank">museets bokförlag</a> och
Arkeologernas <a href="https://shmm.bokorder.se/sv-SE" target="_blank">webshop</a>.</span></p><p></p>
<p class="MsoNoSpacing"><span style="font-family: arial;">Vi önskar er en fin sommar
och trevlig läsning!<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNoSpacing"><span style="font-family: arial;">Ann-Charlott Feldt,
arkeolog & redaktör</span><span style="font-size: 12pt;"><o:p></o:p></span></p>Östergötlands Museumhttp://www.blogger.com/profile/03987523381856627813noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8050044295869685642.post-12425294089335237542022-07-01T15:28:00.002+02:002022-07-01T17:15:08.084+02:00Fynd under kyrkgolv i Ekebyborna<p>Under 2021 dränerades marken runt Ekebyborna kyrka på grund av stora fuktproblem och nu återstår invändiga insatser.</p><p>I projektet har man nu tagit bort allt organiskt material som varit angripet, så som bänkinredning och tillhörande trägolv från 1925. Det är alltid spännande att ta del av vad som finns under senare tiders ytskikt och speciellt när det rör sig om medeltid. </p><p>När inredningen togs bort framkom nu ett kalkstensgolv under tjugotalets trägolv. Mittgången var av okänd anledning och tidpunkt belagd med en jämn betongplatta. Inte ett helt anpassat material i den 900 år gamla kyrkan som nu också har fuktproblem men kanske en desto vanligare åtgärd under slutet av förra sekelskiftet. </p><p>Under våren bilades betongen bort och under detta framträdde nu ca 1,5 x 1 meter stora och råhuggna kalkstenshällar. Mittgången ligger av någon anledning något högre än golvet ut med sidorna och skiljer sig i både form och storlek. Inredningen och betongen är borttagen i väntan på att fuktnivåerna ska minskas och golvet ska få luftas ur ordentligt.</p><p><b>Ekebyborna har alltså för tillfället fått tillbaka den medeltida karaktären, </b>genom att kalkstensgolvet nu är blottat och bänkinredningen så som vi är vana att se den är borttagen. På medeltiden fanns endast bänkar ut med långsidorna, för de som behövde sitta och de övriga fick stå. Kanske är det spår av en forna bänkkonstruktion vi nu ser i nischerna, ut med långsidorna, i Ekebyborna?</p><p>I veckan var jag som antikvarie och arkeolog Lotta Feldt på plats och tog med oss olika typer av fogbruk från stengolvet, som vi ska jämföra med den murbrukssamling som finns på museet, och då också kunna hjälpa oss reda i frågan kring när golvet egentligen är lagt. Tyvärr var det svårt att hitta det vi främst sökte efter- kalkbruk- eftersom man använt riktigt med fogbruk av cement i kyrkan som satt hårt som berget.</p><p>Arkivletande ska såklart också hjälpa oss i jakten på hur gammalt kyrkgolvet egentligen är. Är det medeltida, är det stor sannolikhet att just Heliga Birgitta vandrat på just detta golv. Ekebyborna kyrka var ju hennes sockenkyrka då hon bodde vid Ulvåsa (<a href="https://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/besoksmal/kulturmiljoer/ulvasa---birgittas-udde.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a8b8&sv.12.382c024b1800285d5863a8b8.route=/&searchString=&counties=&municipalities=&reserveTypes=&natureTypes=&facilities=&sort=none" target="_blank">Birgittas udde</a>,) ett stenkast härifrån. </p><p><br /></p><p>Fortsättning följer..</p><p>/Maria Klint</p><p></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEjGz8L-xdLExWyGj07b28VXrd5Nnqx9nD4ahz8E4Rq0rWeHzgNA-CMrtqYBPW6qpAbvj7yjmxO6uLVC68MZRtT0rwZGMdlaPzdj0y-AiW-El8pQUOFy9GWRghIprzBvlcgts0r2Q3GZ_25YIAxfL0jDdueZI9-UDowxOGFHk_OyxCrweykbS7ww9gO9Vw" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img alt="" data-original-height="3648" data-original-width="5472" height="426" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEjGz8L-xdLExWyGj07b28VXrd5Nnqx9nD4ahz8E4Rq0rWeHzgNA-CMrtqYBPW6qpAbvj7yjmxO6uLVC68MZRtT0rwZGMdlaPzdj0y-AiW-El8pQUOFy9GWRghIprzBvlcgts0r2Q3GZ_25YIAxfL0jDdueZI9-UDowxOGFHk_OyxCrweykbS7ww9gO9Vw=w640-h426" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><div>Ekebyborna kyrka med bänkinredning och trägolv från 1925 (Erik Fants restaurering). </div><div>Mittengången är av cement, okänt årtal.</div></td></tr></tbody></table><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjgVvGE29GWTTZ73PRc6woVcqbsu9F-LG5NI-b8fTUrn9doFSYmbIMO1CySNJj_YC74F7l39ipeg-tAACSp1wdhXR_TaZQl_UogYGAGiJGm01adZCYVFWT_E8xR3-ecCMEq50-yJz1aWePstfPIxsmPO6ezQe9bDxxFqIQ3JYUNe-GeL8jh-ghxxMIn-g/s5472/IMG_1701.JPG" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="3648" data-original-width="5472" height="426" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjgVvGE29GWTTZ73PRc6woVcqbsu9F-LG5NI-b8fTUrn9doFSYmbIMO1CySNJj_YC74F7l39ipeg-tAACSp1wdhXR_TaZQl_UogYGAGiJGm01adZCYVFWT_E8xR3-ecCMEq50-yJz1aWePstfPIxsmPO6ezQe9bDxxFqIQ3JYUNe-GeL8jh-ghxxMIn-g/w640-h426/IMG_1701.JPG" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Norra kvarteret borttaget. Ett kalkstensgolv av kvadratiska rutor fanns här under. </td></tr></tbody></table><br /></div><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEibgjtnt4m-YRwwVi6olgQZSNCmLeR25w8EDzFjIfV6HOXVAkZ780fAmnyxfhF6UkBPiRA30vDfdCF7TMhFZa7sAzYtnRLfxCGpvkO12Y_yW16vzqgB3P783_3d_19shXWFip-ipIWZmjb9C6_MhH5nI_KHsDxYRrlMqMJ_s8yuibBYiKp8ubQt1md33g/s5472/IMG_2989.JPG" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="3648" data-original-width="5472" height="426" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEibgjtnt4m-YRwwVi6olgQZSNCmLeR25w8EDzFjIfV6HOXVAkZ780fAmnyxfhF6UkBPiRA30vDfdCF7TMhFZa7sAzYtnRLfxCGpvkO12Y_yW16vzqgB3P783_3d_19shXWFip-ipIWZmjb9C6_MhH5nI_KHsDxYRrlMqMJ_s8yuibBYiKp8ubQt1md33g/w640-h426/IMG_2989.JPG" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Bänkar och golv borttaget. Cementplattan i mittgången ger en tillgänglig kyrka, men kanske höjer inte det kulturhistoriska värdet.</td></tr></tbody></table><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhgEWPA46o9Wzr93ESFchWFrjbtaAuyuvXbTBLtgmncxjgGHchYp-GtopAcoECdEYe_AhkU5La_w85LK4IxtMjl-cstbtHCRIrIlgxqOMftl0xTOtd9VbIWgkrNrFRiGnCvmkYznAvqpCHnaH1vvO-0NDr2Gdvc7ox5oSRTiOWG0TDCjtL24T334lJpKQ/s5472/IMG_3200.JPG" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="3648" data-original-width="5472" height="426" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhgEWPA46o9Wzr93ESFchWFrjbtaAuyuvXbTBLtgmncxjgGHchYp-GtopAcoECdEYe_AhkU5La_w85LK4IxtMjl-cstbtHCRIrIlgxqOMftl0xTOtd9VbIWgkrNrFRiGnCvmkYznAvqpCHnaH1vvO-0NDr2Gdvc7ox5oSRTiOWG0TDCjtL24T334lJpKQ/w640-h426/IMG_3200.JPG" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Bilning av cement pågår. Inunder cementen framträdde nu stora kalkstenshällar. </td></tr></tbody></table><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><br /><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiPJg700LB9wEtYrziJ-wMZteTJCISb2HxPuFLEyjQgA66MBMP9m2u7hm0e_WyBGex01xNT1wrFVQZFyHV3QwN4caPl8abNLkqcnOvpkVX_B2NgBmUsTjGPxFdhazGLzM5QxFxUcx0I2_AqPyhisTGOrzhCPxY4SYtaxzljTllTkN5vRl0HuJRBKbXHhw/s5472/IMG_1707.JPG" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="3648" data-original-width="5472" height="426" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiPJg700LB9wEtYrziJ-wMZteTJCISb2HxPuFLEyjQgA66MBMP9m2u7hm0e_WyBGex01xNT1wrFVQZFyHV3QwN4caPl8abNLkqcnOvpkVX_B2NgBmUsTjGPxFdhazGLzM5QxFxUcx0I2_AqPyhisTGOrzhCPxY4SYtaxzljTllTkN5vRl0HuJRBKbXHhw/w640-h426/IMG_1707.JPG" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Mystisk och upphöjd nivåskillnad ut med långsidorna.</td></tr></tbody></table><div><br /></div><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiKfQN5CdyXi34f1wnc8uQVr5cLdTvmyecCMmQcHmc1hK9xu_haORFQRLt0INx3Q2ES6gwa1YeX2KnsskAIenLusRyyAWpU1eA4Kk6DWSx2nigyqz7x42UzG1LcRV84psMQEeYUpY7HNYBehdhJASdt64Lh9SNaTz0RORc0A1EoILh9nKcse9bFALbJtg/s5472/IMG_3746.JPG" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="5472" data-original-width="3648" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiKfQN5CdyXi34f1wnc8uQVr5cLdTvmyecCMmQcHmc1hK9xu_haORFQRLt0INx3Q2ES6gwa1YeX2KnsskAIenLusRyyAWpU1eA4Kk6DWSx2nigyqz7x42UzG1LcRV84psMQEeYUpY7HNYBehdhJASdt64Lh9SNaTz0RORc0A1EoILh9nKcse9bFALbJtg/w426-h640/IMG_3746.JPG" width="426" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Kalkstenen i mittgången ligger något högre än långsidorna. <br />Stenen är även grovt huggen. </td></tr></tbody></table><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiO3ytzGL6M_CGpz3hD_GeS_gOlAQY_Hb1haLATV4GANtI2mIQY6OuuCFXj0-o-4LoGQXkSJ90anlbNHEetFG8BZX1weDeVnWhlxhY8NNXSkn-NHx1tjvwUgm4hKRzIQFqdHuZMO0nfTkIxkWTgWD2TGHOLodSXeH6bTvRpqxKaiZXdUXcUh1afXyVXiA/s5472/IMG_3743.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="5472" data-original-width="3648" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiO3ytzGL6M_CGpz3hD_GeS_gOlAQY_Hb1haLATV4GANtI2mIQY6OuuCFXj0-o-4LoGQXkSJ90anlbNHEetFG8BZX1weDeVnWhlxhY8NNXSkn-NHx1tjvwUgm4hKRzIQFqdHuZMO0nfTkIxkWTgWD2TGHOLodSXeH6bTvRpqxKaiZXdUXcUh1afXyVXiA/w426-h640/IMG_3743.JPG" width="426" /></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">Kalkstenen mäter ca 1,5 x 1 meter. </div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">Årtalet är fortfarande under utredning.</div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><br /><br /></div></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><br /><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><br /><br /></div><br /><br /><p></p><p><br /></p><p><br /></p><p><br /></p><br />Östergötlands Museumhttp://www.blogger.com/profile/03987523381856627813noreply@blogger.com6tag:blogger.com,1999:blog-8050044295869685642.post-82603719263386974562022-06-10T16:11:00.002+02:002022-06-10T16:22:12.719+02:00Hon brändes på bålet på Rökstorps mo<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><p class="MsoNoSpacing"><span style="font-family: arial;">År
1921 avskaffades dödsstraffet i Sverige nästan helt. Det fanns ett undantag kvar
– dödsstraffet i krigstid avskaffades inte förrän 1973. Runt om i vårt land
finns det många mer eller mindre bortglömda avrättningsplatser. En av dessa
besöker vi med en guidad tur imorgon (lördag 11 juni 2022, kl 14.00). Då
träffas vi på Rökstorps mo och guidningen är gratis.</span></p><p class="MsoNoSpacing"><span style="font-family: arial;"></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="font-family: arial;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhpB4CKff-heZqkOQ1nBYtMSh4wvY0GbCelwzNPyQ8mCp2m2GGgk0YNv2bSk51bJDaT-75lbnUQyzRJlyyP01V8oQjgTRQ4nq13fCZ7DMrUbJSx4D8-ELZX5JrSxVAZuhqv1wm64UYjHJBWvlg4NtBDJGZkdSYsFqdTFPiKECaLlippMLL1uyfIiSQ-Kw/s4000/DSC_0801.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="3000" data-original-width="4000" height="480" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhpB4CKff-heZqkOQ1nBYtMSh4wvY0GbCelwzNPyQ8mCp2m2GGgk0YNv2bSk51bJDaT-75lbnUQyzRJlyyP01V8oQjgTRQ4nq13fCZ7DMrUbJSx4D8-ELZX5JrSxVAZuhqv1wm64UYjHJBWvlg4NtBDJGZkdSYsFqdTFPiKECaLlippMLL1uyfIiSQ-Kw/w640-h480/DSC_0801.JPG" width="640" /></a></span></div><p></p>
<p class="MsoNoSpacing"><span style="font-family: arial;">Idag
ligger platsen undanskymt i skogen invid en liten grusväg. En gång i tiden var
den lilla och nu närmast övergivna grusvägen en del av landsvägen mellan
Kullerstad och Finspång. Här har förbipasserande kunnat se de avrättade som
lämnats hängande eller liggande på stegel och hjul som en varning – se till att
sköta er annars kan ni hamna här.</span></p>
<p class="MsoNoSpacing"><span style="font-family: arial;">Avrättningar
var en offentlig tillställning ända fram till 1876 då de två sista personerna, rånmördarna
Gustav Hjert och Korad Tector halshöggs i Malmköping respektive Visby. Därefter
kom avrättningar att vara intermurala, d v s ske innanför fängelsemurarna utan
publik. Vi vet inte vilka som var de första eller sista att avrättas vid
Rökstorps mo. Men några av de som slutat sina dagar där känner vi både till namnet,
brottet och straffet.</span></p>
<p class="MsoNoSpacing"><span style="font-family: arial;">Många
av de som dömdes till döden i häradstingen fick sina straff omvandlade i
hovrätten till böter och prygel eller straffarbete. I lagstiftningen var
frihetsberövande ovanligt. Det fanns många olika brott som kunde innebära
dödsstraff. Några kan vi förstå idag som t ex mord, grövre våldsbrott och
återkommande stölder. Andra har vi betydligt svårare att överhuvudtaget se som
ett brott. Till dessa hör hädelse, trolldom och hor (d v s sex med någon annan
än den man var gift med).</span></p>
<p class="MsoNoSpacing"><span style="font-family: arial;">Imorgon
berättar jag mer brott och straff på Rökstorps mo. Välkomna om ni vågar. <o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNoSpacing"><span style="font-family: arial;">Ann-Charlott
Feldt, arkeolog<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNoSpacing"><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgJ1IXjA7gBPBF0a8Wv0HPJz58zY10IHNuk1s1oePOCXADnRQQSAQvx777Rypg_V255FDsHUFsPQVZRIHlrDiQu-Fal9kJR2PexELj3cy5nz6HO5C4ZXxNzJv5zEbKfPr4oypmiuFt6KC-WUyKDNY94wvRqUzIYFjZMhHOePGHHMMgY-Vvfmre3mzLTEw/s4000/DSC_0790.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="4000" data-original-width="3000" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgJ1IXjA7gBPBF0a8Wv0HPJz58zY10IHNuk1s1oePOCXADnRQQSAQvx777Rypg_V255FDsHUFsPQVZRIHlrDiQu-Fal9kJR2PexELj3cy5nz6HO5C4ZXxNzJv5zEbKfPr4oypmiuFt6KC-WUyKDNY94wvRqUzIYFjZMhHOePGHHMMgY-Vvfmre3mzLTEw/w480-h640/DSC_0790.JPG" width="480" /></a></div><p></p>
<p class="MsoNoSpacing"><span style="font-family: arial;"><b>Hitta
till Rökstorps mo: </b>Åk väg 215 mellan Skärblacka och Finspång. Mitt emellan de
båda orterna finns, om man kommer söderifrån, en skylt som visar att man nått
Finspångs kommun. Strax därefter finns en skylt mot Ruda åt ena hållet och mot
Avrättningsplatsen åt det andra. Vi parkerar vid skylten och sedan är det ca
300 m att gå till avrättningsplatsen där vi möts kl 14.00.</span><span style="font-size: 12pt;"><o:p></o:p></span></p>Östergötlands Museumhttp://www.blogger.com/profile/03987523381856627813noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8050044295869685642.post-8348195462976560342022-05-06T12:12:00.009+02:002022-05-06T12:43:05.886+02:00Besök Häggestads gravfält på lördag – museets guidningar är igång igen!<p><span style="font-family: arial;"><span>Nu
har vi kört igång med årets kulturguidningar efter ett uppehåll under pandemin.
I år har museet en serie med tio guidningar som sker inom ramen för </span><i><a href="https://www.naturguidning.se/" target="_blank">Östergötlands natur- och kulturguidningar
& friluftsevenemang</a></i><span> och som delvis finansieras av Länsstyrelsen
Östergötland. Den första guidningen, som gick till hällristningarna vid Hästholmen, klarades av redan 28 april och nu är det dags
för guidning nummer två.</span></span></p><p><span style="font-family: arial;"><span><br /></span></span></p>
<p class="MsoNoSpacing"><span style="font-family: arial;"></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="font-family: arial;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg_oHGRq14tHG0hdNzixHVLQ57_PkKEZCfNWKBKD6qP6OD3DuN9yJGJ8sGof_zHnAmvz1VnfQ2fNEMPPw8C0dB2O2Tp57E_R-CKLFmvkCmTReDOF1ikAGQ_8bIpNV_P7Qyq86vGwpnYMBaeIlf35lPPKYvXs3awZ3tYWl7ZWkeHPSsU3AQ4w1HLTWmNJw/s2048/278580318_5095197803897815_6749121736283535895_n.jpg" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1536" data-original-width="2048" height="480" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg_oHGRq14tHG0hdNzixHVLQ57_PkKEZCfNWKBKD6qP6OD3DuN9yJGJ8sGof_zHnAmvz1VnfQ2fNEMPPw8C0dB2O2Tp57E_R-CKLFmvkCmTReDOF1ikAGQ_8bIpNV_P7Qyq86vGwpnYMBaeIlf35lPPKYvXs3awZ3tYWl7ZWkeHPSsU3AQ4w1HLTWmNJw/w640-h480/278580318_5095197803897815_6749121736283535895_n.jpg" width="640" /></a></span></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="font-family: arial;"><br /></span></div><span style="font-family: arial;">På
lördag den 7 maj, kl 14.00, visar arkeologen Linnéa Hernqvist det stora och
spännande fornlämningsområdet vid Häggestad, nordöst om Ödeshög. Här finns tre
gravfält, ensamliggande stensättningar, hålvägar och en runsten. Här passerade
den urgamla vägen från den Östgötska slättbygden vidare ner mot Hålaveden och
Småland. Landsvägen skär rakt igenom det största av de tre gravfälten.</span><p></p>
<p class="MsoNoSpacing"><span style="font-family: arial;">På
de tre gravfälten finns högar, stensättningar, domarringar och resta stenar. Utmed och intill vägen finns spridda klumpstenar som kan vara delar
av skadade domarringar. Vid vägkanten står en runsten. Här kan vi läsa att Brodd reste stenen efter sin far Saxe och sin
bror Udd. Brodd var kristen och på stenen har han låtit rista in bönen ”Gud hjälpe
dem”.</span></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEho0qF1pCXs02CEzlZQ5zhpOdmJa7dFAIP8Q6x1Oae7e085VswKuvr9Gj1Q2fQ1EusQIr5bf0XJ85i-nTdK4gKdiJDvLW_ukLJdP-P_esaeE30PYm6pjnBaFKuDzJCnQqpXyQD2CD4OOwleDN_2CT9IFlnUSUD11eWYkzSZGyNtFlrab8NLIMw7-qUpmA/s2431/H%C3%A4ggestad%20runsten.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="2431" data-original-width="1931" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEho0qF1pCXs02CEzlZQ5zhpOdmJa7dFAIP8Q6x1Oae7e085VswKuvr9Gj1Q2fQ1EusQIr5bf0XJ85i-nTdK4gKdiJDvLW_ukLJdP-P_esaeE30PYm6pjnBaFKuDzJCnQqpXyQD2CD4OOwleDN_2CT9IFlnUSUD11eWYkzSZGyNtFlrab8NLIMw7-qUpmA/w508-h640/H%C3%A4ggestad%20runsten.jpg" width="508" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: left;">Runstenen avbildades i början av 1900-talet och publicerades som runinskrift Ög 133 i skriften Östergötlands runinskrifter av Erik Brate.</td></tr></tbody></table>
<p class="MsoNoSpacing"><span style="font-family: arial;">Invid
gravfälten finns spåren efter forntida vägar. Det är hålvägar som framträder
som flacka diken i terrängen. Hålvägar bildas genom att människor och djur
färdas längs vägen och nöter ner den.</span></p>
<p class="MsoNoSpacing"><span style="font-family: arial;">Gravfälten
har varit i bruk från romersk järnålder fram till och med vikingatiden – en
period på 1000 år. Runstenen är kristen och har troligen ristats på 1000-talet.
Hålvägar är svåra att datera och samma sträckningar kan ha använts under mycket
lång tid.</span></p>
<p class="MsoNoSpacing"><span style="font-family: arial; mso-bidi-font-size: 11.0pt;"><b>Vägbeskrivning:</b>
Från Ödeshög och väg 50 åk Mjölbyvägen mot Väderstad i ca 1,3 km. Ta till
vänster mot Heda. Följ vägen i ca 1,1 km fram till en avtagsväg åt vänster där
det finns en fornlämningsskylt. Från Ödeshög är det cykelavstånd.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNoSpacing"><span style="font-family: arial;"><b>Guidningen 7 maj 2022: </b>På
lördag samlas vi vid korsningen med fornlämningsskylten kl 14.00. För att
parkera kör in på avtagsvägen åt väster ca 100 m. På höger sida efter infarten
till fastigheten finns en gräsbeväxt del av åkern som går bra att parkera på.</span></p>
<p class="MsoNoSpacing"><span style="font-family: arial; mso-bidi-font-size: 11.0pt;">Koordinater: 58°14’50.7″N 14°41’37.5″E</span></p><p class="MsoNoSpacing"><span style="font-family: arial; mso-bidi-font-size: 11.0pt;"><br /></span></p><p class="MsoNoSpacing"><span style="font-family: arial;">Vi ses ute i landskapet i sommar!<br /></span></p><p class="MsoNoSpacing"><span style="mso-bidi-font-size: 11.0pt;"><span style="font-family: arial;">Ann-Charlott Feldt, arkeolog</span></span></p><p class="MsoNoSpacing"><span style="mso-bidi-font-size: 11.0pt;"><span style="font-family: arial;"><br /></span></span></p><p class="MsoNoSpacing"><b><span style="font-family: arial; font-size: medium;">Kommande guidningar</span></b></p><p class="MsoNoSpacing"></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhHjkoAxjdc5BetPJs0p0oA-Q-i3YMu-6tlDFmJVCl_dyCqZQik7uPB2zJRf5AfXEa_VryU2C6UVoaed-qrhaWMYOvPHrrUyXVLH1PuAU-2uCzm667nLXzD8oi2OC7VqRu_o3845eriAA5khTo41T9oFNqfvu4Z5BJlOW2l7G3xhzEIkBeK9DKlH0knxg/s3791/progg.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="2248" data-original-width="3791" height="380" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhHjkoAxjdc5BetPJs0p0oA-Q-i3YMu-6tlDFmJVCl_dyCqZQik7uPB2zJRf5AfXEa_VryU2C6UVoaed-qrhaWMYOvPHrrUyXVLH1PuAU-2uCzm667nLXzD8oi2OC7VqRu_o3845eriAA5khTo41T9oFNqfvu4Z5BJlOW2l7G3xhzEIkBeK9DKlH0knxg/w640-h380/progg.png" width="640" /></a></div></div><p class="MsoNoSpacing"><span style="font-family: arial; font-size: 12pt;">Håll
utkik på museets </span><a href="https://www.facebook.com/ostergotlandsmuseum" style="font-family: arial; font-size: 12pt;" target="_blank">Facebooksidor </a><span style="font-family: arial; font-size: 12pt;">och </span><a href="https://ostergotlandsmuseum.se/" style="font-family: arial; font-size: 12pt;" target="_blank">hemsida </a><span style="font-family: arial; font-size: 12pt;">för mer information.</span></p>Östergötlands Museumhttp://www.blogger.com/profile/03987523381856627813noreply@blogger.com0